Karl XII:s ryska krigsfångar
Efter slaget vid Narva år 1700 kom ett stort antal ryska krigsfångar till Sverige. I mindre städer blev det borgarskapet som skulle inkvartera – och bevaka – fiendesoldaterna.

Flera ryska officerare togs till Sverige som krigsfångar efter slaget vid Narva år1700.
Krigsfångenskap var ett öde som drabbade många soldater under stora nordiska kriget. Mest kända är de svenskar som hamnade i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava 1709, men under det långa kriget tillfångatog också svenska arméer tusentals danska, ryska, sachsiska och polska soldater.
Sammanlagt omkring 1 700 ryska krigsfångar kom att vistas i Sverige under åren av ofred. Förutom etniska ryssar utgjordes de bland annat av kosacker, tyskar, holländare och engelsmän som stred för tsaren.
Deras liv kom att präglas av kriget, då många tvangs tillbringa mellan tio och tjugo år i Sverige. Dock skiljde sig krigsfångenskap under 1700-talet på många sätt från förhållandena i modern tid. Istället för att spärras in i läger integrerades fångarna i samhället och levde sida vid sida med lokalbefolkningen.
Ryske ambassadören greps
När stora nordiska kriget bröt ut år 1700 förklarades alla ryska undersåtar i Sverige vara krigsfångar varpå de arresterades. En av dem som miste friheten var den ryske diplomaten Andrej Jakovlevitj Chilkov (1678–1716). Han hade studerat i Italien och efter avslutade studier utnämnts till ambassadör i Stockholm av tsar Peter I år 1700.
Där hade hans främsta uppgift varit att invagga de svenska myndigheterna i en falsk föreställning om att tsaren inte hade en tanke på krig. Chilkov hann inte ens sitta ett år på sin post innan den ryska krigsförklaringen mot Sverige var ett faktum och han sattes i husarrest.
MER SVENSK HISTORIA I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!
Tsaren menade att ambassadören inte borde räknas som legitim krigsfånge, eftersom
han var civilist och diplomat. Kung Karl XII vägrade emellertid att släppa honom fri utan kompensation. Chilkov tvangs därför tillbringa 16 år i svensk fångenskap innan han fick återvända till Ryssland – för sin egen begravning.
Fungerade som tsarens sändebud
Men fast att han formellt var krigsfånge fungerade Chilkov som tsarens sändebud
i Sverige och förhandlade med de svenska makthavarna om ömsesidig utväxling av andra krigsfångar. På samma vis försökte han också utverka sin egen frigivning (två gånger var det sånär att han släpptes).
Under flera år kom ambassadören att fungera som de ryska fångarnas språkrör i kontakten med de svenska myndigheterna och han samordnade även ekonomiskt bistånd för behövande fångar.