Tusen gånger kraftfullare än atombomben mot Hiroshima. Så stor sprängkraft hade den första vätebomben, som USA provsprängde den 1 november 1952.
Den enorma explosionen ägde rum i Stilla havet och drabbade ön Elugelab, som ”blev till damm och aska”.
Bara några sekunder efter explosionen bildades ett eldklot med en diameter av omkring 6,5 kilometer, och där Elugelab en gång funnits återstod endast en krater.
”Jag kunde ha svurit på att hela världen stod i lågor”, skrev ett ögonvittne senare.
USA kom först med bomben
Den historiska provsprängningen var det senaste draget i kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen, som inletts efter andra världskriget.
Båda länderna satsade enorma resurser på att konstruera en ännu kraftfullare bomb än atombomben, och USA kom först, när landets vetenskapsmän lyckades utnyttja energin från sammanslagningen av atomer för att skapa vätebomben. En vanlig atombomb bygger på klyvning – fission – av atomkärnor.
VIDEO: Sprängningen av historiens första vätebomb
Ryssarna kom snabbt ikapp
Utvecklingen av vätebomben gav emellertid inte upphov till glädje hos alla. En av de främsta kritikerna var ”atombombens fader”, J. Robert Oppenheimer, som ansåg att vätebomben enbart skulle bidra till en upptrappning av kapprustningen.
Oppenheimer fick rätt. Provsprängningen 1952 gav amerikanerna ett tillfälligt övertag, men redan året därpå genomförde ryssarna en egen provsprängning av en vätebomb – och några år senare hade även Kina, Frankrike och Storbritannien vätebomber i sina arsenaler.
Sedan dess har möjligen Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea utvecklat vätebomber.