Människan har antagligen alltid varit en krigisk varelse, men de äldsta arkeologiska bevisen för en större, organiserad konflikt är ungefär 13 500 år gamla.
Vid Nilens strand i norra Sudan fann arkeologer på 1960-talet en gravplats med kvarlevorna av cirka 60 män, kvinnor och barn. Analyser utförda 2014 visade att 41 av de begravda hade dödats med spjut eller pilar. En del av offren uppvisade även spår efter närstrid – bland annat skärmärken samt frakturer från slag på armar och händer.
Nya analyser 2021 visade även att vapnen som använts för att döda personerna varit konstruerade för att vålla så stor skada och så mycket blodförlust som möjligt.
De gula pennorna på bilden visar var personerna träffats av pilar.
Kriget pågick i flera år
Enligt forskarna har det uråldriga kriget troligen utkämpats mellan två folkslag, som har konkurrerat om de knappa resurserna i området efter en period med klimatförändringar och torka.
Analyser av skeletten visar väsentliga fysiska skillnader mellan de döda, vilket har fått forskarna att dra slutsatsen att några av skeletten kommer från lokala afrikaner, medan andra kommer från ett icke identifierat folk – troligen från Mellanöstern.
Mycket tyder på att konflikten pågick i flera år, då de båda grupperna attackerade varandra upprepade gånger. På en del av skeletten har forskarna upptäckt spår efter både färska och läkta sår efter strider, vilket kan indikera att personerna attackerats vid flera tillfällen.
”Våldet ser dessvärre ut att ha varit en återkommande företeelse och en del av vardagen för dem”, säger arkeologen Daniel Antoine från British Museum, där skeletten förvaras i dag.