Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Alexander den store föddes till framgång

Hat, intriger och mord. Alexander den stores barndom präglades av föräldrarnas skoningslösa kamp mot varandra och av deras skyhöga ambitioner för Alexanders framtid. Vid bara 25 års ålder erövrade han ett av historiens största riken.

Bridgeman

Medan solen går ned över palatset i Pella, Makedoniens huvudstad, sitter en vacker ung drottning i ett rikt utsmyckat rum och vaggar sin nyfödde son i famnen.

Hon kastar en vaksam blick mot dörren vid ljudet av hastande steg. Dörren öppnas. Ett sändebud överlämnar en pappersrulle till en tjänsteflicka som börjar läsa högt.

Det berömda Artemistemplet i Efesos har brunnit ned samma natt som drottningen födde sin son.

Prästerna hävdar att det är ett varsel om att det någonstans i världen tänts en fackla som kommer att sätta Orienten i brand.

Drottning Olympias ler hemlighetsfullt.

Händelsen kommer för alltid att markera hennes son Alexanders ankomst till världen. Och hon ska nog se till att han förstår vilket storslaget öde gudarna har bestämt åt honom.

Alexander den stores mor lade grunden till storhetsvansinne

Scenen utspelade sig år 356 f.Kr.

Vid det laget var det endast gudarna som kunde veta att det nyfödda gossebarnet bara 25 år senare skulle krossa världens starkaste armé och göra sig till härskare över ett av historiens största riken.

Alexander var son till Filip II i Makedonien – en expanderande stat i norra Grekland. Hans mor Olympias var prinsessa från det lilla grannlandet Epiros i dagens Albanien.

Filip, som redan hade flera hustrur, gifte sig med Olympias som ett led i sin allianspolitik.

Han försökte dock aldrig dölja att han betraktade sin vackra hustru och hela hennes folk som en skock simpla barbarer.

Hans inställning förstärktes av att Olympias i sitt hemland hade dyrkat de orfiska och dionysiska mysteriekulterna, då hon under nattliga orgier rusade runt i skogarna med ormar i händerna.

Olympias å sin sida föraktade Filip som helt öppet tog sig den ena älskarinnan efter den andra. Kungen och drottningen hata­de varandra intensivt och detta kom att prägla Alexander i hela hans liv.

Alexander den store mønt
© Wikimedia Commons/Mike Peel

Alexander den Store förändrade världshistorien

  • Alexander den store föddes 356 f.Kr.
  • Alexander blev kung av Makedonien som 20-åring efter sin far – kung Filip II.
  • Han tog genast tag i faderns planer på att expandera riket österut. Med världens mest avancerade armé i ryggen inledde Alexander den store ett erövringståg, som på bara några år förde honom genom Mindre Asien, Egypten och Persien.
  • Alexander den store hade erövrat stora delar av den kända världen innan han fyllde trettio.
  • Alexander hade sina soldaters lojalitet, eftersom han gav prov på stor givmildhet och själv stred i främsta ledet. Han var exceptionellt orädd och fick livshotande sår nio gånger.
  • Alexander den stores rike växte i rekordfart. Han fick handeln att blomstra genom att sätta flera miljoner standardiserade silvermynt i omlopp.
  • Med erövringarna spreds även den hellenistiska kulturen, som ändrade världshistoriens gång och vars avtryck märks än i dag.
  • Privat gifte Alexander sig tre gånger och fick officiellt ett barn – sonen Alexander IV.
  • Alexander den store avled vid 33 års ålder 323 f.Kr. och begravdes i en guldkista. Var hans grav finns är ett mysterium.

Alexander den stores föräldrar

Olympias berättade gång på gång för sin son att han på hennes sida härstammade från sagohjälten Akilles – den tappraste av de grekiska krigare som enligt Homeros Iliaden stred vid Troja.

Alexander blev så påverkad av historien att han enligt samtida källor alltid sov med ett exemplar av Iliaden under huvudkudden.

