Första världskriget i bilder

Vi berättar historien om första världskriget i en bildserie som tar med dig från första skottet i Sarajevo till den sista punkten i fredsavtalet. Klicka på bilderna och kom nära inpå händelserna i fullskärm. Om du har problem med att se galleriet tryck F5 eller ”uppdatera”.

28 juli 2014 av Mikkel Skovbo

Första världskriget: Ett mörkt kapitel i världshistorien


"Nu släcks ljusen i Europa och det kommer att dröja länge innan de tänds på nytt."

Orden var den brittiska utrikesministern sir Edward Greys och riktades till en vän kvällen den 3 augusti 1914.

Nästa morgon anföll den tyska armén som förväntat Belgien. Storbritannien förklarade krig mot Tyskland och öriket blev som den sista av Europas stormakter indragen i den stora konflikten som under de kommande fyra åren skulle komma att kosta runt 19 miljoner soldater och civila livet.

158 länder stred under första världskriget

Första världskriget var en stormaktsuppgörelse med Storbritannien, Frankrike och Ryssland på den ena sidan och Tyskland, Österrike-Ungern och Osmanska riket på den andra.

158 länder - stormakter, allianspartner och kolonier - drogs in i stridshandlingarna som rasade från Nordfrankrikes lermarker till Afrikas glödheta djungler.

Upplev världskriget från början till slut i vår bildserie som tar dig med från Verduns slagfält till luften över Flandern och Versailles bonade golv.

Om du vill läsa mer kan du klicka dig vidare här:

Gå till stort tema om första världskriget

SARAJEVO, 1914: Poliskonstaplar kastar sig över serben Gavrilo Princip ögonblicken efter att han har avfyrat en kula i halsen på Österrike-Ungerns tronföljare Franz Ferdinand och en i magen på hans hustru. Det är den 28 juni och de två pistolskotten utlöser världens hittills blodigaste krig mellan stormakterna. Läs mer om attentatet som fick krigslavinen att börja rulla här.

KRIGETS PARTER: Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien den 28 juli. Handlingen får en lavin av krigsförklaringar att rulla mellan Europas många inbördes allianspartners, och den 4 augusti 1904 är Storbritannien, Frankrike och Ryssland i krig med Tyskland och Österrike-Ungern. Mindre allianspartner och kolonier följer stormakternas exempel och låter sig sugas in i uppgörelsen.

BELGIEN, 1914: Den 4 augusti marscherar den tyska armén in i Belgien. Tyskarna följer Schlieffenplanen, som går ut på att först besegra fienderna i väst, för att därefter vända sig mot ryssarna i öst. Det går inte som planerat. Belgarna kämpar hårt och först efter en månad kan tyskarna inleda det egentliga huvudanfallet mot Nordfrankrike. Men nu står engelsmännen och fransmännen redo för strid.

MARNE, 1914: 600 taxibilar rusar fram och tillbaka mellan Paris och fronten vid Marnefloden bara 50 km från den franska huvudstaden. Slaget når sin kulmen den 6 september och tillförseln av 6000 utvilade trupper med taxi bistår de franska och engelska trupperna. Efter åtta dagars intensiv strid tvingas tyskarna till reträtt och de allierade kan inkassera krigets första seger. Paris är räddat.

ÖSTFRONTEN, 1914: Tyskarna besegrar ryssarna i två stora segrar vid Tannenberg och de Mausuriska sjöarna i det nuvarande Polen. Den ryska tsaren förlorar 140 000 man och tvingas till reträtt för att slicka sina sår. Striderna i öst utspelar sig över stora avstånd och med stora skillnader i utrustning mellan parternas arméer. Därför är mobiliteten genomgående större än på västfronten under hela kriget.

SKYTTEGRAVSKRIG, 1914: Under hösten gräver soldaterna ner sig på västfronten. Den defensiva kombinationen av skyttegravar, kulsprutor, taggtråd och tungt artilleri visar sig vara överlägsen det rörliga anfallskriget, och fronten rör sig ytterst få kilometer de följande fyra åren. Testa dina kunskaper om skyttegravskriget i vår quiz här.

KULSPRUTOR: Den tyska arméns standardgevär, MG08, sprutar ut 300-400 kulor i minuter och mejar ner anfall efter anfall. Som försvarsvapen i öppen terräng visar sig kulsprutorna vara ohyggligt effektiva, men som anfallsvapen kommer de till korta: En MG08 väger totalt 60 kg och måste transporteras i flera delar under framryckning. Tidens kulsprutor är inte ägnade för anfallskrig.

LUFTKRIG: Nyutvecklade jaktflygplan utkämpar våldsamma bataljer i luften över fronten. 1914 råder de krigsförande nationerna över cirka 500 flygplan - först och främst för rekognoscering - men under krigets gång växer antalet till 8000 flygplan av alla typer. Snabba jaktflygplan utrustas med kulsprutor för luftdueller, medan tunga bombmaskiner utför de första strategiska luftbombardemangen i historien.

MELLANÖSTERN, 1914: Osmanska riket vecklar ut krigsfanorna och går i november med i kriget på centralmakternas sida. Det gamla imperiet drömmer om att återupprätta sin forna storhet och har siktet inställt på Kaukasus, Suezkanalen och Mesopotamien. Osmanerna kan dock inte mäta sig med den franska, brittiska och ryska fienden, och deras rike blir uppdelat i små bitar efter nederlaget 1918.

