Sveriges kamp för Åland
För 100 år sedan pågick en strid mellan Sverige och det nya fria Finland om Östersjöns mest strategiska ögrupp. Svensk militär landsteg på Åland efter rykten om kaos och blodbad.

Det svenska högkvarteret i Societetshuset i Mariehamn.
Den 20 augusti 1917 var ett antal åländska kommunpolitiker kallade till ett möte på Ålands folkhögskola i Finström. Officiellt skulle man diskutera allmänna brandkårer på Åland men den verkliga frågan var betydligt större. Det handlade om till vilket land ögruppen skulle höra.
Mötet beslutade att sända en delegation till Stockholm för att meddela Sveriges regering »att den åländska befolkningen livligt åstundar sina öars förening med Sveriges rike«.
Den hemlighetsfulla sammankomsten i Finström 1917 kan ses som starten på händelserna i vad som kommit att kallas Ålandsfrågan.
Åland svenskt till 1809
Fram till det katastrofala kriget med Ryssland 1808–09 var ögruppen en del av Sverige. I fredsförhandlingarna som följde försökte Sverige i det längsta få behålla Åland. Förmodligen inte för ålänningarnas skull utan för öarnas strategiska läge. Men ryssarna gav inte efter.
»Om Ryssland nöjde sig med Finland allena, skulle det vara detsamma som att ta kofferten men inte nyckeln«, som den ryske utrikesministern Rumjantsev uttryckte det. Och en blick på kartan ger honom rätt. Det är svårt att tänka sig en mer strategisk punkt i Östersjön.
Att ärkefienden Ryssland plötsligt bara låg några få mil från den svenska kusten påverkade givetvis Sverige. Nu byggdes den väldiga Karlsborgs fästning, i syfte att tjäna som säte för regering och andra centrala ledningsfunktioner i händelse av anfall mot Sverige. En reservhuvudstad, med andra ord.
Det ryska Ålands förbindelser med det gamla moderlandet minskade dock inte – det var fortfarande i Sveriges snabbt växande huvudstad Stockholm som ålänningarna kunde sälja ved, strömming och andra produkter.
Åland demilitariserades 1856
Efter det ryska nederlaget i Krimkriget började det talades om att Åland skulle lämnas tillbaka till Sverige. Freden i Paris 1856 gav dock Ryssland rätt att behålla ögruppen – samtidigt som landet förbjöds att befästa den.
Det så kallade Ålandsservitutet blev inledningen till en unik era av demilitarisering som gäller än i dag.