Sex skäl till ungdomsupproret

1. Bombrädslan samlade miljoner

Förhållandet mellan västvärlden och Sovjetunionen var på 1960-talet väldigt spänt. 

Propaganda om motparten fyllde medierna, och på båda sidor om järnridån rustade länderna sig med allt fler kärn­vapen. 

Rädslan för att ett kärnvapenkrig skulle bryta ut var så stor att unga människor överallt i väst gick ut på gatorna i stora demonstrationer, som krävde att kärnvapnen skulle skrotas.

2. Protestandan från USA

Sedan 1955 hade medborgarrättsrörelsen i USA kämpat för att svarta amerikaner skulle ha samma rättigheter som vita medborgare. 

Arbetet skapade en anda av ifrågasättande av ”det e­ta­ble­rade samhället”, och tränade en hel generation i politisk aktivism. 

Efter mordet på rörelsens ledare Martin Luther King Jr, i april 1968 tog många med sig sina aktivisterfarenheter in i ungdomsrörelsen, som även hade nått Europa.

3. Studenter krävde inflytande

Sedan 1950-talet hade antalet studerande vid universiteten exploderat. 

Resultatet var för få lärare, för små undervisningslokaler och brist på bostäder. 

Samtidigt upplevde många studenter lärosätena som gammeldags och odemokratiska. 

De krävde en uppgörelse med ”professorsväldet” och arrangerade happenings. Oroligheterna spred sig till att till slut omfatta 2000 universitet runt om i världen.

4. Vietnamkriget utlöste ilska

År 1968 fortsatte Vietnamkriget på sitt sjunde år. Det väckte ilska i stora delar av världen.

I USA minskade antalet frivilliga till armén så ­drastiskt att en värnplikt baserad på lottning infördes. 

I Europa var motståndet mot ­kriget så stort att en internationell Vietnamkongress med flera tusen deltagare samlades i Berlin.

5. Miljön hamnade i fokus

Med motståndet mot kärnvapen följde ett motstånd mot kärnkraft. 

Farorna med den nya tekniken satte jordens sårbarhet i fokus. 

En global oro hade uppstått, och flera miljöorganisa­tioner såg dagens ljus. Unga och gamla enades kring kraven på ekologi och hållbarhet. 

Även i Sovjet­unionen hamnade miljöfrågan på dagordningen. 

Miljön blev en förevändning för demokrati­förespråkare i flera länder i östblocket, där protester mot regimen inte var möjliga – medan ­miljöfrågor gärna fick diskuteras offentligt.

6. ”Summer of Love” släppte kärleken fri

”Jag har en hobby: att läsa om Lady Chatterley”, sjöng 1960-talets humoristiske protestmusiker Tom Lehrer med ­hänvisning till den erotiska – och i många länder förbjudna – ­romanen Lady Chatterleys älskare. 

Boken skapade rabalder i 1960-talets USA och Europa med sitt frimodiga sexuella innehåll, och den blev oerhört populär bland yngre, som satte en ära i att vara mer frigjorda än de föregående generationerna.

Frigjordheten blev tydlig framför allt under sommaren 1967, som i folkmun blev känd som ”the summer of love”. 

Hippierna lät håret växa, medan de experimenterade med droger, musik och fri kärlek. De traditionella köns- och familjestrukturerna ­utmanades och blev aldrig desamma igen.