HERITAGE IMAGES/GETTY IMAGES

”Napoleon ville erövra hela Europa”

I tio år tvingade kejsar Napoleon Europa genom det ena uppslitande kriget efter det andra. Redan i sin samtid pekades Frankrikes starke man ut som en krigisk hetsporre med storhetsvansinne, men stämmer myten om den krigslystne kejsaren?

Sedan den franska revolutionen 1789 hade det mesta av Europa varit i krig mot Frankrike.

Tio år senare genomförde Napoleon Bonaparte en kupp och blev landets enväldige förstekonsul.Den nye ledaren ville ha lugn och ­ingick 1802 fred med bland annat Storbritannien.

LÄS OCKSÅ: Bernadottes fantastiska karriär: Från rekryt till kung av Sverige

Fredsavtalet visade sig dock vara ogynnsamt för britterna – bland annat skulle de avstå ön Malta, vilket gav Frankrike herraväldet över Medel­havet.

”Den förödande utsikten till ännu ett hopplöst, blodigt krig”, var emellertid värre, medgav den engelske chefsförhandlaren, markis Charles Cornwallis, i ett brev.

”Det jag framför allt söker är storhet: Det som är stort är alltid vackert.” Napoleon Bonaparte

Redan ett år senare bröt avtalet samman, när Frankrike lade skyhöga avgifter på import av brittiska varor. Napoleon blev kejsare 1804, och för att kväsa fransmannen ingick britterna allianser med bland annat Österrike, Preussen och Ryssland. Ofta betalade britterna de allierades krigsmateriel.

Fram till Napoleons nederlag vid ­Waterloo 1815 var kejsaren konstant i krig mot koalitioner av allierade. Han intog Wien, Berlin och Moskva, men behöll aldrig fiendernas huvudstäder eller deras territorium.

FÖR OCH EMOT: Kejsaren ville styra Europa

  • General Napoleon var gränslöst ambitiös
    Under sitt egyptiska ­fälttåg 1798–1799 sa den blott 29-årige befälhavaren till sin privatsekreterare att han tänkte åka hem till Frankrike och störta rege­ringen, det så kallade Direktoriet.

  • Angreppet på Ryssland
    När tsar Alexander I år 1810 bröt Rysslands allians med Frankrike byggde Napoleon inom loppet av två år upp sin tids största armé av cirka en halv miljon man. År 1812 ledde han armén in i Ryssland.

  • Befäste makten
    Napoleon ökade konstant sin makt över Europa. Han tvingade bland annat flera tyska furstendömen till allianser, och gjorde sina bröder till regenter i Spanien och Nederländerna.

  • Folkvald ledare
    I princip var Napoleon en demokratiskt vald härskare. I maj 1804 tilldelades han titeln ”De franskes kejsare” av Frankrikes senat. Månaden därpå röstade det franska folket ja till att få den ­populäre ledaren som kejsare.

  • Behöll inga erövringar
    Trots segrarna på slagfältet ockuperade Napoleon aldrig fiendens territo­rium. Undantaget var allianspartnern Spanien, som 1808 gjorde uppror mot Frankrike. Samma år ockuperade franska styrkor landet.

  • Satiren ljög
    Bilden av Napoleon som en hetsig, undersätsig och erövrings­lysten lilleputt bygger i hög grad på brittiska karikatyrer från 1800-talets början – men den lever kvar än i dag.

Napoleon, 1812. Från 1750-talet var det vanligt bland ledare att hålla höger hand innanför jackan. Posen skulle visa fasthet.

© Shutterstock

SLUTSATS: Kampen mot britterna kom att kosta Europa dyrt

För att knäcka ”nationen av krämare” – som Napoleon kallade Storbritannien – blockerade han Europas ­hamnar för engelska varor.

”Mina tulltjänstemän kommer att skada England mest”, sa kejsaren vid ett möte med sina finansansvariga.

Bland andra Portugal och Ryssland drabbades av blockaden, eftersom den begränsade deras handel, och länderna ingick en allians med britterna, Österrike och Preussen mot Frankrike.

Napoleons hårda linje hånades i brittiska satirteckningar, där ”Boney” – det engelska öknamnet på Bonaparte – ofta sågs på väg ut i krig eller försedd med kniv och gaffel, så han kunde ”sluka” jord­en.

Napoleon ville emellertid inte erövra, utan befästa sin makt genom militära segrar. Fälttåget mot Ryssland 1812 var ett försök att slå landet i ett avgörande slag och tvinga det till en ny allians med Frankrike.

MYTKROSSARNAS DOM: Kejsaren ville inte erövra Europa.