Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Lenin satsar allt på att erövra makten

Lenin har aldrig haft något jobb. All hans tid går åt till att studera Karl Marx verk. År 1917 är tiden slutligen inne, då tyskarna beslutar att använda honom som ett vapen i första världskriget. Lenin följer emellertid sin egen plan.

Heritage Images RM/Image select

Måndagen den 9 april 1917, annandag påsk, rullar ett tåg in på järnvägsstationen i Zürich. En slank, medelålders man stiger ombord. Han har ett flyende hårfäste och en blick som är så hård att den skulle kunna fälla en oxe.

Mannens namn är Vladimir Iljitj Uljanov, men de flesta känner honom bara under hans revolutionära alias Lenin. Efter honom stiger ett följe bestående av revolutionära kamrater och hans hustru Nadezjda Krupskaja på.

De ska följa honom under den sju dagar långa resan genom Tyskland, Sverige och Finland till Rysslands huvudstad Petrograd (tidigare Sankt Petersburg).

Sällskapet installerar sig i vagnen, som är indelad i åtta kupéer, ett bagagerum och två toaletter.

På perrongen står ytterligare kamrater, som har kommit för att önska Lenin en god resa. De stämmer unisont upp i den socialistiska kampsången Internationalen.

Liksom Lenin är hans trettioen medresenärer övertygade socialister, som vill införa en ny samhällsordning i det fattiga, underutvecklade Ryssland. Hela sitt liv har fyrtiosjuårige Lenin förberett sig inför den uppgift som nu väntar.

Lenin, den farliga bakterien

Det Ryssland som Lenin är på väg hem till är ett land i upplösningstillstånd. Föregående månad, i mars (februari enligt den ryska kalendern), har en revolution drivit bort tsar Nikolaj II.

Romanovsläktens trehundra år långa styre är över och en provisorisk regering har tagit över makten. Den nya regimen är dock skör. Lenin är fullt på det klara med att om han ska genomföra sin röda revolution i Ryssland så måste de ske nu.

Som han själv uttrycker det: ”Vi måste resa, även om det blir genom helvetet.” Det helvete Lenin talar om är kejsardömet Tyskland. Tillsammans med Österrike–Ungern har tyskarna inlett ett blodigt världskrig mot Storbritannien, Frankrike och Ryssland.

Särskilt på östfronten har det gått bra för tyskarna, men de behöver avlastning, eftersom kriget mot fransmännen och britterna på västfronten tar all kraft.

Genom att skicka hem Lenin och skapa oro hoppas tyskarna kunna destabilisera Ryssland så mycket att landet tvingas dra sig ur kriget. Därför har de gett honom lov att färdas genom Tyskland under diplomatisk immunitet.

Avtalet kommenteras senare av den dåvarande brittiske ammunitionsministern Winston Churchill: ”Det var med en skräckfylld vördnad tyskarna skickade in ett av sina värsta vapen i Ryssland. De transporterade Lenin i en förseglad tågvagn från Schweiz till Ryssland likt en farlig bakterie.”

Churchill vet inte att det tyska utrikesministeriet även har investerat tjugosex miljoner riksmark i de ryska revolutionärerna för att säkra deras framgång.

Under resans första timmar är stämningen hög. Ryssarna äter och sjunger medan de färdas genom södra Tyskland. Den ende som inte deltar i festligheterna är Lenin.

Som vanligt sitter han för sig själv med näsan i en tjock bok, uppslukad av kommunistisk teori.

Efter sju dygns resa kunde Lenin och hans reskamrater kliva av i Petrograd.

© Mikhail Sokolov/Alamy/Imageselect

Den tyske kejsaren betalade för revolutionen

Utrikesdepartementet i Berlin lade flera miljoner riksmark på att skapa oro bakom fiendens gränser. Störst framgång hade man med Lenin i Ryssland.

Under första världskriget gav det tyska utrikesministeriet flera miljoner riksmark till uppviglare i bland annat Irland, Indien och Marocko.

Syftet var att destabilisera de så kallade ententemakterna (Storbritannien, Frankrike och Ryssland), och alla idéer var välkomna. En av upprorsmännen var den ryske exilsocialisten Alexander Parvus.

År 1915 lade han fram en tjugotre sidor lång plan för att destabilisera tsarriket genom strejker, sabotage och stöd till nationalistiska rörelser.

Även Lenins bolsjeviker ingick i Parvus plan. Lenin trodde dock inte på idén. Först efter februarirevolutionen år 1917 blev han övertygad.

Tyskarna placerade en agent i Lenins inre krets och betalade fram till krigsslutet år 1918 fortlöpande ut pengar till bolsjevikerna. Det tyska stödet uppgick till totalt tjugosex miljoner riksmark (nästan trekvarts miljard kronor omräknat i dagens penningvärde).

Storebror hängs i gryningen

För Lenin är mänskliga känslor som glädje ett uttryck för svaghet. Några vänner har han egentligen inte.

