Nitratkriget
När första världskriget drog ut på tiden blev ett hundratal instängda handelsfartyg i Chile allt viktigare. Det var tyska fartyg lastade med nitrat som behövdes för ammunitionstillverkning.

Den brittiska kryssaren Kent har precis sänkt den tyska lätta kryssaren Nürnberg under slaget vid Falklandsöarna den 8 december 1914.
De två sjöslagen mellan den brittiska och den tyska flottan vid Coronel i Stilla havet och vid Falklandsöarna i Sydatlanten under första världskriget är välkända. Tusentals sjömän försvann i det kalla havet med sina fartyg och britterna kunde till sist än en gång sjunga Rule Britannia, Britannia rule the waves. Ändå handlade kraftmätningen egentligen om något så banalt som gödsel.
Vid förra sekelskiftet kom praktiskt taget all handelsgödsel från Chile, som med sina enorma fyndigheter av guano – fågelspillning – i praktiken hade ett världsmonopol. I handelsgödsel är nitrat en grundläggande ingrediens, vilket det också är vid tillverkning av krut och sprängämnen.
Stort nitratlager
När Tyskland gick i krig mot Frankrike 1914 utgick deras planering från att det skulle bli ett kort krig, precis som 1870-71. Undret vid Marne i september, då fransmännen lyckades stoppa tyskarnas framryckning, visade att den planeringen kunde slängas i papperskorgen. Än en gång bekräftades den gamla sanningen att ingen krigsplan överlever det första mötet med fienden. Nu grävde arméerna ned sig, från Schweiz till Engelska kanalen.
Tyskland hade gått ut i kriget med nitratförråd för sex månaders strider. Visserligen hade den framryckande armén kommit över ett stort nitratlager vid erövringen av Antwerpen, men detta kunde bara ge en kort ytterligare respit i det långa krig som man nu kunde förutse.
I inledningen av slaget vid Falklandsöarna den 8 december 1914 var Gneisau och Nürnberg på väg in mot Port Stanley, men vände åter till eskadern när man upptäckte de brittiska fartygen i hamnen. Illustration: Lönegård & Co.