Collage av tre foton från första världskriget.

Första världskriget: Tidslinje

Fyrtio miljoner människor miste livet under första världskriget – och efter krigsslutet återvände ännu fler hem från skyttegravarna med invalidiserande ärr på både kropp och själ. Här får du en överblick över ”det stora kriget”.

Första världskriget var extremernas krig. Inte enbart på grund av att hela 158 länder drogs in i stridshandlingarna, utan även för att den moderna krigföringen bröt med århundraden av traditioner.

På marken fick maskingevärens dräpande salvor båda sidor att förskansa sig i leriga och stinkande skytte­gravar.

I luften uppfann piloterna regler för luftkrig­föring medan de i sina bräckliga dubbel- och trippel­vingade plan duellerade på liv och död.

Och på haven möttes gigantiska krigsfartyg för första gången i strid – där var det rå maskinkraft och pansarets tjocklek som avgjorde slagets utgång.

Innehållsöversikt

  1. 1914
  2. 1915
  3. 1916
  4. 1917
  5. 1918

1914

28 juni 1914: Mordet i Sarajevo

Tronföljaren i Österrike-Ungern, Franz Ferdinand, är på besök i Bosnien med sin hustru Sophie.

När de kör igenom huvud­staden Sarajevo i öppen bil hoppar den serbiske nationalisten Gavrilo Princip fram och skjuter dem. Österrike-Ungern misstänker att Serbien ligger bakom.

Serbisk nationalist skjuter ärkehertig Franz Ferdinand i Sarajevo

Attentatsmannen kastar sig fram och skjuter Österrike-Ungerns tronföljarpar.

© BPK

28 juli–3 augusti 1914: Österrike-Ungern förklarar krig

En månad efter attentatet i Sarajevo förklarar Österrike-Ungern krig mot Serbien. I Europa finns ett nätverk av allianser som plötsligt blir aktiva.

Serbiens allierade, Ryssland, mobiliserar sina trupper. Sedan förklarar Tyskland, Österrike-Ungerns allierade, krig mot Ryssland.

Därpå mobiliserar Frankrike, som är allierat med Ryssland, sina styrkor vilket i sin tur leder till en tysk krigsförklaring mot Frankrike.

4 augusti: Snabba tyska segrar

Tyskland invaderar det neutrala Belgien för att angripa Frankrike norrifrån. Sedan förklarar britterna, som har garanterat Belgiens självständighet, krig mot Tyskland.

De första veckorna går det bra för tyskarna – även på östfronten. I slaget vid Tannenberg dör 30.000 ryssar.

Paul von Hindenburg och Erich Ludendorff

Hindenburg och Ludendorff säkrar de tyska segrarna på östfronten.

© Hugo Vogel

30 augusti 1914: krig över hela världen

Kriget sprider sig till de europeiska kolonierna i Asien och Afrika. Nya Zeeland angriper Tyska Samoa.

Två veckor sena­re går australiska trupper till attack mot Tyska Nya Guinea, och sydafrikanska trupper invaderar Tyska Sydvästafrika (Namibia).

5 september 1914: Soldaterna gräver ned sig

De franska och engelska trupperna sätter stopp för tyskarnas framfart i Frankrike.

Krigets första skyttegravar grävs på västfronten – och de kommer att prägla fronten.

De flesta stormningar slutar i blodbad från fiendens maskingevär som kan meja ner alla.

29 oktober 1914: Turkiet går med i kriget

Den osmanske härskaren Enver Pascha ansluter sig till centralmakterna och går in i kriget sida vid sida med Tysklands kejsare Vilhelm och Österrike-Ungerns Franz Josef.

24 december 1914: Julfreden

Soldater i skyttegravarna på båda sidor lägger ner sina vapen och möts i ingenmansland.

Krigets första fem månader har krävt flera hundra tusen liv, men under juldagarna avbryter soldaterna vid västfronten stridandet. I stället klär de små julgranar, sjunger julpsalmer och utbyter cigaretter med varandra.

1915

22 april 1915: Den första gasattacken

De fastlåsta positionerna vid fronten kräver nya vapen. Tyskarna är de första att använda klorgas. Vinden bär med sig 150 ton gas in över de franska skyttegravarna och 5000 dör.

Soldater inväntar behandling efter gasangrepp
© Imperial War Museum

25 april 1915: Tragedin på Gallipoli

Ententemakterna – Frankrike och Storbritannien – är över­tygade om att det osmanska riket är centralmakternas svagaste länk.

En stor styrka attackerar därför Gallipoli-halvön för att inta Istanbul.

Men turkarna är starkast och ententen förlorar 44000 man i slaget, som varar fram till den 28 december.

23 maj 1915: Lodrät front i Alperna

Italien går in i kriget på ententens sida trots att landet ursprungligen var allierat med Tyskland och Österrike-Ungern.

Italiens krig utspelar sig i Alperna – och fronten är lodrät!

11 gånger försöker Italien med en offensiv, se­dan attackerar Österrike-Ungern och når nästan fram till Venedig.

1916

21 februari 1916: Helvetet i Verdun

Tyskarna angriper staden Verdun som Frankrike till varje pris vill bibehålla. Tysklands strategi är att blöda fransmännen till kapitulation.

Striderna om Verdun pågår till den 16 december och blir krigets längsta slag. Minst 250000 faller offer i striderna.

