År 1989 hade Ministerium für Staatssicherheit (Stasi) officiellt åttiotusen heltidsanställda. Stasis uppgift var att hitta, spionera på, gripa och förhöra medborgare som motarbetade DDR:s socialistiska samhällsordning.
Deras viktigaste vapen var hundrasjuttiofemtusen inofficiella civila angivare, som skulle hålla öron och ögon öppna i jakten på alla som kunde misstänkas vara statens fiende.
År 1989 var fem av tusen DDR-medborgare knutna till Stasi som angivare. I Sovjetunionen var motsvarande siffra en av tusen.
Stasi var utan jämförelse världens största och mest framgångsrika säkerhetstjänst. Nästan hela landet övervakades med mikrofoner och kameror.
Stasi samlade till och med in prover av medborgarnas kroppsodör för att den skulle kunna användas av spårhundar.
Efter den östtyska revolutionen 1989 löstes Stasi upp den 13 januari 1990. I panik började personalen förstöra de omkring en miljard dokument som fanns om de östtyska medborgarna.
Dokumentförstörarna pressades så hårt att de gick sönder. Den 15 januari stormades Stasis högkvarter av civila. Vid det laget hade omkring fem procent av säkerhetstjänstens arkiv förstörts.