Han uppskattar sitt eget sällskap och så har det alltid varit – som hans gamle gymnasielärare Fjodor Kerenskij noterade: ”Vladimir Uljanov är en utpräglad enstöring. Han är otillgänglig och undviker umgänge, även med sina bekanta.”

Pojken växte upp under trygga förhållanden i en stor syskonskara med fyra hängivna systrar och en storebror i den ryska provinsstaden Simbirsk på 1870-talet.

Pappan var rektor och böckerna blev snart den introverte Vladimirs vänner. Nio år gammal började han på Simbirsks gymnasieskola.

Två år senare mördades Rysslands tsar Alexander II i ett bombattentat som skulle få stora konsekvenser för den unge Vladimir.

Tsarens död innebar att Vladimirs storebror Aleksandr ifrågasatte Rysslands styrelseskick och den auktoritära ledning som genomsyrade universitetet han gick på.

I slutet av år 1886 anslöt sig Aleksandr till en grupp studenter som planerade ett bombattentat mot den nye, stränge tsaren Alexander III.

Den hemliga polisen Ochrana hann emellertid avslöja gruppens attentatsplaner och den 20 maj 1887 hängdes gruppens bombtillverkare Aleksandr i gryningen.

Storebroderns död tände en outsläcklig eld i Vladimirs bröst. Han dök ner i broderns kvarlämnade böcker och stiftade bekantskap med den revolutionära litteraturen. Som sjuttonåring var Lenin uttalad ateist och full av förakt för tsaren.

I försöket att få sin son att ge upp de farliga tankarna skickade mamman Vladimir till familjens lantställe utanför staden Alakajevka, där han skulle arbeta som jordbrukare.

Vistelsen fick emellertid rakt motsatt effekt, för pojken vägrade slita på åkrarna. I stället kastade han sig över filosofen Karl Marx verk Kapitalet.

Till Vladimirs favoriter hörde även nihilisten Sergej Netjajevs bok Revolutionens katekes, som räknade upp kraven på en verklig revolutionär: ”Han har inget egenintresse, inga egna saker, inga känslor, inga anknytningar, ingen egendom, inte ens ett namn. Allt i honom är helt uppslukat av ett enda intresse, en enda tanke, en enda passion: revolutionen.”

LÄS MER: Ta reda på mer om förloppet och konsekvenserna av ryska revolutionen.

År 1881 kastade socialister två bomber mot tsar Alexander II:s vagn.

© Alamy/Imageselect

Tsaren kämpade mot folket

Under 1800-talets lopp underkastade sig Europas monarker demokratin, medan de ryska tsarerna stod fast. Resultatet var flera revolutioner.

  • 1881

    Mord på den liberale tsaren
    Tsar Alexander II dödas av anarkister, ett något orättvist öde för en monark som bland annat avskaffade böndernas livegenskap och införde ett oberoende rättsväsende. Hans ärkekonservative son Alexander III avskaffar under de följande åren flera av faderns reformer.

  • 1905

    Den första revolutionen
    Ryssland är trängt i kriget mot Japan. Missnöjet bland bönder, arbetare och intellektuella leder till uppror i hela landet. Hundratals människor mister livet under revolutionen. För att återställa ordningen går tsar Nikolaj II med på att bilda ett parlament, duman.

  • 1907

    Nikolaj stramar åt greppet igen
    Nikolaj II inför en ny vallag som gynnar dumans nationalkonservativa medlemmar. Flera demokratiska reformer sätts ur spel och tsarens enväldiga makt etableras på nytt. År 1914 drar tsar Nikolaj II in landet i det nyligen inledda första världskriget.

  • 1917

    Februarirevolutionen
    Det utsiktslösa kriget och bristen på livsmedel ger upphov till demonstrationer i Petrograd. Duman pressar tsaren att abdikera och styret av landet övertas av en provisorisk regering.

    Oktoberrevolutionen
    Den provisoriska regeringen fortsätter kriget och tappar snart stöd. Månader av oroligheter slutar med att Lenins bolsjeviker tar makten.

Revolutionen upptar allt

De orden kom att prägla resten av Vladimirs liv, även under resan genom Tyskland våren 1917. De trettiotvå ryssarna har nu rest i ett par dygn och stämningen i kupéerna är betydligt mer dämpad.

Trots marxismens löfte om jämlikhet har Lenin och hans hustru Nadezjda Krupskaja en egen kupé. Det är ont om plats, maten är nästan slut och till råga på allt behandlar Lenin sitt resesällskap som ostyriga barn på en utflykt.

Rökning, som Lenin betraktar som en ful ovana, hänvisas till toaletterna och högljudda diskussioner och sjungande är förbjudet.

Liksom i hans ungdom är revolutionen det enda som intresserar honom. Trots en blygsam förmåga som talare lyckas han entusiasmera åhörarna, vilket den amerikanske journalisten John Reed kunde vittna om: ”Han var en säregen folkledare – en ledare med intellektets renhet, färglös, utan humor, kompromisslös och utan spännande egenskaper – men med förmågan att förklara stora tankar med enkla ord.”

