Kalla kriget spökar fortfarande i Korea

Atombomberna har nyss fallit över Hiroshima och Nagasaki när de unga överstarna Dean Rusk och Charles H. Bone-steel vid midnatt mellan den 10 och 11 augusti 1945 får en extremt ovanlig order från det amerikanska krigsministeriet: 

De anmodas att hitta en lämplig plats att dela upp Korea mellan USA och Sovjet­unionen. De har bara en halvtimme på sig att lösa uppgiften.

De båda männen letar fram en karta, tittar hastigt på den och kommer överens om att den 38:e breddgraden blir en lämplig skiljelinje. Med den delningen får USA bland annat kontrollen över Koreas huvudstad Seoul.

Överraskande nog accepterar Josef Stalin gränsen och utan att amerikanerna råd­frågat vare sig sina allierade eller Korea delas landet i två delar genom ett streck med pennan.

Korea på randen till krig

Koreas delning blir inledningen till en konflikt som än i dag hotar att utlösa ett kärnvapenkrig.

Strax efter Japans kapitulation hade koreanerna börjat återuppbygga en självständig regering i form av folkkommittéer. 

Men andra världskrigets segrare, i synnerhet USA, tyckte inte att koreanerna var redo för självstyre efter 35 år som japansk koloni – trots att landet hade varit en enad, självständig nation fram till 1910.

USA och Sovjetunionen tog över makten i var sin del av landet och snart var Korea en bricka i det storpolitiska spel som ledde fram till kalla kriget.

I norr hyllade Sovjetunionen den hemkomne kommunistiske milisledaren Kim Il Sung och de spirande folkkommittéerna. 

Men i söder förbjöd amerikanerna folkkommittérna som de ansåg var kommunistiska, och allierade sig med en liten grupp konservativa godsägare med den nationalistiske Syngman Rhee i spetsen.

Tre år senare hade de båda stormakterna cementerat de ideologiska motsättningarna i norr och söder. En planerad återförening genom ett demokratiskt val 1948 misslyckades eftersom USA och Sovjetunionen inte kunde komma överens om villkoren. 

Valet genomfördes bara i söder, vilket resulterade i att landet delades upp i Nordkorea och Sydkorea med Kim Il Sung respektive Syngman Rhee som ledare. Båda ville ha hela den koreanska halvön.

Kina stödde Nordkorea

De många gränskonflikterna ökade och bröt ut i öppet bråk när nordkoreanska trupper gick över gränsen till Syd­korea den 25 juni 1950 och påbörjade en invasion. 

Kalla krigets första väpnade konflikt var ett faktum. FN och USA kom skyndande till Sydkoreas undsättning och lyckades ta kontroll över större delen av halvön. 

Men i sista stund gick Kinas ledare Mao Zedong in i kriget med sin ­armé för att stötta den kommunistiske Kim Il Sung.

De följande månaderna böljade striderna fram och tillbaka över den 38:e breddgraden. På sommaren 1951 uppstod ett dödläge som skulle komma att vara i hela två år. 

Den 27 juli 1953 undertecknade parterna en vapenvila och Korea delades åter vid 38:e breddgraden.

Kriget avslutades aldrig

Efter kriget, som hade kostat mellan en och en halv och tre miljoner civila livet, låg halvön i ruiner. 

Nordkorea kom snabbt på fötter igen tack vare hjälp från andra kommunistiska länder som Sovjetunionen och Kina. 

Från och med 1960-talet började Sydkorea blomstra och landets tillväxt var en av de snabbaste i världen. Precis som Nordkorea var Sydkorea en diktatur ända fram till 1990-talet då landet blev en demokrati.

Tre miljoner dog av svält

Sydkoreas ekonomi har vuxit sedan dess men Nordkoreas ekonomi kollapsade när Sovjetunionen föll samman. 

Upp­emot tre miljoner människor svalt ihjäl under den långvariga hungersnöden på 1990-talet. Än i dag är Nordkorea en svart fläck på natt­liga satellitbilder eftersom landets väl utbyggda elnät föll med Sovjetunionen.

Otaliga gränstvister och mordförsök har hotat att bryta vapenvilan och alla initiativ för att skapa lugn har varit förgäves. 

År 2000 tilldelades Kim Dae Jung Nobels fredspris för sina försök att skapa en varaktig fred med Nord­korea men i dag tycks en lösning vara mycket avlägsen.

Medan Sydkoreas ekonomi fortsätter att växa har Nordkorea utvecklats till världens mest isolerade land, som just nu regeras av Kim Jong-un – Kim Il-sungs barnbarn.

Samtidigt är Nordkorea en oberäknelig kärnvapenmakt, där provuppskjutningar, fångläger och propaganda hör till vardagen. Kalla kriget må vara ett avslutat kapitel i resten av världen, men det är inte slut i Korea.

Konflikten i dag

I det splittrade Korea är kalla kriget inte över. Den vapenvila som 1953 avslutade Koreakriget har aldrig ersatts av ett fredsavtal, och landet är i dag en oförutsägbar kärnvapenmakt. 

• Nordkorea
  

  Nordkorea leds i dag av Kim Il-sungs barnbarn Kim Jong-un. År 2017 förkunnade nordkoreanska massmedier att landet hade testat en robot som kan nå det mesta av världen – inklusive USA. Sommaren 2018 möttes Kim Jong-un och den amerikanske presidenten Donald Trump i ett historiskt möte i Singapore. Enligt flera analytiker var mötet rikt på avsiktsförklaringar, som bland annat strävar mot en kärnvapenavrustning av Koreanska halvön, men enligt kritikerna mynnade det inte ut i några konkreta löften.

  
  
• Sydkorea
  Sydkorea är en välmående demokrati, men pressas av Nordkoreas hot om kärnvapenkrig. Våren 2018 möttes den sydkoreanske ledaren Moon Jae-in och Kim Jung-un. Mötet var det första mellan länderna på elva år och har av många betecknats som historiskt. De båda ledarna undertecknade en utfästelse om att arbeta för att göra Koreanska halvön kärnvapenfri.

Sedan 2010 har USA skärpt de ekonomiska sanktionerna mot Nordkorea och lovat Sydkorea fullt militärt stöd, men den problematiska historien påverkar än i dag halvön.