Den 27 oktober 1962 höll den sovjetiske officeren Vasilij Archipov världens öde i sina händer.
Två veckor tidigare hade amerikanska flygplan upptäckt sovjetiska robotanläggningar på Kuba. Robotarna skulle kunna nå amerikanska städer.
USA inledde därför en flottblockad, som skulle hindra sovjetiska fartyg från att nå Kuba. Som svar skickade Sovjetunionen ubåtar bestyckade med kärnvapentorpeder till området.
Medan Vasilij Archipovs ubåt låg på havsbottnen – omringad av amerikanska örlogsfartyg och utan kontakt med Moskva – kom två av hans kollegor överens om att kärnvapentorpederna skulle avfyras mot fienden.
Trots omfattande påtryckningar från kollegorna vägrade Archipov dock att ge grönt ljus till att avfyra vapnen.
USA och Sovjetunionen har flera gånger varit nära ett förödande kärnvapenkrig.
”Det farligaste ögonblicket i människans historia”
Archipovs vägran kan ha räddat världen från ett förödande kärnvapenkrig mellan Sovjetunionen och USA.
”Det var inte bara det farligaste ögonblicket under kalla kriget – det var det farligaste ögonblicket i mänsklighetens historia”, sa Arthur M. Schlesinger jr., rådgivare åt president John F. Kennedy.
Men Archipovs hjältedåd 1962 var varken första eller sista gången världen varit nära ett kärnvapenkrig.
Historiker uppskattar att USA och Sovjetunionen (senare Ryssland, red.) vid minst 22 tillfällen har stått på randen till en kärnvapenkonflikt – senast 1995, då en sovjetisk radar misstog en norsk forskningsraket för ett amerikanskt angrepp.
Efter Sovjetunionens fall och kalla krigets slut reducerades antalet kärnvapen kraftigt. Runt om i världen finns det dock fortfarande cirka 13 000 kärnstridsspetsar, varav USA och Ryssland förfogar över cirka nittio procent.
I början av 2022 hotade Rysslands president Vladimir Putin USA och Nato med kärnvapen, om västvärlden lade sig i invasionen av Ukraina.