Ursprungligen var såpa en produkt som alla husmödrar tillverkade hemma i köket. Huvudingrediensen i såpa är lut, som är starkt frätande. Ibland kunde det leda till frätskador och blindhet.
Under 1600- och 1700-talen tog professionella hantverkare gradvis över den inte helt riskfria tillverkningen av såpa – och så småningom tvål.
Såpsjudning är ett gammalt hantverk
1. Aska var huvudingrediens
Aska från träslag utan kåda kokades ihop med kalkfattigt regnvatten för att framställa lut.
2. Fett kokades till gröt
Fett från kor, grisar och får kokades tills det var en ren och flytande massa.
3. Massan sjöd klart
Lut och fett skulle sedan kokas ihop, tills massan var så tjockflytande att ett ägg kunde flyta på ytan.
4. Tvålen härdade
Den färdiga tvålen hälldes i små, fyrkantiga träformar, där den härdade.
5. Lönsam biprodukt
Stearinljus tillverkades, liksom tvål, av djurfett, och många såpsjudare tillverkade båda delar.