Dagens jägarsoldater har fått namn efter soldater som utbildades och rustades för att använda jägarens färdigheter i fält.
De skilde sig från vanligt infanteri, som var samlat i täta slagformationer och förflyttade sig i takt.
Lantgreven i den tyska delstaten Hessen bildade 1632 den första jägarkåren, när han samlade jägmästare och skogvaktare i ett särskilt förband.
De följande hundra åren samlade även andra regenter sina skyttar i särskilda enheter, eftersom de ofta hade större vana än vanliga soldater av att hantera ett gevär.
Under sjuårskriget (1756–63) använde bland annat Preussen, Österrike-Ungern och det ryska kejsardömet jägarförband.
På den tiden stred vanliga soldater i stora enheter, där ett självständigt agerande kunde leda till kaos. Disciplin var nyckeln till seger.
Jägare var vanliga
I början av 1800-talet hade i stort sett alla arméer jägare, som smög på fienden.
Kamrater täcker varandra
Jägarna arbetade i grupper om två. De turades om att ladda och skjuta, så att en av dem alltid hade ett skjutklart vapen.
Pricksäkert vapen
Många jägarsoldater var utrustade med en räfflad musköt. Den räfflade pipan gjorde att det tog längre tid att ladda, men i gengäld var vapnet mer pricksäkert än de vanliga slätborrade musköterna.
Utspridda mål
I öppen terräng stred jägarförband i glesa skytteled, så att fienden hade svårare att pricka dem.
Bra på att ta skydd
Landskapet var jägarnas allierade. Träd, diken och stengärden användes som skydd mot fiendens projektiler.
Men arméerna behövde även soldater som kunde patrullera och strida i små grupper, och uppgifter av det slaget löste jägarsoldaterna.
Under 1800-talet började begreppet jägarsoldat dock bli lite förlegat, eftersom lätt infanteri, som stred i stort sett som jägarsoldater, började bli allt vanligare på slagfältet.
Arvet efter jägarstyrkorna lever kvar i många europeiska länders väpnade styrkor, men på olika sätt.
Inom den svenska försvarsmakten förekommer jägarsoldater i olika förband: fallskärmsjägare, kustjägare och flygbasjägare.
Endast tio procent av de sökande klarar av Jægerkorpsets 21 veckor långa antagningsprov.
Danmark har äldsta jägarna
Det är svårt att slå fast vilket av dagens jägarförband som är äldst, men det kan vara det danska Jægerkorps.
Förbandet kan spåra sina rötter till Själlands Jægerkorps, som upprättades 1785.
Kåren fick sin nuvarande utformning 1961 som ett specialförband, som sätts in bakom fiendens linjer.