Hans favoritställe i boken var en mening som yttrades av Akilles under belägringen av Troja: ”Alltid kämpa för att vara bäst och mest framstående­ av alla.”

När han var barn träffade Alexander sällan sin far som med sin imponerande talang som fältherre utvidgade sitt lilla rike till att omfatta norra Grekland, nuvarande Bulgarien och stora delar av Serbien.

Genom sina erövringar fick Filip kontroll över områdets största guldgruvor. Rikedomarna därifrån använde han till att bygga upp en professionell, stående armé som utvecklades till en enastående krigsmaskin.

Kärnan i armén utgjordes av infanteri­falangen – en djup kolonn av fotsoldater som beväpnade med spjut på upp till 4,5 meter bildade en nästan ogenomtränglig barriär.

Fotfolket – den så kallade falangen – var den makedoniska arméns kärna och placerades i mitten av hären. Fienden möttes av en mur av upp till 4,5 meter långa spjut som de måste ta sig förbi för att komma de makedoniska soldaterna inpå livet. Ingen armé lyckades någonsin besegra denna vandrande fästning.

© AKG-Images

På vardera sidan flankerades infanteriet av kavalleriet som var arméns offensiva styrka. Alexander skulle senare visa sig ha en enastående talang för att utnyttja denna väldisciplinerade armé­ som Filip byggt upp.

Samtidigt som Filip var upptagen med sina erövringar fyllde Olympias sin lille son med historier om Filips alla dåliga ­sidor. För Alexander blev Filip inte en far utan en rival som han till varje pris skulle överträffa.

Inte förrän Olympias under en längre tid under­grävt förhållandet mellan far och son insåg Filip hur skadligt drottningens inflytande var.

Han skickade iväg Alexander från Pella för att låta honom utbildas i en liten by i västra Makedonien.

Filip ville ge Alexander den bästa utbildning som kunde köpas för pengar och anställde en av tidens främsta filosofer och vetenskapsmän, Aristoteles, som privatlärare.

Alexander den stores armé krossade allt motstånd

Den unge Alexander krossade grekerna, perserna och indierna. Trots otaliga drabbningar under 16 år förlorade han inte ett enda slag. Han var ett taktiskt geni och den makedoniska armén var troligen sin tids bästa.

Alexander den store var en militär begåvning

Det visade sig snart att Alexander var mycket försigkommen och klipsk med en enastående förmåga att bedöma människor och situationer.

Alexander utbildades givetvis i krigskonst och även inom­ detta område uppvisade han en ovanlig talang.

Kombinationen av Aristoteles filosofiska skolning och Alexanders militära utbildning resulterade i en av historiens farligaste män: en idealist beväpnad med en skoningslöshet som visade sig när hans ideal var hotade.

Alexander behandlade i vanliga fall både vänner och fiender med respekt men kunde bli mycket brutal när han kände sig sviken.

År 340 f.Kr. utnämnde Filip sin son till ställföreträdande regent medan han själv var bortrest under en period.

Den blott 16-årige Alexander utnyttjade tillfället till att genomföra ett blixtanfall mot en upprorisk stam i grannstaten Thra­kien och vann en storslagen seger.

Den stolte Filip gladdes åt sonens militära­ talang.

När de två grekiska stadsstaterna Athen och Thebe ett par år senare slog samman sina arméer för att stoppa det ständigt växande Makedonien valde Filip att placera Alexander i spetsen för kavalleriet.

Arméerna drabbade samman vid staden Chaironeia. Alexander ledde huvudanfallet som i stort sett utplånade de grekiska trupperna och slutligen inlemmade Grekland i det makedoniska väldet.

Nu var Filip redo att förverkliga sin stora ambition: ett angrepp på perserriket.

Alexander den store kan ha låtit mörda sin far

De gemensamma krigsräderna hade fört Alexander och Filip närmare varandra än någonsin tidigare.

