Snabbguide: Kubakrisen

Oktober 1962: I både öst och väst är alla – från den obetydligaste medborgaren till den högst uppsatte generalen – på helspänn. Kapprustningen är i full gång, när ett satellitfoto av Kuba är på vippen att göra kalla kriget varmt ...

Oktober 1962: I både öst och väst är alla – från den obetydligaste medborgaren till den högst uppsatte generalen – på helspänn. Kapprustningen är i full gång, när ett satellitfoto av Kuba är på vippen att göra kalla kriget varmt ...

ClassicStock/Imageselect

När?

14–28 oktober 1962

Var?

USA, Sovjetunionen och Kuba.

Hur?

Den 14 oktober fotograferar ett amerikanskt ­spaningsflygplan en sovjetisk kärnvapenbas för ­medeldistansrobotar på Kuba.

När bilderna visas för USA:s ­president John F. Kennedy sätter han ihop ett krigsråd i Vita huset. Flera av presidentens rådgivare vill angripa basen, men Kennedy inleder i stället en flottblockad av Kuba.

Sovjetunionens ledare, Nikita Chrusjtjov, förklarar att ­medeldistansrobotarna har placerats på ön för att förebygga en eventuell amerikansk invasion.

”Vi är nöjda med att slå ut USA en gång.” Nikita Chrusjtjovs kommentar till Kennedys påstående att USA hade kapacitet att förinta Sovjet­unionen två gånger om.

Samtidigt uppdagas det att sovjetiska fartyg är på väg till Kuba med materiel till de ­robotar som redan ställts upp på ön.

Världen håller andan och fruktar att fartygens ankomst ska utlösa ett ­kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen.

Men endast några kilometer från blockadlinjen vänder de sovjetiska fartygen om. Robotarna på Kuba är ­avfyringsklara, men Chrusjtjov är villig att dra tillbaka dem, om USA lovar att inte invadera Kuba.

Trots att ett amerikanskt spionplan skjuts ner över Kuba den 27 oktober går Kennedy med på Chrusjtjovs krav.

Drygt tre år före Kubakrisen hade Nikita Chrusjtjov varit på officiellt statsbesök i USA.

© World History Archive / Imageselect

Varför?

Fidel Castro och hans rebellstyrkor hade 1959 ­störtat den USA-stöttade diktatorn Fulgencio Batista.

Castros regim förstatligade sedan flera amerikanska företag på Kuba och förbjöd hasardspel och prostitution, som den amerikanska maffian hade haft stora intressen i.

Dessutom genomfördes omfattande jordreformer, och politiken förändrades i en socialistisk riktning.

Många av Castros motståndare flydde till USA, där de agiterade för att den kubanska regimen borde störtas.

Redan under sista delen av ­president Eisenhowers ämbetsperiod planerades en hemlig operation, som president John F. Kennedy motvilligt godkände.

De exilkubanska styrkornas invasion i Grisbukten på Kuba 1961 misslyckades, och följden blev att Castro bad sina sovjetiska allierade om skydd mot en ny invasion.

Mordet på JFK skakade USA och resten av världen.

© Granger Historical Picture Archive / Imageselect

Vad hände sedan?

Kubakrisen löses först när USA:s ­president John F. Kennedy i hemlighet går med på det ­sovjetiska kravet att amerikanska robotar i Turkiet ska avlägsnas i utbyte mot att Sovjetunionen drar tillbaka sina kärnvapen från Kuba.

1963

En direkt telefonförbindelse mellan Vita huset i Washington och Kreml i Moskva etableras för att förbättra möjligheten att undgå missförstånd under framtida kriser mellan supermakterna. Förbindelsen blir bland allmänheten känd som ”heta linjen”.

1963

Den 22 november blir John F. Kennedy skjuten i Dallas. Den misstänkte Lee Harvey Oswald mördas emellertid innan han kan ställas inför rätta. En av många konspirationsteorier om Kennedys död pekar ut exilkubanska kretsar som ansvariga för mordet.

1964

Nikita Chrusjtjov störtas av en grupp kollegor i den sovjetiska politbyrån.

2016

Fidel Castro dör, efter att han några år tidigare överlåtit makten till sin bror Raúl Castro.