Ett barn av ungdomsrevolten: Christiania fyller 50 år
År 1971 rev en grupp unga staketet till ett nedlagt kasernområde i stadsdelen Christianshavn i Köpenhamn. De ville egentligen bara skapa en bygglekplats för kvarterets barn, men snart flyttade flera hundra hippier och husockupanter in i områdets övergivna byggnader.
Fristaden Christiania ”grundades” den 26 september 1971. De unga aktivisterna ville skapa ett självstyrande, kreativt och hållbart samhälle i protest mot det befintliga.
Ett alternativt livsstilslaboratorium sköt upp med experimentell konst, experimentella boendeformer, haschrökning och ett fritt kärleksliv.
Staten och christianiterna, som bodde illegalt i området, hade många sammandrabbningar, men många utanför Christiania sympatiserade med fristadens projekt. År 2004 beslöt det danska Folketinget att Christiania skulle saneras, och i dag ägs området av Fonden Fristaden Christiania. Stadsdelen skiljer sig fortfarande tydligt från resten av den danska huvudstaden.
Dyk ner i 1960- och 70-talets ungdomsrevolt – förutsättningen för Christianias födelse – här:
1. Protestandan från USA
Sedan 1955 hade medborgarrättsrörelsen i USA kämpat för att svarta amerikaner skulle ha samma rättigheter som vita medborgare.
Arbetet skapade en anda av ifrågasättande av ”det etablerade samhället”, och tränade en hel generation i politisk aktivism.
Efter mordet på rörelsens ledare Martin Luther King Jr, i april 1968 tog många med sig sina aktivisterfarenheter in i ungdomsrörelsen, som även hade nått Europa.
Den amerikanska flaggan (t.v.) och den sovjetiska (t.h.).
2. Bombrädslan samlade miljoner
Förhållandet mellan västvärlden och Sovjetunionen var på 1960-talet väldigt spänt.
Propaganda om motparten fyllde medierna, och på båda sidor om järnridån rustade länderna sig med allt fler kärnvapen.
Rädslan för att ett kärnvapenkrig skulle bryta ut var så stor att unga människor överallt i väst gick ut på gatorna i stora demonstrationer, som krävde att kärnvapnen skulle skrotas.
3. Studenter krävde inflytande
Sedan 1950-talet hade antalet studerande vid universiteten exploderat.
Resultatet var för få lärare, för små undervisningslokaler och brist på bostäder.
Samtidigt upplevde många studenter lärosätena som gammeldags och odemokratiska.
De krävde en uppgörelse med ”professorsväldet” och arrangerade happenings. Oroligheterna spred sig till att till slut omfatta 2000 universitet runt om i världen.
4. Miljön hamnade i fokus
Med motståndet mot kärnvapen följde ett motstånd mot kärnkraft.
Farorna med den nya tekniken satte jordens sårbarhet i fokus.
En global oro hade uppstått, och flera miljöorganisationer såg dagens ljus. Unga och gamla enades kring kraven på ekologi och hållbarhet.
Även i Sovjetunionen hamnade miljöfrågan på dagordningen.
Miljön blev en förevändning för demokratiförespråkare i flera länder i östblocket, där protester mot regimen inte var möjliga – medan miljöfrågor gärna fick diskuteras offentligt.
Knappar var populära och användes för att visa en politisk åsikt.
5. Vietnamkriget utlöste ilska
År 1968 fortsatte Vietnamkriget på sitt sjunde år. Det väckte ilska i stora delar av världen.
I USA minskade antalet frivilliga till armén så drastiskt att en värnplikt baserad på lottning infördes.
I Europa var motståndet mot kriget så stort att en internationell Vietnamkongress med flera tusen deltagare samlades i Berlin.
6. ”Summer of Love” släppte kärleken fri
”Jag har en hobby: att läsa om Lady Chatterley”, sjöng 1960-talets humoristiske protestmusiker Tom Lehrer med hänvisning till den erotiska – och i många länder förbjudna – romanen Lady Chatterleys älskare.
Boken skapade rabalder i 1960-talets USA och Europa med sitt frimodiga sexuella innehåll, och den blev oerhört populär bland yngre, som satte en ära i att vara mer frigjorda än de föregående generationerna.
Frigjordheten blev tydlig framför allt under sommaren 1967, som i folkmun blev känd som ”the summer of love”.
Hippierna lät håret växa, medan de experimenterade med droger, musik och fri kärlek. De traditionella köns- och familjestrukturerna utmanades och blev aldrig desamma igen.