Andra sa att han trots sin torra, akademiska framtoning kunde göra människor ”galna av entusiasm”.

När Lenin behövde koppla av från böckerna vandrade han i de schweiziska bergen.

© Onno de wit

Både glad och nedstämd i Schweiz

På senare år har Lenin bara kunna drömma om revolutionen. En kort tid efter det att han år 1898 gick med i Rysslands socialdemokratiska arbetareparti togs han till fånga och skickades till Sibirien.

Därifrån flydde han till Tyskland och sedan vidare till Schweiz, där han med enstaka avbrott levde fram till april 1917.

I exil publicerade han bland annat skriften Vad bör göras?, i vilken han presenterade sin idé om ett toppstyrt parti bestående av heltidsrevolutionärer, som skulle fungera som arbetarklassens förtrupp.

På så vis kunde partiet leda Rysslands befolkning mot revolutionen. Tankar som denna väckte oro bland Lenins kamrater inom socialdemokratin och ledde till att hans följe av bolsjeviker krympte till en blygsam skara som levde utspridd runtom i Europa.

”Man är förbannat isolerad från Ryssland”, skrev Lenin till en av sina anhängare. ”Över allt vilar overksamheten och dess nervösa, hysteriska, förfärliga och likgiltiga atmosfär.”

I en mörk stund medgav han för sin hustru Nadezjda att revolutionen nog inte skulle inträffa under deras livstid: ”Jag har en känsla av att vi har kommit hit för att vila i vår grav!”

Kvinnorna i Lenins liv: hustrun Nadezjda Krupskaja (till vänster) accepterade motvilligt älskarinnan Inessa Armand.

© Alamy/Imageselect & SVF2/Contributor/Getty Images

Om sanningen skulle fram stortrivdes Lenin emellertid i Schweiz. Pengar fick han från sin mor, som fick pension av den ryska staten, och trots att Lenin och Nadezjda bara hade råd med en trång bakgårdslägenhet i Zürich hade de mat på bordet.

Varje dag efter frukost kunde Lenin gå till centralbiblioteket för att läsa böcker. När hjärnan behövde vila begav han sig upp i bergen för att vandra eller simma i sjöarna.

Ett annat nöje var de inspirerande mötena med Inessa Armand, en fransk-rysk kommunist som han inledde en långvarig kärleksaffär med.

”Lenin älskade Inessa. Det var inget omoraliskt med det, för Lenin berättade allt för Nadezjda”, förklarade parets gemensamma vän Angelica Balabanoff.

Vägen spärras av kriget

Tåget med Lenin ombord kan inte köra raka vägen till Ryssland via Polen, för där rasar fortfarande första världskriget. I stället går färden norrut.

Den 12 april 1917, efter tre påfrestande dygn på resande fot genom Tyskland, kan Lenin äntligen lämna den instängda tågvagnen i hamnstaden Sassnitz för att gå ombord på färjan Drottning Victoria, som tar honom till Trelleborg i det neutrala Sverige.

Dagen därpå står de trettiotvå ryssarna i Stockholm, där de tas emot med en stor middagsbuffé arrangerad av den svenske socialisten Fredrik Ström.

Medan resten av resesällskapet tar för sig av rätterna drar sig Ström och Lenin tillbaka för att dryfta situationen i Ryssland.

”Det går inte att besegra tsarens armé med böner till de högre makterna. Det behövs vapen”, argumenterar Lenin för sin politiska åsiktsfrände. För honom är väpnat uppror inte en desperat, sista utväg, utan det enda alternativet.

Som han senare uttryckte det: ”Det är absolut nödvändigt att förhålla sig till varje person och motståndare utan sentimentalitet och se till att alltid ha en sten i sin slunga.”

I Stockholm hinner Lenin köpa lite nya kläder, så att han bland annat kan byta ut sitt rejält slitna plommonstop mot en platt keps.

Därefter fortsätter färden norrut till Haparanda längst in i Bottenviken vid svensk-finska gränsen. Under första världskriget är Haparanda i princip den enda öppningen mellan Västeuropa och Ryssland.

Därför kryllar staden av hemliga agenter och smugglare, som förser det krigshärjade Ryssland med varor som vanligtvis är omöjliga att få tag på.

Utan att stöta på några problem förflyttar sällskapet sig över den tillfrusna Torne älv till den finska orten Torneå, där ett nytt tåg väntar.

Till slut, sent på kvällen den 16 april 1917, rullar Lenins tåg in på stationen i Petrograd. Flera hundra nyfikna har samlats för att få en skymt av den medtagne partiledaren, som håller sitt första uppviglande tal till det ryska folket.

Läs också:

Revolution

Lenins revolutionslöften föll platt

4 minuter
Nikolaj Michajlovitj Kotjergin Stormningen av Vinterpalatset den 25 oktober 1917
Revolution

Ryska revolutionen var en mans verk

25 minuter
Revolution

Den ryska revolutionen: Vladimir Lenin tog makten i Ryssland

7 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj