Franska revolutionen: Så utspelade sig Frankrikes blodigaste uppror

När utbröt franska revolutionen?

Franska revolutionen bröt ut den 14 juli 1789:

I juli 1789 spreds ett rykte i Paris om att kungens soldater skulle angripa staden.

Ludvig XVI hade också samlat en mindre armé utanför Paris eftersom han snabbt ville slå ner alla sorters uppror. Han hade dock inte räknat med att parisarna skulle ena sig i ett samlat uppror.

Den 14 juli gick cirka 20 000 personer mot fängelset Bastiljen för att få tag på ammunitionslagret som låg i borgens källare.

Kommendanten markis de Launay kapitulerade med kravet att ingen skulle komma till skada. Ändå mördades han av rasande invånare och hans huvud sattes på en påle.

Bastiljen var inte militärt viktig men erövringen av den gamla borgen fick ett enormt symbolvärde. Revolutionära tidningar utsåg händelsen till startskottet för revolutionen och den 14 juli blev Frankrikes nationaldag.

Ett rykte om att massor av oskyldiga fångar släppts fria florerade men det var ren propaganda. Fängelset användes knappt längre och vid stormningen satt det sju fångar i Bastiljen.

Vilka hade huvudrollerna i franska revolutionen?

• Ludvig XVI: Kungen hade goda intentioner Till skillnad från sina företrädare var Ludvig XVI en reformvänlig monark. På 1770-talet försökte han till exempel avskaffa skatten på böndernas jord, upphäva livegenskapen och sänka priset på spannmål.

Men adeln som skulle förlora både pengar och privilegier motarbetade reformerna och lyckades också stoppa dem.

• Greven av Mirabeau: Greve ville bevara monarkin Trots sin grevetitel var Mirabeau en av tredje ståndets understödjare. Få kunde hålla ett tal som den talangfulle greven och han hade gott anseende bland både politiker och befolkningen i stort.

Mirabeau kämpade förgäves för att bevara monarkin i begränsad omfattning när den nya författningen utformades. Han dog av sjukdom.

• Georges-Jacques Danton: Upprorsman fälldes av sina egna Advokaten Danton kämpade för de svagas rättigheter och var ofta med och organiserade uppror på Paris gator.

Med tiden blev han mer moderat och försökte bromsa skräckväldet som avrättade människor utan orsak. Men advokatens invändningar mot Robespierres skräckregim blev hans död. År 1794 avrättades Danton i giljotinen.

• Jean-Paul Marat: Fanatiker mördades i badet I sin tidning Folkvännen uppmanade läkaren Marat folket till att döda revolutionens motståndare.

Han skrev långa listor över politiska motståndare som han ansåg skulle halshuggas. År 1793 blev Marat knivmördad av Girondin-anhängaren Charlotte Corday som ansåg att han var ett monster.

• Maximilien de Robespierre: Paranoid tyrann dödade tusentals För advokaten Robespierre var republiken allt. Pengar intresserade honom inte och hans anhängare kallade honom ”den omutbare”.

År 1793 fick Robespierre fria tyglar att jaga motståndare till revolutionen. Han blev alltmer paranoid och till slut hade han avrättat 17000 personer. Året därpå halshöggs han.

• Paul Barras: Girig general tog över Då Robespierre arresterades år 1794 ledde general Paul Barras diktatorns beväpnade anhängare.

Som tack fick Barras posten som en av fem direktorer i Direktoriet, Frankrikes nya regering. Med list och mutor tog han hela makten och lade stora förmögenheter i sina egna fickor.

Hade invånarna vapen under franska revolutionen?

• Skäran var ett vapen
  Vardagliga verktyg och skörderedskap kunde användas som vapen. Den vassa och spetsiga skäran som normalt användes för att skörda korn togs med.

• Alla hade en högaffel
  Både borgare och bönder hade högafflar som var praktiska för att flytta hö och halm i stallen. De var också bra att hugga med.

Vad ville folket uppnå?

• Bröd på bordet! Tidens viktigaste livsmedel var bröd. När mjölpriserna steg i slutet av 1780-talet svalt folket. Enligt rykten samlade kungen och adeln enorma hemliga mjöllager och det fick tredje ståndet att gripa till vapen och leta efter magasinen – utan att hitta något.
• Avskaffa privilegierna! Frankrikes adel hade ensamrätt på titlar som biskop och officer. Tillsammans med Frankrikes prästerskap var adeln också befriad från skatt. De revolutionära kämpade främst för avskaffandet av de orättvisa privilegierna.
• Jämlikhet och rösträtt! Inspirerad av amerikanerna drömde upprorsmakarna om likhet inför lagen. I augusti 1789 antog Nationalförsamlingen en lag som avskaffade privilegierna och alla män fick rösträtt.

Vem är kvinnan på målningen?

En kvinnofigur blev symbolen för revolutionen – kanske eftersom det franska kungadömet hade använt sig av maskulina figurer och bilder av de manliga regenterna.

Efter det att monarkin störtats blev det populärt att teckna en kvinna i politiska pamfletter som en allegori för republiken.

Det passade bra med La France (Frankrike) och La République (republiken) som båda är feminina ord.

Under revolutionen år 1789 blev kvinnan känd under namnet Marianne som var ett av de vanligaste namnen i 1700-talets Frankrike. Namnet skulle symbolisera att kvinnan var en del av folket.

I juli 1830 gjorde Frankrike åter­igen uppror och målaren Eugène Delacroix fick inspiration till sitt konstverk ”Friheten på barrikaderna” som är full av symboler från den tidigare revolutionen.

Hur märktes franska revolutionen utanför Paris?

• Rouen: Skatteindrivning stoppas
  Rouens rådhus, som bland annat driver in skatten, intas sommaren 1789.

• Nantes: Upprorsmän inleder häxjakt
  Nantes är en av de första städerna som gör uppror. Vintern 1793–94 dränks uppemot 4000 personer eftersom de misstänks motarbeta revolutionen.

• Bordeaux: Girondisterna bildas
  Några från tredje ståndet tar över ledningen i Bordeaux och startar den politiska klubben Girondisterna. Namnet kommer från Gironde – området där Bordeaux ligger.

• Castres: Bönder vägrar betala sädesskatt
  I augusti 1789 gör bönder och arbetare i Castres uppror mot skatten på spannmål, en skatt som tillfaller de lokala markägarna.

• Marseille: Frivilliga sjunger nationalsång
  Arbetare och borgare i Marseille stöttar entusiastiskt revolutionen. Bland annat reser 500 frivilliga år 1792 till Paris för att försvara den nya regeringen. De sjunger kampsången Marseljäsen som blir Frankrikes nationalsång.

• Lyon: Arbetare gör uppror
  I juni 1789 gör Lyons arbetare uppror mot de höga skatterna. Många hoppas att ständerförsamlingen ska upphäva bl.a. adelns skattebefrielse.

• Murbach: Slott bränns ner
  Sommaren 1789 plundras och bränns kloster i Alsace tillsammans med de lokala adels- och rikemännens villor och slott.

• Thionville: Officerare fördrivs
  Som i många andra städer i området fördrivs i juli 1789 officerare från garnisonen i Thionville. Därefter plundras staden på vapen.

• Lille: Administrationen fallerar
  Den lokala administrationen i Lille bryter ihop då borgare kastar ut de kungliga ämbetsmännen på gatan.

Varför avrättades folk i giljotinen?

Fram till år 1789 var det ett adligt privilegium att avrättas genom halshuggning men det ville doktor Guillotin ändra på.

Läkaren formgav en maskin som skulle avrätta alla på samma effektiva sätt, oavsett stånd. Dessutom var dödsmaskinen snabb och så human som den kunde bli.

”Min maskin kapar huvudet av er på ett ögonblick, och ni kommer inte ens märka det”, lovade doktor Guillotin då han år 1791 presenterade sin idé för Frankrikes förtjusta, lagstiftande församling.

Läkaren förespråkade inte dödstraff men han erkände att dödsstraff kunde avskräcka kriminella och antirevolutionära personer från att begå brott.

Hans uppfinning användes flitigt och när skräcken för inre fiender var som störst mellan åren 1793 och 1794 reste mobila domstolar Frankrike runt för att avrätta dem som misstänktes motarbeta revolutionen.

De hade också en transportabel giljotin med sig.

Hur gick det för Frankrike i revolutionskrigen?

År 1792 bröt ett krig ut mellan Frankrike och alliansen Österike-Preussen som kände sig hotade av revolutionen.

Flera länder gick in i kriget som böljade fram och tillbaka. Efter en kort tids fred år 1797 bröt ännu ett krig ut och Frankrike erövrade stora områden.

Varför infördes en ny kalender?

År 1793 införde Frankrike en ny republikansk kalender. I den fanns inga katolska helgdagar och söndagen var borttagen, då fransmännen normalt hade deltagit i högmässan.

Hur slutade franska revolutionen?

I juli 1794 satte thermidorianerna stopp för Robespierres blodiga terrorregim.

Gruppen inrättade en ny regering känd som Direktoriet som snart leddes av Paul Barras. Han hade stor uppbackning i i början men Direktoriet lyckades inte sänka priset på bröd eller avhjälpa den stora hungersnöden.

Missnöjet växte till vrede i takt med den stigande korruptionen. Exempelvis kunde rikemän genom att muta politiker och ämbetsmän få monopol på försäljning av livsmedel och tjäna stora pengar.

I november 1799 avsatte en grupp politiker den impopulära regeringen med hjälp av general Napoleon Bonaparte och hans soldater.

Frankrike fick ett så kallat konsulat bestående av tre konsuler med Napoleon som förstekonsul.

Genom en rad olika reformer fick han ordning på skattesystemet och statskassan fylldes upp. Gymnasier upprättades över hela landet för alla pojkar, oavsett stånd.

Också priset på mat stabiliserades genom import av bland annat spannmål från det bördiga Norditalien.

Fransmännen var tacksamma för de nya, lugnare tiderna och vid en folkomröstning gav de den tidigare generalen en nästan oinskränkt makt.

Vad fick folket ut av franska revolutionen?

I augusti 1789 antog Nationalförsamlingen den franska befolkningens nya rättigheter.

1. Alla är födda fria och lika.
2. Alla har rätt att leva i frihet utan att förtryckas.
3. Den absoluta makten ligger hos folket.
4. Alla har rätt att själva välja sin religion.
5. Skriftlig och muntlig yttrandefrihet för alla.
6. Beskattning ska ske efter inkomst och förmögenhet.
7. Egendomsrätten är okränkbar.
8. En misstänkt är oskyldig tills motsatsen bevisats.
9. Rösträtt för män.

Den franska revolutionen fick avgörande betydelse inte enbart för Frankrike, utan för hela Europa och européernas självförståelse. Utan den skulle Europa inte se ut som det gör i dag.