Soldaten som inte kunde dö
Den brittiska historiens mest seglivade soldat måste vara Adrian Carton de Wiart, som deltog i tre stora krig och sårades i princip överallt på kroppen.
Som nittonåring inledde Carton de Wiart sin soldatkarriär i andra boerkriget år 1899, då han träffades i magen och i skrevet och fick tillbringa resten av kriget på sjukhus. Det avskräckte emellertid honom inte.
När första världskriget bröt ut år 1914 ingick Carton de Wiart i en kamelkår i Brittiska Somaliland, där han i strid mot rebeller träffades en gång i armen och två gånger i huvudet. Det kostade honom vänster öga och en del av vänster öra.
Carton de Wiart var dock glad, för det innebar att han skickades tillbaka till Europa, där de ”riktiga” striderna utkämpades. Efter en kort sjukhusvistelse sändes han till Ieper i Belgien.
Carton de Wiart hann bli sårad i de flesta av sin kroppsdelar. Framför allt hans vänstra sida råkade illa ut.
1899
Sydafrika: träffad i magen och i skrevet.
1915
Brittiska Somaliland: träffad i armen och två gånger i huvudet. Förlorar vänster öga och en del av vänster öra.
1915
Ieper, Belgien: vänsterhanden skadas av en granat och amputeras – efter att han bitit av sig två skadade fingrar.
1916
Somme, Frankrike: sårad i huvudet och i vristen.
1917
Passchendaele, Belgien: träffad i höften.
1917
Arras, Frankrike: lite mer av vänster öra skjuts av.
1918
Cambrai, Frankrike: träffad i höften – igen.
1920
Litauen: kraschar med ett flygplan. Inga skador.
1941
Jugoslavien: hans flygplan kraschar, varefter han blir krigsfånge i Italien. Släpps efter två år.
En granat skadade hans vänstra hand och Carton de Wiart bet av två av de söndertrasade fingrarna. Strax därefter fick hela handen amputeras.
I slaget vid Passchendaele år 1917 träffades han i höften. Vänsterörat träffades vid Arras samma år. Krigets sista skottsår, återigen i höften, ådrog han sig i slaget vid Cambrai år 1918.
Under andra världskriget blev Carton de Wiart chef för den brittiska insatsen i Jugoslavien, men efter en flygkrasch hamnade han i italienskt krigsfångeläger.
Efter kriget skrev han i sina memoarer: ”Ärligt talat njöt jag av kriget.” Adrian Carton de Wiart dog år 1963, åttiotre år gammal.
