Vad var Versaillestraktaten?
Versaillestraktaten var ett fredsavtal som efter första världskriget undertecknades i den franska staden Versailles av 66 representanter från 32 länder.
Versaillestraktaten ingicks mellan ententen – Frankrike, Ryssland, Storbritannien och deras allierade, däribland Japan och USA – och centralmakterna Tyskland och Österrike–Ungern samt deras allierade.
Arbetet med Versaillestraktaten påbörjades i januari 1919 under fredskonferensen i Paris, där ledarna av ”De fyra stora” segrarmakterna – Storbritannien, Frankrike, USA och Italien – träffades i den franska huvudstaden.
Där diskuterade de framtiden för ett nytt Europa efter första världskrigets stora ödeläggelse, som kostat 17 miljoner människor livet.
Förhandlingarna skedde mot bakgrund av dels segrarmakternas anspråk på de besegrade makterna, dels den amerikanske presidenten Woodrow Wilsons tankar om ett nytt, fredligt Europa som han året innan nedtecknat i 14 punkter.
Den 28 juni 1919 undertecknades Versaillestraktaten i staden med samma namn, som ligger några kilometer från Paris. Endast segrarmakterna deltog i fredskonferensen.
Versaillestraktaten var förödmjukande för den nya tyska regeringen, som kommit till makten sedan kejsar Vilhelm II abdikerat och flytt utomlands.
Tyskland hade dock inget val. Antingen gick de med på kraven eller så gick de en säker undergång till mötes.
Vilka punkter fanns det i Versaillestraktaten?
Tyskland förlorade territorier
Versaillestraktaten utgjordes av totalt 440 punkter som Tyskland ålades att efterleva.
Tyskland tvingades avträda tio procent av sitt territorium, 65 000 kvadratkilometer, och omkring sju miljoner invånare.
Därutöver skulle samtliga Tysklands transmarina kolonier avträdas, däribland Namibia, Togo och Kamerun i Afrika och Papua Nya Guinea i Asien.
Efter första världskriget upplöstes fyra stora imperier: det tyska, det ryska, det österrikisk-ungerska och det osmanska. Versaillestraktaten ritade om Europakartan, vilket innebar att Tyskland tvingades avträda land och att nya länder bildades.
Andra viktiga punkter i Versaillestraktaten stipulerade att en bred zon väster om floden Rhen skulle demilitariseras. Tysklands armé minskades till högst 100 000 man och den fick inte lov att ha några offensiva vapen.
Mest ödesdiger var dock artikel 231 i Versaillestraktaten, mer känd som ”skuldparagrafen”. Enligt den tvingades Tyskland ta hela ansvaret för första världskriget och betala enorma krigsskadestånd till de allierade länderna.
Punkterna i Versaillestraktaten baserades till stor del på de 14 punkter som USA:s president Woodrow Wilson presenterade i ett tal inför den amerikanska kongressen den 8 januari 1918.
Punkterna, grundade på principen om staters rätt till självbestämmande, förespråkade bland annat ökad handel, öppenhet och en omfattande militär nedrustning.
Målet för den idealistiske amerikanske presidenten var att säkerställa en fred som skulle göra slut på alla framtida storkrig. Det uppfylldes som bekant inte.
Under presentationen av sina punkter sa Woodrow Wilson: ”Vi vill bara att Tyskland bland världens folk – den nya värld i vilken vi nu lever – ska inta sin plats som ett jämlikt folk, inte som de övriga folkens herre.”
Fjorton punkter skulle säkerställa freden i Europa (bara på webben)
Den 8 januari 1918 presenterade USA:s president Woodrow Wilson 14 punkter, som skulle utgöra principerna för fred i Europa efter första världskriget:
- Diplomati ska ske öppet och vara allmänt tillgänglig.
- Alla stater ska fritt kunna segla på haven, både i krigstid och i fredstid.
- Förutsättningarna för handel ska vara de samma för alla stater och det ska inte finnas några ekonomiska hinder dem emellan.
