Sovjetunionens hemliga polis, KGB, löstes upp samtidigt med landets kollaps 1991 – förutom i Belarus. Där lever KGB vidare i bästa välmåga, och KGB-agenterna fungerar som president Aleksandr Lukasjenkos hantlangare.
Det sovjetiska KGB hade rötter i säkerhetstjänsten NKVD, som åren 1934–46 stod bakom massmord, tortyr och terror på direkt order från Josef Stalin. År 1946 bytte NKVD namn till KGB och började i allt högre grad ägna sig åt spionage och kontraspionage – och åt att slå ner varje antydan till uppror i Sovjetunionens femton delrepubliker.
Emblemet för KGB i Belarus har stora likheter med det klassiska sovjetiska KGB-vapnet.
Presidenten styr KGB
Medan i stort sett alla de tidigare sovjetrepublikerna bildade nya säkerhetstjänster efter Sovjets fall 1991, valde Belarus att hålla fast vid det förflutna. Det innebar att den gren av KGB som i årtionden hade opererat i den belarusiska sovjetrepubliken upphöjdes till Belarus officiella säkerhetstjänst.
I dag står KGB under Lukasjenkos direkta kontroll och används bland annat till att bekämpa presidentens politiska motståndare. Det blev tydligt senast i maj 2021, då belarusiska KGB-agenter deltog i nedtvingandet av ett flygplan från Ryanair i Minsk, varpå en belarusisk systemkritiker greps och fördes bort.
