Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Jättelansar höll ­fienden på avstånd

Den spjutbeväpnade falangen i Makedoniens armé gjorde kungariket till en stormakt under antiken.

AKG-Images/Ritzau Scanpix

Under antiken utgjorde täta led av spjutbeväpnade soldater ryggraden i den makedoniska armén.

Den så kallade falangen gjorde både kung Filip II och hans son Alexander den store oövervinneliga på slagfältet.

På tjugotvå år förvandlade Filip II Makedonien till en grekisk stormakt.

© Shutterstock

Från lilleputt till stormakt

När Filip II kom till makten 359 f.Kr. var Makedonien ett litet och svagt kungarike.

Han försåg fattiga bönder med fem meter långa lansar och skapade en nästan oövervinnelig armé.

I spetsen för den besegrade han stadsstater som Thebe och Aten.

Igelkottsformation bildade frontens centrum

Makedonierna stod emot angrepp från både kavalleri och fotsoldater genom att ställa upp sina pezhetairoi i kvadrater.

De främre fem leden sänkte lansarna och bildade en ogenomtränglig mur.

Om en pezhetairos stupade klev soldaten bakom honom fram.

Sköld

För att ha båda händerna fria att hålla i lansen hängde soldaten skölden i en rem om halsen. Den välvda formen gjorde att skölden täckte den sårbara främre axeln.

Byggsats

Under långa marscher sparade pezhetairoi på krafterna genom att dela sin fem meter långa lans på mitten. Delarna bars på ryggen.

Svärd

I en rem om livet bar pezhetairoi ett kort svärd, kopis, som användes enbart om formationen bröts upp, och fiender trängde in bland dem.

Tyngden i den krökta klingan låg i spetsen, vilket gjorde svärdet särskilt bra att hugga med.

Shutterstock

Lans

Pezhetairois huvudvapen var den så kallade sarissa. Lansen användes för att stöta och sticka och bronsspetsen slipades så vass att den kunde tränga igenom fiendens sköld.

Benskydd

För att skydda benen mot fiendens spjut, lansar och pilar bar soldaterna benskydd av brons. De var fodrade med läder för att göra dem behagligare att bära.

Hårda regler gav styrka

Redan innan Filip kom till makten fruktade grekiska stadsstater Makedoniens rytteri.

Resten av armén var dock i ett uselt skick.

Filip kallade därför regelbundet in landets bönder till träning och förbjöd all slags lyx för att härda sina fotsoldater.

  • Stor matsäck

    Filip krävde att varje man bar sina egna förnödenheter när armén drog ut i krig.

    Förutom vapen, sköld och hjälm skulle en pezhetairos inleda fälttåget med mat för trettio dagars marsch.

  • Hjul förbjudna

    För att göra armén mer mobil förbjöd Filip användningen av vagnar.

    Antikens vägar var usla, och flera hundra skramlande vagnar sinkade en framryckning.

  • Färre tjänare

    Var livet i fält för behagligt blev soldaterna slappa, ansåg Filip.

    Därför fick armén inte ta med mer än en tjänare för var tionde man.

    Tjänaren bar till exempel rep eller tunga kvarnstenar för att mala säd till mjöl, när armén slog läger.

Läs också:

Medeltiden

Rikard Lejonhjärta – den brutale hjälten

13 minuter
Korståg

Så fick Rikard Lejonhjärta sitt tillnamn

2 minuter
Medeltiden

Riddarlärling blev Englands regent

5 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj