Fem skäl till att Rikard Lejonhjärta var ett fiasko

Lejonhjärta besegrade Saladin och var hovpoeternas favorit, men när det kom till att styra ett rike var riddarkungen ett praktfiasko.

Lejonhjärta besegrade Saladin och var hovpoeternas favorit, men när det kom till att styra ett rike var riddarkungen ett praktfiasko.

Lanmas/Imageselect

Den engelske kungen Rikard I är för eftervärlden känd som en stor krigshjälte.

Det beror framför allt på att han under det tredje korståget 1189–1192 flera gånger besegrade den berömde muslimske härföraren Saladin. Kungens segrar gav honom tillnamnet ”Lejonhjärta”.

Men Rikard var i själva verket oduglig. Sina segrar till trots uppnådde han aldrig korstågets mål – att återerövra den heliga staden Jerusalem från muslimerna – och hans bedrifter som kung är långtifrån så äro­rika som tillnamnet antyder.

Rikard satte nämligen strid och konflikter över allt annat, och det blev ödesdigert för både England och honom själv. Korståg och andra krigsäventyr tömde statskassan, och i sin iver att vinna heder och ära utomlands försummade kungen sitt eget land. Rikard misskötte även de områden som han ärvt av sin far Henrik II.

Statskassan var tom, och England i kaos, när Rikard år 1199 dog, ett offer för sin egen stridsiver.

Här är fem skäl till att Rikard Lejonhjärta var ett fiasko:

1. KORSTÅGET GICK SNETT

Gav upp försöket att erövra Jerusalem

När den muslimske härföraren Saladin år 1187 erövrade Jerusalem från de kristna korsfararna gav Rikard Lejonhjärta sig ut på ett korståg. Han och andra kristna kungar tänkte inta korsriddarnas förlorade huvudstad.

Lejonhjärtas seger över Saladin var ett populärt motiv i den kristna världen.

© Wikimedia/ Luttrell Psalter

Men fälttåget misslyckades, eftersom ledarna blev oeniga om strategin. Rikard ansåg att bästa sättet att besegra Saladin var att angripa Egypten, som var Saladins bas. Ledaren för arméns franska del höll inte med.

Ri­­­­­kard vägrade att leda den splittrade armén, och kors­­­fa­­rar­na gav upp. Jerusalem förblev i muslimska händer.

2. FICK INGEN ARVINGE

Barnlöshet utlöste extremt krig

Rikard Lejonhjärta levde under större delen av sitt äktenskap ­åtskild från hustrun Berengaria, och paret fick inga barn. Bristen på en rättmätig arvinge fick ödesdigra följder – för både England och resten av Europa. Kungens död ledde till medeltidens största och längsta konflikt: hundraårskriget mellan England och Frankrike.

Striden stod om Englands besittningar i Frankrike. Rikard ärvde dessa områden, som omfattade mer än halva Frankrike, från sin far, Henrik II.

Tillsammans med hela England samt delar av Irland och Wales utgjorde de det så kallade angevinska riket.

Angevinska riket (markerat med orange) sträckte sig från Skottland till Pyrenéerna.

© Print Collector/Getty Images

Frankrike betraktade England som en rival, eftersom båda makterna ville vara Europas ledande. Vid Rikards död 1199 inledde fransmännen därför ett erövringskrig mot de engelska områdena.

Striden ledde 1337 till ­hundraårskriget, som Frankrike vann. Det angevinska riket föll isär, och 1558 miste England den sista franska besittningen, Calais.

3. TÖMDE STATSKASSAN

Kungen brandskattade folket

Statskassan var fylld, när kung Rikard år 1189 tog över tronen efter sin far Henrik II. Krig och korståg tärde emellertid på tillgångarna, och snart höjde Rikard skatterna – vilket inte gynnade befolkningen.

Rikard präglade få mynt i eget namn. Faderns var mer trovärdigt.

© CNG

Riktigt illa gick det, när kungen år 1192 togs som gisslan av hertig Leopold av Österrike i samband med ett gräl om bytet efter det tredje korståget. För att släppa kungen ­begärde hertigen 150 000 tyska mark i silver, motsvarande 25,5 ton rent silver.

För att få ihop pengarna fick människor ­betala en fjärdedel av sina tillgångar i skatt. Kloster krävdes på ett års produktion av ull, enligt krönikeskrivaren Ralph av Diss.

4. LÄT SVEKFULL BROR REGERA

Lämnade sitt land i sticket

Av sin tio år långa regeringstid tillbringade Rikard endast sex månader i England. I hans frånvaro regerade brodern Johan, som snabbt började sträva efter att bli kung. Ambitionerna lede till ett inbördeskrigsliknande tillstånd, då Johan med sin armé stred mot kungens anhängare. Rikard förlät sin bror, som han ansåg hade ”styrts av ondskefulla rådgivare”, men tog ifrån honom ett antal besittningar.

5. ÄLSKADE KRIG FÖR MYCKET

Stridslust kostade kungen livet och britterna segern

Krig betydde allt för Rikard Lejonhjärta, och inget mål var för litet för att ta till vapen. Kampivern skulle komma att kosta kungen dyrt, när han under sina sista år förde krig mot Frankrikes kung Filip II.

År 1199 nådde Rikards styrkor det lilla slottet Châlus-Chabrol.

Slottet saknade strategisk betydelse, men trots det försökte kungen inta det. Han inledde en belägring, men träffades i axeln av en projektil från ett armborst. Såret blev infekterat, och Rikard avled elva dagar senare.

Rikard avled den 6 april 1199. Han begravdes i ­Fontevraud-l’Abbaye i Frankrike.

© DEA/BIBLIOTECA AMBROSIANA/Getty Images

Det sägs att armborstet avfyrades av en pojke, vars far ­dödats av Rikard. Stridslusten kostade kungen livet och ­engelsmännen segern, eftersom efterträdaren Johan kort därefter var tvungen att ingå ett fredsavtal med Filip.