Bush Gorbatjov

Vem myntade uttrycket ”kalla kriget”?

Ett globalt krig utan vapen. I april 1947 klev multimiljonären Bernard Baruch upp på ett podium och satte ord på det politiska tillstånd som världen skulle befinna sig i de följande decennierna.

Ett globalt krig utan vapen. I april 1947 klev multimiljonären Bernard Baruch upp på ett podium och satte ord på det politiska tillstånd som världen skulle befinna sig i de följande decennierna.

George Bush Presidential Library and Museum

Den 16 april 1947. Den dagen var första gången begreppet ”kalla kriget” användes för att beteckna konflikten mellan öst och väst. Mannen bakom det sedermera berömda uttrycket var multimiljonären och finansmannen Bernard Baruch, som i årtionden hade varit politisk rådgivare åt flera amerikanska presidenter.

I april 1947 var Baruch på besök i representanthuset i South Carolina för att delta i en festlighet, då en målning av honom skulle hängas upp. I samband med det klev Baruch upp på podiet och höll ett tal, som berörde bland annat den spända relationen mellan USA och Sovjetunionen:

”Vi ska inte vara blåögda”, sa Baruch.

”Vi är i dag mitt uppe i ett kallt krig. Våra fiender finns både i utlandet och här hemma. Låt oss aldrig glömma detta: Vår oro utgör kärnan i deras framgång. Fred i världen är förhoppningen med och målet för vårt politiska system.”

Bush Gorbatjov

År 1990 skrev USA:s George Bush och Sovjetunionens Michail Gorbatjov under ett avtal om nedrustning. Året därpå tog kalla kriget slut, när Sovjetunionen löstes upp.

© George Bush Presidential Library and Museum

Tidningar spred begreppet

Journalisterna som bevakade invigningen använde begreppet i sina artiklar, och snart blev ”kalla kriget” synonymt med den diplomatiska och militära rivaliteten mellan världens två stora kärnvapenmakter.

Bernard Baruch må ha varit den förste som använde uttrycket ”kalla kriget” om den indirekta kampen mellan öst och väst, men begreppet hade förekommit tidigare i andra sammanhang.

Till exempel publicerade den amerikanska tidningen The News and Observer 1934 en nyhet om en medlem av en kristen sekt, som hade låtit sig bitas av en giftorm. Mannens syfte var att visa att Gud skulle rädda honom.

Enligt tidningen hade läkarna påstått att patientens starka tro hade räddat hans liv. Ormbettet hade därmed lett till ett ”vapenstillestånd i det kalla kriget mellan vetenskap och religion”, stod det i tidningen.