Massgrav avslöjar: Lemlästade soldater skickades ut i krig
Arkeologer har grävt upp en 55 ton tung klump jord med 47 skelett från trettioåriga kriget. Analyser av benen visar att soldaterna gick ut i strid med allvarliga skador.
Forskare har nu undersökt 47 skelett i en massgrav från trettioåriga kriget.
I november 1632 möttes soldater från den protestantiska svenska armén och den katolska armén från Tysk-romerska riket i ett stort slag under trettioåriga kriget utanför den tyska byn Lützen.
Efter slaget stod byborna inför en överväldigande – och illaluktande – uppgift.
De skulle begrava inte mindre än 9000 lik av soldater som stupat och lämnats kvar på slagfältet efter det blodiga slaget.
Forskare har avtäckt detaljer från det våldsamma slaget genom att gräva upp ett stort block jord med skeletten av 47 lemlästade soldater.
I strid med brutet ben
Gruppen av bioarkeologer har nu analyserat de 47 skeletten för att kunna säga mer om dem – och därmed om trettioåriga kriget, som var ett av de blodigaste krigen i Europas historia. Kriget utkämpades huvudsakligen mellan katoliker och protestanter inom Tysk-romerska riket från 1618 till 1648.
Enligt forskarna hade många av soldaterna svåra skador redan innan de stupade i strid:
- 16 av dem hade tidigare haft skador på kraniet eller hjärnan.
- 1 av männen hade fyra gamla sår i huvudet från tidigare strider.
- 21 av dem hade skelettskador som brutna armar, ben eller revben, som antingen hade läkt eller höll på att läka.
Skador från skjutvapen förvånar
Forskarna kan även se att mer än hälften av männen hade sår och skador från skjutvapen.
Det är ovanligt för början och mitten av 1600-talet, då hugg- och stickvapen fortfarande var de vanligaste vapnen i strid, och då skjutvapen kunde användas endast på kort avstånd, eftersom de inte var särskilt pricksäkra.