Oliver Cromwell

Oliver Cromwell

Oliver Cromwell ville skapa en stat styrd av stränga puritanska lagar, och han skydde inga medel för att nå målet.

Oliver Cromwell ville skapa en stat styrd av stränga puritanska lagar, och han skydde inga medel för att nå målet.

Niday Picture Library/Imageselect

Efter tre år av blodigt inbördeskrig lyckades godsägaren, politikern och fältherren Oliver Cromwell 1649 störta Englands kung Karl I från tronen.

Hans mål var att skapa en världslig gudsstat styrd av stränga puritanska lagar.

För sitt projekt skapade Cromwell därför en republikansk armé, som byggde på de modernaste militära principerna.

Med armén som verktyg krossade Cromwell all opposition, och på några år lade han under sig England, Irland och Skottland och införde en diktaturliknande militärstat.

I längden kunde Cromwells gudsstat emellertid inte stå emot trycket från alla sina fiender. Endast två år efter Cromwells död 1658 satte monarkins anhängare kung Karl II på tronen och upplöste republiken.

Cromwell dömdes för förräderi och hans lik grävdes upp och avrättades symboliskt.

1. Oliver Cromwell härjade i Irland

Irland hade sedan 1500- talet varit en engelsk klientstat, men åtnjöt från 1642 ett stort självstyre. Efter Cromwells maktövertagande allierade irländarna sig med hans fiender.

Cromwell invaderade därför öriket. Belägringen av staden Drogheda var särskilt brutal. De 3000 engelska soldaterna i stadens kungatrogna garnison slaktades skoningslöst.

Målning av massaker

Cromwells illdåd ­gjorde honom hatad och föraktad av de ­irländska katolikerna.

© Henry Doyle

Befälhavaren Arthur Aston blev ihjälslagen – med sitt eget träben.

Cromwells män ­mördade dessutom ett stort antal präster, och en kyrka fylld med ­soldater brändes ner.

2. Oliver Cromwell fick ärkefienden dömd till döden och halshuggen

Under inbördeskriget sattes kung Karl I i husarrest, men kungen hade många anhängare bland politikerna.

Få ville avskaffa monarkin, men många ville att parlamentet skulle få mer makt. En majoritet i parlamentet godkände därför 1648 förhandlingar med kungen.

Det fick Cromwell att se rött och inleda en utrensning av parlamentet. Endast de som ville avskaffa kungen fick behålla sin plats.

Papper med underskrifter

Cromwell och 58 andra dömde med sina underskrifter Karl I till döden.

Lett av Cromwell ställde parlamentet Karl inför en domstol, som parlamentet hade bildat enkom för uppgiften.

Rätten dömde Karl för förräderi och lät halshugga honom den 30 januari 1649.

3. Oliver Cromwell drev ut fångar på dödsmarsch

Avrättningen av Karl I väckte stor ilska i Skottland, som delade kung med England. När skottarna utropade regentens son, Karl II, till kung, invaderade Cromwell landet.

Engelska och skotska styrkor möttes i ett stort slag vid den skotska staden Dunbar.

Efter slaget förde Cromwells män 5 000 krigsfångar till Durham i England. Fångarna fick ingen mat och ytterst lite vatten under den sju dagar långa marschen, som kostade cirka 1 000 av dem livet.

De följande månaderna omkom ytterligare 1 700 av köld och sjukdomar.

De döda begravdes i en massgrav, som arkeologer nu har grävt ut. Fynden visar att de döda var mellan 13 och 25 år gamla.

4. Oliver Cromwell styrde landet med militär makt

Cromwell nöjde sig inte med att tyrannisera grannländerna. Även i England uppförde han sig diktatoriskt.

Två gånger upplöste han med arméns hjälp parlamentet. Politiska fiender bekämpade han på samma sätt.

När rojalister gjorde uppror gav Cromwell armén order att upprätthålla ordningen.

Porträtt av Oliver Cromwell

Oliver Cromwell regerade med hårda nypor.

© Shutterstock

I samband med det delade han in landet i militära distrikt, vars befälhavare svarade endast inför honom.

5. Oliver Cromwell gjorde katoliker till andra klassens medborgare

Cromwells invasion av Irland och det tre år långa krig som följde lämnade landet i ett sorgligt skick.

Historiker uppskattar att minst 200 000 civila dog till följd av våld, sjukdomar eller hungersnöd.

Fredsslutet, dikterat av de engelska segrarna, var hårt – till exempel konfiskerade Cromwell de kungatrognas jord. Det gjorde att han kunde betala sina soldater, vars lön bestod av bland annat irländsk egendom.

Karta över Irland

Irländska katoliker fick enligt Cromwells lagar inte äga jord – utom i provinsen Connacht (visad med grönt).

© British Library

De hårda fredsvillkoren drabbade framför allt katolikerna hårt.

Oavsett politisk tillhörighet fick de alla sin jord och sina egendomar konfiskerade och förvisades till provinsen Connacht. Inga katoliker fick bo i städerna, och katolska präster avrättades.

Cromwells brutala framfart lade grunden till ­irländarnas bittra motstånd och hat mot britterna.