Men ödet ville att Filip, mitt under förberedelserna inför fälttåget mot öster, blev förälskad i en ung makedonisk kvinna.

Han skilde sig från Olympias som ursinnig reste hem till Epiros. Filip gifte om sig.

Enligt den grekiske historikern Plutarchos höll brudens farbror under bröllopsfesten ett tal där han uttryckte en förhoppning om att brudparet snart måtte­ få en legitim tronarvinge.

Det var en dödlig förolämpning mot Alexander som dittills betraktats som tronföljare.

I raseri kastade Alexander sin vinbägare efter talaren och ropade: ”Vågar du kalla mig horunge?!”

Filip, som druckit en hel del, blev rasande över sonens reaktion. Han drog sitt svärd och gjorde ett utfall mot Alexander, men snubblade och föll raklång på golvet.

”Se”, sa Alexander kyligt. ”Han förbereder sig för att ta steget från Europa till Asien men kan inte ens gå från den ena stolen till den andra.”

Därefter lämnade han festen och reste till sin mor i Epiros.

Far och son försonades så småningom och Alexander återvände till Makedonien men trots de goda minerna var relationen frostigare än någonsin tidigare.

Medan Alexander var borta hade Filip, som fruktade Olympias ränksmideri i Epiros, arrangerat ett bröllop mellan en av sina döttrar och Olympias bror, kungen av Epiros.

Det blev det sista han gjorde. När kungen steg in i den teater där bröllopsfestlig­heterna skulle äga rum rusade en av hans liv­vakter plötsligt fram och genomborrade honom med sitt svärd.

Mör­daren höggs genast ned av andra liv­vakter.

Mordet på Filip är en gåta än i dag. Vissa historiker anser att Olympias, som omedelbart efter mordet lät mörda Filips nya fru och hennes lille son, låg bakom dådet.

Andra pekar på att Alexander hade mest att vinna på mordet. Säkert är att han år 336 f.Kr., bara 20 år gammal, utropades till kung av ­Makedonien.

Nu var det han som skulle genomföra det planerade fälttåget i öster.

© Världens Historia

Alexander den store drog ut på fälttåg till världens ände

Alexander ledde sin armé på en nästan 3 500 mil lång marsch som gick ända till den kända världens yttersta gränser.

När armén gick över floden Indus ville Alexander snabbt vidare eftersom han hade hört att världens ände låg alldeles i närheten. Men soldaterna vägrade fortsätta.

  • Våren 334 f.Kr.

    Alexander vinner sitt första slag mot perserna.

  • Hösten 333 f.Kr.

    Alexander krossar den persiska huvudstyrkan på cirka 600 000 man.

  • Hösten 331 f.Kr.

    Alexander vinner det sista och avgörande slaget mot perserna.

  • Sommaren 326 f.Kr.

    De makedoniska soldaterna kräver att få återvända hem.

Alexander den store red alltid i täten

På våren 334 f.Kr. gick Alexander med cirka 35 000 makedoniska och grekiska soldater över Bosporen, sundet mellan Europa och Asien.

Vid den tiden var perserriket ett av historiens största imperier. Det omfattade dagens Turkiet, Egypten, Iran, Irak och Afghanistan och hade cirka 50 miljoner invånare.

Alexanders första möte med den persiska hären ägde rum vid floden Granikos i norra Turkiet.

Den persiska styrkan omfattade något färre soldater än den makedoniska men hade fördelen av att stå på en hög flodbank.

Trots det ofördelaktiga läget tvekade Alexander inte att anfalla och red själv i spetsen för det makedoniska kavalleriet.

Det var en hederssak för Alexander att alltid utsätta sig för samma faror­ och plågor som soldaterna.

Under slaget attackerades Alexander av två persiska ryttare. Den ene slog med stor kraft sin yxa mot Alexanders hjälm.

Men när angriparen gjorde sig redo­ att rikta ett dödande hugg mot den omtöcknade kungen kom makedoniern Kleitos den mörke till Alexanders undsättning och högg armen av angriparen.