31 maj 1916: Slaget vid Jylland

Striden om herraväldet till havs utkämpas på bara en dag. De tyska och brittiska flottorna drabbar samman vid Jylland.

Trots att britterna förlorar 14 skepp och 6.100 man mot tyskarnas 11 skepp och 2.500 man, behåller Storbritannien sin dominerande ställning på havet.

Skagerrakslaget

Efter det våldsamma slaget koncentrerade tyskarna sina krafter på ubåtsflottan.

© Ullstein Bild

1 juli 1916: Blodbad vid Somme

För att avlasta fransmännen vid Verdun angriper brittiska trupper längs en fyra mil lång front vid floden Somme. Under den första halvtimmen stupar 8000 britter.

När Slaget vid Somme avslutas den 18 november har cirka 1,4 miljoner soldater stupat eller sårats.

1917

1 februari 1917: Det totala ubåtskriget

Tyskland förklarar oinskränkt ubåtskrig mot ententens och de neutrala ländernas skepp. I slutet av mars har sammanlagt sju amerikanska handelsfartyg sänkts.

Efter detta, den 6 april 1917, förklarar det neutrala USA krig mot Tyskland.

Vykort med ubåtstypen U-9
© Photochemie, Berlin

16 april 1917: Franska soldater i uppror mot kriget

Frankrike inleder en väl förberedd men katastrofal offensiv mot de starka tyska linjerna vid Chemin des Dames.

I försöken att erövra några hundra meter mark dör eller såras 160.000 franska soldater.

Från den 17 april till den 10 juni gör en stor del av armén myteri och vägrar att genomföra fler meningslösa attacker­.

De stannar dock vid fronten och försvarar sina ställningar.

6 juli 1917: Lawrence av Arabien

Under ledning av den brittiske underrättelse­officeren T.E. Lawrence erövrar en beduin­styrka den viktiga ­osmanska hamn­staden Aqaba.

Sedan krigets början har Lawrence organiserat det arabiska motståndet mot den osmanska regimen i Mellanöstern och lett flera gerilla­attacker. Hans smeknamn blir Lawrence av Arabien.

Den brittiske officeren T.E. Lawrence, även känd som Lawrence of Arabia

T.E. Lawrence.

© Imperial War Museum

31 juli 1917: Slaget om Ypres

Brittiska soldater inleder slaget vid Passchendaele, ofta kallat det tredje slaget vid Ypres.

Efter svåra regn blir slagfältet till en sjö av gyttja där 40.000 drunk­nar. 570.000 dör eller skadas.

Soldater går runt i skogarna vid den belgiska staden Ypres
© Australian War Memorial

7 november 1917: Lenin tar makten i Rysslan

Kommunisterna störtar tsaren och tar makten i Ryssland. Revolutionen anförs av Vladimir Lenin som tyskarna har fört till landet för att stoppa kriget på östfronten.

Avtal om en separatfred undertecknas den 3 mars 1918 och står Ryssland dyrt: De baltiska länderna blir själv­ständiga och Tyskland får delar av Vitryssland.

1918

21 april 1918: Röde Baronen dör

Det tyska flygaresset Manfred von Richthofen dör i en luftduell. Han hinner skjuta ner totalt 80 fientliga plan.

Under namnet Röde baronen blir han en legend – respekterad och beundrad av sina motståndare.

Röde baronens flygplan, Fokker DR.I.

Röde baronens flygplan, Fokker DR.I.

© Deutsches Museum

15 juli 1918: Centralmakterna förlorar

Tyskland inleder en sista offensiv vid Marne, men trupperna slås tillbaka till Hindenburg-linjen, som består av gamla skyttegravar från slaget vid Somme (1916).

Två månader senare krossar britterna Hindenburglinjen med bland annat stridsvagnar.

21 september: Den osmanska armén bryter till slut samman vid slaget vid Megiddo i Palestina.

4 november: Italienarna slår tillbaka de österrikisk-ungerska trupperna vid Venedig efter flera års ställ­ningskrig. 35.000 österrike-ungrare dör och deras armé kollapsar.

4 november 1918: Tyske kejsaren abdikerar

Tyskland och Österrike-Ungern anhåller om vapenvila. Fem dagar senare abdikerar den tyske kejsaren Vilhelm II och den tyska republiken utropas.

Den 10 november avgår den svage österrikisk-unger­ske kejsaren Karl I som till­trätt tronen efter Frans Josefs död 1916.

Den tyske kejsaren Vilhelm II

Kejsar Vilhelm II.

© Uniwersytet Rzeszowski

11 november 1918: Vapenvilan träder i kraft

Klockan 11.11 undertecknas vapenvilan offi­ciellt i en järnvägsvagn i Compiègneskogen nord­­öst om Paris.

Dagen före vapenvilan får kejsar Vilhelm asyl i Holland.

Här lever han i stillhet på ett slott i Amerongen fram till sin död 1941. Kejsaren av Österrike-Ungern dör i exil på Madeira år 1922.

8 juli 1919: Fredsfördraget i Versailles

Tyskland undertecknar Versaillesfördraget och första världskriget är nu officiellt över. Frankrikes och Storbritanniens mål med för­draget är att förhindra ny tysk aggression i Europa. Tyskland tvingas nedrusta och betala ett enormt krigsskadestånd.

Invånare i München slaktar en häst på gatan

Tyskland plågas av hungersnöd. När en utmattad häst sjunker ihop på gatan slaktas den på stället.

© Ullstein Bild