På väg mot Kairo fick Napoleon och hans 25 000 soldater starka armé göra halt den 21 juli 1798. Endast fyra kilometer från staden möts de av en minst lika stor styrka av mamluksoldater. Deras ledare, Murad Bey, är vid gott mod:
”Mina män kommer att förinta dem, och jag kommer att krossa deras skallar som vattenmeloner.”
Mamlukernas ryttare är fruktade för sina våldsamma kavalleriangrepp, men Napoleons män ställer lugnt upp i fem fyrkantiga formationer, med sidor av 6–10 led av soldater.
”Plundring vanärar oss och skapar fiender av de folk vi är angelägna om att ha som vänner.” Napoleons instruktioner till sina män i Egypten.
När Murad Beys ryttare angriper går första ledet soldater ner på knä och avfyrar sina gevär. De följs av de övriga leden ett efter ett. Resultatet är rena massakern.
När striden är över ligger omkring 20 000 mamluksoldater döda på slagfältet, och Murad Bey tar till flykten.
Napoleon tågar in i Kairo. Egypten är hans – och därmed även pyramiderna och sfinxen i Giza.
Just sfinxen råkar illa ut, eftersom fransmännen skjuter prick på den. Det sägs att det är på det sättet sfinxen går miste om sin näsa, men var Napoleon en vandal?
Napoleon beundrade Egyptens fornminnen, och han förde med sig mängder av vetenskapsmän, som flitigt studerade landets underverk.
FÖR OCH EMOT: Turister fick historien från lokalbefolkningen
Egyptierna berättade omkring år 1900 för brittiska turister i Giza att Napoleons soldater hade skjutit sönder näsan på sfinxen.
Brittiska besökare återgav påståendet i sina reseskildringar. ”Napoleon, en praktisk man, avfyrade ett par kanonkulor mot sfinxens ansikte”, skrev författaren Cecil Sommers i sin bok Temporary Crusaders (1919).
Ledaren för den kontroversiella amerikanska organisationen Nation of Islam – Louis Farrakhan – påstod 1995 att Napoleon ”sköt näsan av sfinxen”. Enligt Farrakhan skulle näsan förstöras eftersom den påminde den franske fältherren om den svarte mannens överlägsenhet.
De lokala turistguiderna i Egypten kan mycket väl ha berättat en skröna om hur fransmännen sköt på sfinxen. De hoppades säkert att britterna – fransmännens ärkefiender – skulle tycka att berättelsen var underhållande och ge extra dricks.
Den arabiske historikern Al-Maqrizi skrev på 1400-talet att en muslimsk ledare vid namn Muhammad Sa’im al-Dahr år 1378 hade beordrat att näsan skulle avlägsnas. Orsaken ska ha varit att egyptierna tillbad sfinxen som en gudom.
Frederik Ludvig Norden, en dansk sjöofficer, besökte 1737 Egypten. Under sin visit ritade han av sfinxen, och bilden visar att näsan saknades – 61 år innan Napoleon invaderade landet.
SLUTSATS: Arkeolog motbevisade teorin om Napoleons medverkan
Att sfinxen saknade sin näsa redan 1737 bevisar att Napoleon och hans män inte kan ha skjutit sönder den under invasionen och ockupationen av landet 1798–1801.
När sfinxen miste sin näsa är det ingen som vet med säkerhet. Den amerikanske arkeologen Mark Lehner (född 1950) har efter en noggranna undersökningar av sfinxens ansikte konstaterat att näsan avlägsnades någon gång mellan 200-talet och 900-talet efter Kristus.
En tegning fra 1737 viser tydeligt, at Sfinksen allerede da manglede sin næse.
Slagmärken tyder på att näsan höggs bort med hammare och mejsel.
Lehners upptäckt motbevisar historien om att den muslimske ledaren Muhammad Sa’im al-Dahr lät avlägsna näsan 1378. Varför näsan försvann är fortfarade ett mysterium, som väntar på en lösning.