Kinesiske marinesoldater

Flyktingar från Kina byggde upp en ny nation

När kommunisterna segrade i inbördeskriget i Kina år 1949 flydde två miljoner kineser till Taiwan. Ön skulle bli en bas för nya angrepp mot fastlandet. I dag har konflikten kört fast eftersom båda parter anser sig vara det ”riktiga” Kina.

När kommunisterna segrade i inbördeskriget i Kina år 1949 flydde två miljoner kineser till Taiwan. Ön skulle bli en bas för nya angrepp mot fastlandet. I dag har konflikten kört fast eftersom båda parter anser sig vara det ”riktiga” Kina.

ALL OVER PRESS

Den 10 december 1949 väntade en nedstämd och skärrad general Chiang Kai-shek på en flygplats i utkanten av Chengdu i östra Kina. Efter 22 års inbördeskrig mot kommunisterna var nederlaget nu ett faktum.

Chengdu var den enda staden på fastlandet som ännu inte fallit i kommunisternas händer, men det var bara en tidsfråga. Det visste generalen och ledaren för nationalistpartiet Guomindang.

Han hade tömt nationalbanken på stora delar av Kinas guldreserver och flyttat dem till Taiwan, tio mil från det kinesiska fastlandet.

Två miljoner kineser hade redan flytt till ön – bland dem landets ekonomiska, intellektuella och sociala elit. Han skulle snart följa efter.

Kinesiska flyktingar i Taiwan

Två miljoner kineser flydde till Taiwan sedan kommunisterna segrat i inbördeskriget.

© ALL OVER PRESS

Taiwan – den sista basen

Chiang Kai-shek och partiet Guomindang hade inte någon önskan att bilda en ny nation. För dem var ön Taiwan helt enkelt den enda platsen i Kina som kommunisterna inte tagit kontroll över.

Ön blev en bas varifrån de kunde fortsätta att kämpa mot kommunisterna tills hela landet åter var enat.

I stället för en ny grundlag införde Taiwan bara ett militärt undantagstillstånd. Förordningen hade den relativt oskyldiga titeln ”tillfälliga regler under perioden med kommunisternas uppror”, men den kom att gälla ända fram till 1987.

Chiang Kai-shek och Guomindang vidhöll nämligen att hela det kinesiska riket rätteligen skulle lyda under Republiken Kina (Taiwan).

Kommunisterna i Beijing instämde till fullo med denna ”ett Kina”-politik – med den skillnaden att de betraktade Taiwan som en utbrytardel av Folkrepubliken Kina.

Taiwan var en del av Kina

1600-talet:

Nederländska köpmän koloniserar ön och ger den namnet Taiwan efter en av folkstammarna i trakten.

1662:

Den kinesiska flottan besegrar de nederländska soldaterna på Taiwan och annekterar senare ön.

1895:

Japan besegrar Kinas Qingdynasti. Som en del av fredsavtalet tvingas Kina avstå Taiwan. Japanerna är hårda mot öns invånare men inför samtidigt skolplikt och utvecklar öns infrastruktur.

1945:

Japan förlorar andra världskriget och avstår alla sina erövrade områden. Taiwan återlämnas till Kina, som härjas av inbördeskrig mellan Chiang Kai-sheks nationalistparti och kommunisterna.

1949:

Chiang Kai-shek inser att han förlorat inbördeskriget mot kommunisterna. Två miljoner kineser flyr till Taiwan.

1950:

Koreakriget bryter ut. USA fruktar att länderna i Asien ska falla som dominobrickor under kommunismen, och ger därför Taiwan sitt fulla stöd.

1958:

Kina försöker erövra Taiwans små öar nära fastlandet. Krisen tar slut när Taiwan får stöd av USA. Det är den sista militära konfrontationen mellan fastlandet och Taiwan.

1971:

Kina blir medlem i FN, och Taiwan tvingas samtidigt lämna förbundet.

1979:

USA erkänner Kina och bryter samtidigt sina diplomatiska för-bindelser med Taiwan – något som de flesta länder i västvärlden redan har gjort.

1987:

Det militära undantagstillståndet i Taiwan upphävs efter 38 år, då alla andra partier än nationalistpartiet Guomindang har varit förbjudna.