Makedoniernas disciplinerade och resoluta anfall avgjorde slaget. Den persiska armén splittrades och utplånades där­efter nästan helt.

Efter striden gick Alexander ut för att besöka sina sårade soldater.

”Han såg om deras sår (...) och uppmanade var och en av dem att berätta sin historia”, skrev historikern Arrianos.

Det var den sortens omsorg som fick de makedoniska soldaterna att älska och avguda Alexander.

När Alexanders vän Hefaistion dog lät Alexander kremera honom på ett storslaget, 60 meter högt, likbål.

© AKG-Images

Vännerna var Alexander den stores kärlek

De flesta historiker är i dag eniga om att det fientliga förhållandet mellan Alexanders föräldrar för­störde den unge prinsens förhållande till kvinnor.

I stället blev de pojkar som varit hans barndomsvänner hans stora kärlek. Många av dem följde honom under fälttåget österut och blev några av hans bästa generaler och rådgivare.

Alexanders närmaste vän var Hefaistion som Alexander älskade högre än någon annan människa. De hade av allt att döma ett homosexuellt förhållande.

Det betyder emellertid inte att Alexander var homosexuell. Sex mellan heterosexuella män var inte ovanligt på den tiden.

När Hefaistion dog av sjukdom år 323 f.Kr. lät den djupt olycklige Alexander kremera honom på ett över-dådigt utsmyckat likbål som var mer än 60 meter högt.

Två månader senare avled Alexander själv.

Alexander den store krossade en 600 000 man stor armé

Perserkungen Dareios mobiliserade nu en väldig armé från sitt rikes alla hörn. Han förde själv befälet när armén gav sig av mot Babylon.

Dareios hade hela sin familj, sitt harem och alla sina tjänare med sig, samt 600 mulåsnor och 300 kameler som bar de kungliga skatterna.

Med sin imponerande armé, som enligt Arrianos omfattade uppemot 600 000 soldater, gick Dareios på hösten år 333 f.Kr. in i Mindre Asien och bestämde sig för att möta Alexander vid staden Issos.

Det skulle visa sig bli ett ödesdigert misstag. Dareios kunde inte ha valt en sämre plats.

Om den enorma persiska armén hade fått svängrum kunde den lätt ha omringat hela den makedoniska hären, men nu stod perserna i stället inklämda på en smal landremsa mellan Medelhavet och Amanusbergen.

Större delen av de persiska styrkorna stod tätt packade bakom de främre leden och var mest i vägen.

Alexander upptäckte genast persernas misstag och gav order om anfall.

Medan infanteriet med sina långa spjut ihärdigt pressade sig framåt mot centrum av fiendens linjer anföll Alexander med sedvanligt dödsförakt persernas vänstra flygel i spetsen för det makedoniska kavalleriet.

Den våldsamma attacken överraskade perserna vars vänstra flank gav vika och snart kollapsade helt.

Sporrad av framgångarna förde Alexander kavalleriet rakt in i centrum av den persiska armén där Dareios stod i sin stridsvagn.

När han såg de framstormande ­make­donierna greps Dareios av panik och flydde. De närmaste soldaterna följde efter och sedan kollapsade fronten.

Hela den enorma armén tog till flykten och tusentals persiska soldater trampades ihjäl av sina kamrater.

När natten kom avblåste Alexander jakten på Dareios och resterna av hans upplösta armé.

Bland Dareios kvarlämnade tillhörigheter hittade Alexander bl.a. kungens tält som var utrustat som ett palats med toalett och möbler av guld och ädla träslag samt en kungatron.

Dessutom hade perserkungen lämnat kvar en enorm skatt av guld- och silverpengar.

Den persiska armén kollapsade när kung Dareios under slaget vid Issos fick panik och flydde i sin stridsvagn.

© Bridgeman

I en kunglig vagn i närheten fann makedonierna hela Dareios familj – mor, syster, hustru, son och två döttrar – som de tog till fånga. Alexander såg dock till att de behandlades med största respekt.

Efter flykten vädjade Dareios om fred. Han erbjöd en väldig lösensumma för sin familj och han lovade också att han skulle avstå alla landområden väster om floden ­Eufrat.

Enligt den romerske historikern Arrianos diskuterade Alexander saken med sina officerare.

Den gamle generalen Parmenion bedömde att det var ett bra erbjudande: ”Om jag vore Alexander skulle jag acceptera villkoren”, sa han. Alexander svarade med ett leende: ”Det skulle jag också göra – om jag hade varit Parmenion.”

Dareios fick veta att hans erbjudande hade avvisats och han började ställa upp en ny armé. Den 1 oktober 331 f.Kr. utspelade sig ett av­görande slag vid Gaugamela i norra delen av våra dagars Irak.

Dareios armé­ krossades och han tvingades fly igen. Några månader senare mördades perserkungen av sina egna män. Alexander lät sig hyllas som ny kung och verkade för att slå ned de sista mot­stånds­fickorna i öst.

Det karga och oländiga Baktrien i dagens Afghanistan vållade störst problem. Makedonierna tvingades kämpa­ hårt mot lokala stammar som höll ut i flera månader.

Till sist lyckades de krossa motståndet och Alexanders tidigare räddare, generalen Kleitos den mörke, utsågs till ståthållare i Baktrien. Han hann dock aldrig njuta av utnämningen.

General Kleitos, som hade stridit även under Alexanders far, representerade den konservativa, makedoniska eliten som inte tyckte om Alexanders nästan gudalika status.

Under ett dryckesgille då Alexander var rejält berusad började de båda männen bråka.

Kleitos anklagade Alexander för att behandla makedonierna sämre än perserna och hävdade att Alexanders framgångar uteslutande berodde på Filips förberedande åtgärder och soldaternas tapperhet.

”Det är bara genom makedoniernas blod som du kunnat bli så stor!”, ropade Kleitos.

Alexander blev rasande och måste hållas tillbaka av sina vänner. Men när Kleitos fortsatte att förolämpa honom slet han sig fri, tog ett spjut och körde det rakt i Kleitos bröst.

Dråpet skakade alla makedonier och allra mest Alexander som varken åt eller drack på tre dagar, berättar historikern Arrianos.

Alexanders rykte som ofelbar härförare hade lidit obotlig skada.

Soldaterna vägrade fortsätta

År 327 f.Kr. ledde Alexander sin armé in över gränsen till det väldiga Indien som inte ens perserna visste särskilt mycket om.

Året därpå stod ett stort slag mot den indiske kungen Porus som i maj månad besegrades trots sina skräckinjagande krigselefanter.

De indiska strids­elefanterna var en skrämmande upplevelse för Alexanders soldater. De hade aldrig tidigare sett dessa stora stridsdjur.

© Getty/All over press

Marschen österut fortsatte men efter ytterligare ett par månaders ändlösa strider mot lokala stammar hände det otänkbara: Alexanders soldater vägrade fortsätta.

Efter åtta år av ständiga strider och marscher i flera hundra mil ville de inte mer.

Enligt Arrianos kallade Alexander genast till sig soldaterna och höll ett brandtal i vilket han påminde soldaterna om deras stora segrar.

Han påpekade att han alltid utstått samma lidanden som dem och alltid delat krigsbytet.

”Det är vackert att leva med mod och dö med evig berömmelse”, sa han.

En gammal makedonisk soldat, Coe­nus, steg fram å sina kamraters vägnar.

Han sade först att soldaterna inte kunde klaga på Alexanders generösa belöningar.

Sedan talade han om alla de kamrater de förlorat i strid eller i olika sjuk­domar, och om soldaternas längtan att återse sina familjer.

Enligt Arrianos jublade inte soldaterna när Coenus avslutade sitt tal. De grät.

