Medeltidens sista korståg, som hade påvens välsignelse, ägde rum 1487. Målet för korståget var valdenserna – en liten kristen sekt, som höll till i gränsområdet mellan Frankrike och Italien.
Sekten uppstod på 1100-talet, och medlemmarna lade stor vikt vid att leva ett anspråkslöst och asketiskt liv, eftersom de ansåg att fattigdom var ett ädelt kristet ideal.
Kort efter att sekten bildats bannlystes den av den katolska kyrkan och stämplades som kättersk, bland annat för att dess ledare själva översatte Bibeln och predikade utan kyrkans tillåtelse.
Med det inleddes flera hundra år av religiös förföljelse.
Vid 1400-talets slut hade påven fått nog av den lilla sekten och utlyste ett korståg mot dess anhängare.
Valdenserna tog sin tillflykt till Alperna och slogs mot påvens styrkor från befästa grottor.
Trots blodiga strider lyckades det katolska fälttåget inte få bukt med sekten.
Efter reformationen anslöt valdenserna sig på 1500-talet till de protestantiska kyrkorna. I dag bekänner sig cirka 30000 personer till tron.
År 2015 fick de en officiell ursäkt av påve Franciskus, som bad om förlåtelse för katolska kyrkans förföljelser.