Från Taiwan gjorde nationalisterna flera sporadiska angrepp mot fastlandet. De blockerade alla hamnar, försökte stoppa alla utländska fartyg på väg in mot Kina och stödde 12 000 soldater som flytt till Burma och nu förde gerillakrig mot kommunisterna.

De lyckades även slå ned ett kinesiskt angrepp mot den lilla ön Jinmen som är en taiwanesisk utpost bara några kilometer från det kinesiska fastlandet.

Trots segern såg framtiden dyster ut för Taiwan. Angreppen blev fler och större, och USA hade inte lust att stötta landet om fastlands-Kina invaderade.

Den kinesiska flaggan
© Shutterstock

Konflikten i dag: Kina

År 2005 antog Kina en lag som formellt understryker vad kommunisterna alltid har sagt: En självständighetsförklaring från Taiwan kommer att följas av ett militärt angrepp mot ön.

Alternativet till krig är enligt Kina en återförening under parollen ”ett land, två system”. Det förslaget innebär att Taiwan får full självbestämmanderätt i alla interna frågor under en mycket lång övergångsperiod.

Därmed kommer Taiwan bara att lyda under centralregeringen i Beijing i utrikes- och försvarspolitikfrågor.

Koreakriget blev Taiwans räddning. Efter det kommunistiska Nordkoreas angrepp på Sydkorea år 1950 började regeringen i USA frukta att USA:s inflytande i Sydostasien skulle minska kraftigt.

Därför stöttade man Taiwan både politiskt och med vapen när Kina två gånger under 1950-talets lopp försökte erövra Taiwans småöar nära fastlandet.

Efter 1950-talet blev kriget mera symboliskt – kineserna utlyste till exempel en ”vapenvila på jämna dagar” och avfyrade bara granater mot Jinmen på ojämna dagar. Så småningom bytte de till och med ut krutet i granaterna mot propagandatexter.

Chiang Kai-shek
© All over press

Taiwan utan uppbackning

Eftersom Beijing stod utanför världssamfundet under folkrepublikens första decennier, representerades Kina av Taiwan i FN.

Men när det kommunistiska fastlandet släpptes in på den världspolitiska arenan under 1970-talet, kastades Taiwan ut i kylan.

Den absoluta botten nåddes när USA närmade sig Folkrepubliken Kina och bröt alla diplomatiska förbindelser med Taiwan – åtminstone officiellt.

Den taiwanesiska flaggan
© Shutterstock

Konflikten i dag: Taiwan

Relationen till Kina är alltid det dominerande temat i valkampanjerna i Taiwan, och partierna har tvingats anpassa sin politik till att bli mera försonlig.

Därmed inte sagt att invånarna vill återförenas med Kina – tvärtom: Politikerna ska bara undvika provokationer. En lösning i frågan är omöjlig på grund av taiwanesernas inställning.

Å ena sidan kan Taiwan inte förklara sig självständigt – det leder till en kinesisk invasion. Å andra sidan kan Kina inte tvinga Taiwan till återförening då taiwaneserna inte vill det.

År 2016 valde Taiwan sin första kvinnliga president, Tsai Ing-wen. Hon är en förespråkare för Taiwans suveränitet gentemot Kina, och blev 2020 omvald med ett rekordhögt antal röster.

Det betraktades som ett tydligt tecken på att taiwaneserna inte har för avsikt att överlämna sig åt Kina i brådrasket.

En opinionsmätning i mars 2021 visade att endast fem procent av taiwaneserna stöder Kinas ”ett land – två system”-modell, och därmed är en klar majoritet av befolkningen emot förslaget.

USA visar fortfarande sina sympatier för Taiwan och har hittills gett landet militärt stöd varje gång Kina hotat med invasion. Men supermakten för medvetet en oklar och tvetydig politik i Taiwan-frågan för att inte komma på kant med någon av de båda parterna.

Många i Taiwan fruktar att USA i händelse av en invasion kan tänkas överge ön på grund av Kinas växande militära och ekonomiska makt.

Rädslan är befogad eftersom Taiwan fortfarande formellt är i krig med fastlandet. Parterna har nämligen aldrig undertecknat något fredsavtal.