I tre dagar surade Alexander i sitt tält och hoppades att soldaterna skulle ändra sig. Det gjorde de inte.

Alexander tvingades ge order om att vända om. För första gången hade han förlorat.

Alexanders första hustru Roxane, som här förs fram vid bröllopet, var en hårdför dam. Hon lyckades dock inte rädda parets gemensamma son.

© Bridgeman

Alexander den stores släkt utplånades

Den unge kungens död år 323 f.Kr. utlöste en blodig maktkamp. Hela Alexanders familj, däribland hans lille son, mördades.

Alexander fick inga barn medan han levde men hans första hustru, den baktriska prinsessan Roxane, var gravid när han dog.

Hon kallade till sig Alexanders andra hustru, den persiska prinsessan Stateira, och lät mörda henne. Därefter reste Roxane till Makedonien med sin nyfödde son.

Alexanders mor, Olympias, hade tagit makten i landet och genast låtit avrätta Alexanders svagsinte bror Filip Arridaios.

Den blodtörstiga drottningen lät även döda alla sina fiender inom den makedoniska adeln.

Snart övertogs tronen dock av Kassandros, son till en av Alexanders generaler.

År 316 f.Kr. beordrade han sina soldater att avrätta Olympias men de förmådde inte utföra dådet.

I stället överlämnade de henne till hennes egna offers släktingar. Enligt källorna sade den benhårda gamla drottningen inte ett knyst när de stenade henne till döds.

En kort tid därefter mördade Kassandros även Roxane och Alexanders lille son.

Det väldiga riket krossades

Omedelbart efter Alexanders död år 323 f.Kr. inledde hans generaler en blodig kamp om makten i det enorma riket.

Resultatet blev att riket delades i tre delar med var sin general som härskare: Makedonien, seleukidiska riket (Mindre Asien och Persien) och ptoleméerriket (Egypten).

Både det seleukidiska riket och ptoleméerriket styrdes av makedoniska härskare i nästan 300 år innan de annekterades av Medelhavets nya stormakt: Rom.

Dessförinnan hann de makedoniska härskarna sprida grekisk kultur, konst och filosofi till stora delar av Asien, Mellanöstern och Nordafrika.

Alexander den store avled plötsligt

När armén efter månader av utmattande marsch återvände till perserrikets huvudstad Persepolis ordnade Alexander en stor fest för att fira erövringarna och föra makedonier och perser närmare varandra.

Under en överdådig bröllopsceremoni gifte han sig med Dareios dotter Stateira. Samtidigt gifte sig ytterligare 80 högt uppsatta officerare och 10 000 makedoniska soldater med persiska kvinnor – på order av Alexander.

Efter festen reste Alexander till Babylon för att påbörja det enorma arbetet med att organisera sitt nya jätterike men han hann inte långt.

Plötsligt drabbades han av hög feber som forskarna i dag, utifrån samtida beskrivningar, antar har varit malaria.

Efter tio dagar var den unge kungen så svag att han knappt kunde tala. Hans mest lojala generaler samlades vid sjukbädden i palatset.

Utanför började ryktena surra och de makedoniska soldaterna krävde att få se sin kung. Av rädsla för uppror släppte generalerna till sist in de väntande soldaterna i palatset.

Enligt Arrianos gick männen djupt sorgtyngda i långa led förbi den döende kungen som i en sista kraftansträngning kämpade för att lyfta huvudet medan han med blicken sände en tyst hälsning till var och en av de soldater han hade erövrat världen med.

Vid solnedgången den 13 juni år 323 f.Kr. dog Filips och Olympias son Alexan­der III av Makedonien, bara 32 år gammal.

För eftervärlden är han känd som Alexander den store.

Läs också:

Kända krigsmän

Var ligger Alexander den store begravd?

2 minuter
Kända krigsmän

Bloddrypande arv dolt i gåtfull grav

28 minuter
Kända krigsmän

Alexander den Store: Historiens bäste militäre strateg

17 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj