Cirka 1 850 km ut i Atlanten – på den isolerade ön Sankt Helena – tog Napoleon sitt sista andetag den 5 maj 1821.
Hit hade den en gång så mäktige franske fältherren förvisats av britterna efter nederlaget i slaget vid Waterloo 1815.
Men efter nästan sex år i fångenskap gav Napoleons kropp upp – och sedan dess har historiker och konspirationsteoretiker ivrigt diskuterat orsaken till den 51-årige generalens död.
Den officiella dödsorsaken, enligt Napoleons egen läkare, var cancer i magen, vilket stämmer överens med befälhavarens symptom och det faktum att hans far också dog av samma sjukdom.
Det finns dock olika teorier om att Napoleon blev förgiftad eftersom analyser av hans hår visade förhöjda halter av arsenik.
Kritiker till denna teori påpekar dock att arsenik var vanligt vid den här tiden och användes i många vardagliga produkter – till exempel har tapeterna i Napoleons hus på St Helena visat sig innehålla arsenik.
Dessutom visade en analys 2008 att Napoleons hår hade en hög arsenikhalt redan innan han anlände till S:t Helena.
Napoleon var omgiven av tjänare och några av sina mest lojala officerare när han dog på Sankt Helena 1821.
Teori: Parfym fällde Napoleon
En mer färgstark teori har föreslagit att Napoleon kan ha tagit sitt liv med hjälp av parfym. Han använde cirka tre flaskor om dagen i över 20 år och kan ha dränkt sig i hormonstörande ämnen som försvagade hans immunförsvar.
Idag är de flesta experter överens om att Napoleon dog av cancer – som hans läkare konstaterat.
Men hans död underlättades förmodligen av en cocktail av olika giftiga ämnen som Napoleon fick som medicin – inklusive kvicksilver – under sina sista år.
Napoleons största segrar
SLAGET VID RIVOLI
År:
1797
Plats:
Italien
Redan som ung general visade sig Napoleon vara ett militärt geni under sitt italienska fälttåg. Vid Rivoli manövrerade han ut den österrikiska armén med en kombination av snabba truppförflyttningar och koncentrerade attacker – ett kännetecken för hans karriär. Segern banade väg för den franska ockupationen av norra Italien.
SLAGET VID MARENGO
År:
1800
Plats:
Italien
Efter att ha korsat Alperna för att möta den österrikiska armén tvingades Napoleon till en förödmjukande reträtt när österrikarna pressade tillbaka de franska styrkorna nära staden Alessandria. Men med taktisk skicklighet och stöd från reserverna vände Napoleon slaget och bekräftade sin status som Frankrikes ledande militärstrateg.
SLAGET VID AUSTERLITZ
År:
1805
Plats:
Tjeckien
Napoleon var i underläge mot en koalition av ryska och österrikiska trupper och låtsades retirera för att locka fienden i en fälla. Koalitionsstyrkorna gick i fällan och hamnade i en sårbar position, varpå Napoleon anföll med full kraft och tog en förkrossande seger som cementerade Frankrikes dominans över Europa.
SLAGET VID JENA-AUERSTEDT
År:
1806
Plats:
Tyskland
I två separata slag på samma dag säkrade Napoleon en överlägsen seger. Vid Jena ledde Napoleon personligen sina trupper och krossade en stor del av den preussiska armén. Vid nästan samma tidpunkt och inte långt därifrån besegrade en annan fransk armé resten av de preussiska styrkorna. Napoleon kunde sedan marschera in i Berlin.