- Alla stater ska nedrusta för att säkerställa folkets trygghet.
- Alla kolonier ska styras på ett rättvist och opartiskt vis med hänsyn till de aktuella befolkningarnas intressen.
- Rysslands ursprungliga territorium och dess folks frihet ska återupprättas.
- Belgien ska återbildas och vara självständigt.
- Elsass-Lothringen ska återlämnas till Frankrike och hela Frankrikes självständighet återupprättas.
- Italiens gränser ska återupprättas enligt tydliga nationalitetsgränser.
- Österrike–Ungerns folk ska ha fri möjlighet till utveckling under självstyre.
- Rumänien, Serbien och Montenegro ska utrymmas och de ockuperade områdena återupprättas.
- De turkiska delarna av Osmanska riket ska garanteras trygg suveränitet. Övriga nationaliteter som står under turkiskt herravälde ska få garantier för autonom utveckling.
- Det ska upprättas en självständig polsk stat.
- Det ska bildas en sammanslutning av stater i syfte att ge ömsesidiga garantier för politisk självständighet och territoriell okränkbarhet för både stora och små stater.
Hur såg Tyskland på Versaillestraktaten?
Krigsskadeståndet orsakade ett kristillstånd
Tyskarna var rasande över Versaillestraktaten, som de uppfattade som ett diktat snarare än ett avtal.
Efter undertecknandet blev det stora protester i det tyska parlamentet. Missnöjet med Versaillestraktaten spreds även till gatorna, där tusentals tyskar demonstrerade mot den enorma räkning de ålagts att betala.
Bara krigsskadeståndet uppgick till motsvarande 280 miljarder kronor. Det kastade ofrånkomligen ut Tyskland i en allvarlig ekonomisk kris.
Tyskarna var inte ensamma om att kritisera Versaillestraktaten. Det fanns fler som befarade att det nya fredsavtalet skulle ge upphov till en så stor vanmakt och vrede i Tyskland att Europa och hela världen riskerade att kastas ut i en ny blodig konflikt.
Som den franske överbefälhavaren Ferdinand Foch nästan skrämmande profetiskt sa om Versaillestraktaten: ”Detta är inte någon fred. Det är en 20-årig vapenvila.”
”Vad vi kommer att förlora!” Så löd rubriken på en tysk affisch från år 1919, som gjordes i protest mot Versaillestraktaten. ”20 % av våra regioner med produktion. 10 % av befolkningen. 1/3 av kolproduktionen. 1/4 av produktionen av bröd, vete och potatis. 4/5 av vår järnmalm. Alla våra kolonier samt vår handelsflotta.”
Vilka konsekvenser fick Versaillestraktaten?
Hitler använde traktaten som propaganda
Under årtiondena efter Versaillestraktatens undertecknande präglades Tyskland av ekonomisk och politisk instabilitet. Frustrationen bidrog bland annat till att föra nazistpartiet och Adolf Hitler till makten år 1933.
I sina tal dundrade Hitler mot ledarna som ingått Versaillestraktaten efter nederlaget i första världskriget.
Framför allt det stora krigsskadeståndet gav liv åt den så kallade dolkstötslegenden, som nazisterna ofta lyfte fram.
Enligt denna legend var det socialdemokratiska politiker, revolutionära kommunister och i synnerhet judar som bar ansvaret för det orimliga fredsavtalet. De hade ”stött en dolk” i ryggen på frontsoldaterna genom att gå med på de orimliga kraven.
”Seger över Versailles!” löd texten på en nazistisk valaffisch, åtföljd av en illustration av ett vasst hakkors som symboliskt skar av Versaillestraktatens kedjor.
När Adolf Hitler fick regeringsmakten år 1933 började han genast utmana de inskränkningar som Versaillestraktaten ålagt Tyskland.
Hitler bröt bland annat mot fredsavtalet genom att införa värnplikt och på så vis öka Tysklands militära förmåga.
Han återtog även kontrollen över det demilitariserade Saarområdet på gränsen till Frankrike samt Österrike och Tjeckoslovakien.