Kejsarens brev till Saladin: ”Du har vanhelgat Heliga landet”

(Okänd plats), 1188

Saladin till Fredrik Barbarossa

Till den store kungen, min sanne vän, den berömvärde Fredrik, kung av Tyskland, i Gud den nådiges namn, den mäktige, den allsmäktige, den segerrike och den evige, vars kungarike är och förblir utan ände.

Vi förkunnar till den sanne och mäktige kungen, vår store, gode vän, kungen av Tyskland, att en man som heter Henrik, och som påstod att han var ditt sändebud, kom till oss.

Han gav oss ett brev, som han sa var skrivet av dig. Vi fick honom att läsa upp brevet, och vi hörde honom yttra vartenda ord, och här kommer svaret.

Du räknar upp alla dem som är allierade med dig, och som har för avsikt att tåga mot mig tillsammans med dig. Men om vi börjar uppge alla dem som är i vår tjänst och lyder våra ord, ja då skulle det bli alltför omfattande för att det över huvud taget skulle kunna skrivas ner.

Om du räknar de kristna, kommer du att finna att det finns många fler saracener. Dessutom ligger havet mellan oss och dem som du kallar kristna. Mellan oss och saracenerna finns det däremot inget som kan hindra dem från att komma oss till undsättning.

Beduinerna skulle ensamma kunna röja undan våra fiender, och de är med oss. Så är även turkarna, som kan och kommer att utplåna våra fiender så snart vi ber dem att göra det.

På samma sätt kommer bönderna på vår order att kämpa tappert mot vem som helst som invaderar deras land, tar deras rikedomar och hotar att utplåna dem.

Med oss har vi dessutom en rad krigiska emirer, män som öppnat sitt land för oss och kuvat våra fiender. De kommer inte att tveka, när vi kallar på dem.

När ni samlas på det sätt som du beskriver i ditt brev, så kommer vi, var än du befinner dig, att tåga mot er och möta er med Guds makt.

De kristnas armé har två gånger vänt sig mot oss i Egypten – en gång i Damietta och en annan gång i Alexandria. Du vet hur de kristna varje gång kom tillbaka och vilket slut de mötte.

Med Guds makt och styrka har vi nu intagit Jerusalem och det omgivande området. Endast tre städer är fortfarande i de kristnas händer, Tyrus, Tripoli och Antiochia, men även de städerna har vi för avsikt att inta.

Om du vill ha krig, kommer vi att möta dig med Guds makt och ockupera allt kristet land. Men om du inser fördelarna med fred, så behöver du bara be ledarna av de tre städerna att ge upp.

Om städerna kapitulerar kommer vi att lämna tillbaka det heliga korset och befria alla kristna fångar i vårt land. Vi kommer även att låta er ha en enstaka präst vid Heliga gravens kyrka. Vi kommer även att ge tillbaka klostren och behandla dem väl.

Så länge vi lever, kommer vi att låta pilgrimer komma på besök i Jerusalem, och vi lovar att alltid upprätthålla freden med dig. Om brevet som kom till oss från Henrik, verkligen är från en kung, så gäller detta brev som vårt svar.

Må Gud råda och vägleda oss, så vi kan göra vad som är hans vilja. Brevet är skrivet år 584 efter profeten genom den ende Gudens nåd. Må Gud bevara vår profet Muhammed och hans efterträdare.

Och må Gud bevara saracenernas sultans säkerhet, han som är herre och upphöjd kung, segerherre, världens försvarare, beskyddare av sanningens baner, världens och dess lags förnyare, väktare av de båda heliga platserna och av det heliga Jerusalem, segrarnas fader Yusuf, son av Ayyub.

Efterskrift:

Fredrik Barbarossa ledde året därpå, 1189, ett korståg för att återta Jerusalem. Angreppet misslyckades. Kejsaren själv nådde endast till Turkiet. Där drunknade han i floden Göksu.