Hur nära ett kärnvapenkrig har världen varit?

Varken Kubakrisen eller Koreakriget var det närmaste vi kommit ett kärnvapenkrig.

Varken Kubakrisen eller Koreakriget var det närmaste vi kommit ett kärnvapenkrig.

Även om Kubakrisen år 1962 kunde ha slutat i ett kärnvapenkrig, om USA hade invaderat landet, var risken för ett kärnvapenkrig större år 1983. Det året trodde Sovjet­unionen att ett amerikanskt an­­grepp med kärn­vapenmissiler var nära förestående.

Plötsligt uppfångade ryska så kallade OKO-spionsatelliter i rymden något oroväckande.

Larmet blinkade och befälet i högkvarteret för missilövervakning, överstelöjtnant Petrov, underrättades om att en amerikansk interkontinental missil hade avfyrats i riktning mot Sovjetunionen.

Läget var spänt

Flera incidenter i början av 1980-talet ökade risken för kärnvapenkrig.

Maj 1981

Sovjet fruktar att USA:s nyvalde president Ronald Reagan ska angripa med kärn­vapen. Kreml sjösätter spionprojektet RYAN för att ta reda på var och när.

1 september 1983

Sovjetiska jaktplan skjuter ner ett passagerarplan från Korean Air Lines över Sibirien. 269 personer omkommer – däribland en ledamot i USA:s kongress.

12 september 1983

Sovjet lägger in sitt veto mot FN:s fördömande av nedskjutningen av det koreanska planet. Sovjet hävdar att planet inte kommit ur kurs, utan var ute på ett spionuppdrag.

© AP/Ritzau Scanpix

15 september 1983

På grund av den vaga sovjetiska förklaringen till nedskjutningen ger president Reagan det statliga sovjetiska flygbolaget Aeroflot ­flygförbud över USA.

26 september 1983

Larmet går på en ­sovjetisk övervaknings­anläggning. Systemet ­varnar för att en kärn­vapenrobot avfyrats från USA. Roboten har kurs mot Sovjetunionen.

Men ryssarnas övervakningssystem var nytt, och behäftat med fel, varför Petrov trotsade en stående order om att omedelbart larma sina överordnade så att de sovjetiska kärn­vapenmissilerna kunde göras redo för avfyrning.

Petrov menade att amerikanerna inte skulle nöja sig med att bara avfyra en enda missil om de hade för avsikt att förstöra Sovjetunionens kärnvapen medan de ännu stod på landbacken, och senare kom indikationer på att ytterligare fyra satelliter var på väg.

Stanislav Petrov räddade 1983 världen från ett förödande kärnvapenkrig.

© Pavel Golovkin/AP/Ritzau Scanpix

Petrov antog återigen, med rätta, att det måste handla om ett fel eftersom markradarn fort­farande inte kunde se dem. Inga sovjetiska kärn­vapen gjordes redo för avfyrning.