GIFTGAS, 1915: Gasmasker blir snabbt en permanent del av soldaternas utrustning; även när de kopplar av med en fotbollsmatch. Tyskarna har den 22 april 1915 utfört historiens första giftgasattack genom att låta 180 000 kg klorgas driva med vinden mot de franska linjerna - ett anfall som kostar 5 000 soldater livet. Totalt dör 92 000 människor och 1 250 000 såras till följd av gasattacker under kriget.

ZEPPELINARE: Enorma tyska luftskepp med en bomblast på över ett ton svävar ljudlöst ut genom molnen och låter sin dödsbringande last falla över storstäder som Antwerpen, Paris och London. Zeppelinarna ingjuter skräck i befolkningarna men har inte någon större militär betydelse, eftersom de flyger på hög höjd och träffar tämligen inexakt.

ALPFRONTEN, 1915: Italienska bergsstyrkor – alpini – klättrar i maj in över gränsen till Österrike-Ungern. Italien har den 26 april gått med i kriget i hopp om att erövra en bit av ärkefienden i norr, men fälttåget går snabbt i stå och utvecklar sig till ett ställningskrig på flera tusen meters höjd. Vid krigsslutet 1918 uppnår Italien endast mindre territoriella vinster i Tyrolen och vid Adriatiska havet.

ARTILLERI: Kanonerna växer och växer i takt med att läget hårdnar vid fronterna. Enorma järnvägskanoner avfyrar projektiler 130 km över frontlinjerna mot fiendens städer, och högkalibriga haubitser slungar granater på över 800 kilo i en båge mot fiendens underjordiska stridsvärn. Miljoner av soldater sprängs i luften eller blir begravna levande under de intensiva bombardemangen.

STRIDSVAGN, 1916: Världens första stridsvagn – Mark I – rullar iväg över slagfältet vid Somme den 15 september. Britterna sätter in 32 tanks i ett försök att överrumpla tyskarna och bryta ställningskriget. På grund av tekniska problem är det dock bara nio stridsvagnar som lyckas nå fram till fiendens linjer, och även om tyskarna är skräckslagna vid åsynen åstadkommer britterna inget genombrott.

VERDUN, 1916: 350 000 franska soldater faller döda eller sårade till marken under slaget om den nordfranska staden Verdun. Tyskarna försöker förblöda fienden genom ett gigantiskt utnötningsslag över 10 månader, men mister själv lika så många män som fransmännen. När slaget är över i december har fronterna inte förflyttats mer än ett par kilometer. Kvar ligger 700 000 män döda eller sårade.

AFRIKA, 1916: Afrikanska soldater – så kallade Askari – strider sida vid sida med sina brittiska koloniherrar och besegrar 1916 Tyska Östafrika. Tyskarna fortsätter med gerillakrig, men måste ge upp vid krigsslutet 1918. Alla de tyska kolonierna i Afrika – Togo, Kamerun, Tyska Östafrika och Tyska Västafrika - går förlorade, och Tyskland mister sin status som kolonimakt.

JYLLANDSSLAGET, 1916: Den tyska Hochseeflotte stöter den 31 maj ihop med den brittiska Grand Fleet i farvattnet väster om det danska fastlandet. Under en blodig eftermiddag förlorar engelsmännen 14 krigsfartyg och tyskarna 11, innan den tyska flottan vänder söderut igen. Sjöslaget slutar oavgjort, men tyskarna håller sig i hamn resten av kriget och vågar inte utmana engelsmännen till sjöss igen.

UBÅTSKRIG, 1917: Döden lurar under ytan efter att Tyskland den 1 februari deklarerar oinskränkt ubåtskrig. 150 ubåtar ställer in siktet på alla handelsfartyg med kurs mot allierade hamnar och lyckas faktiskt minska antalet besökande fartyg i Storbritannien med hela 75 % under våren 1917. Med konvojsegling och beskydd från flottan avstyr britterna dock faran.

USA, 1917: President Woodrow Wilson ber från talarstolen Kongressen om stöd till att gå med i kriget. Fyra dagar senare den 6 april skriver han under en krigsförklaring mot Tyskland. Amerikanerna är rasande över det tyska ubåtskriget som drabbar deras handelsfartyg hårt, och armén skickas till Europa för att hjälpa de allierade. I oktober stormar de första amerikanska soldaterna ut på slagfältet.

RYSK REVOLUTION, 1917: Den 7 november väller beväpnade bolsjeviker ut på gatorna och tar kontroll över Sankt Petersburg. Revolutionen segrar i huvudstaden men ett långt inbördeskrig om makten väntar i resten av landet. Vladimir Lenin ingår en vapenvila med centralmakterna för att få ryggen fri till sin revolution. Tyskarna kan nu få loss stora truppstyrkor från östfronten.

VÅROFFENSIVEN, 1918: Stormtrupper smyger sig på fienden under den sista tyska kraftansträngningen för att vinna kriget. Den tyska våroffensiven inleds den 21 mars med överraskningsattacker från mobila stormenheter som förmår att slå hål på fiendens ställningar. Tyskarna kan dock inte följa upp framgången, och i juni mattas offensiven av. Den tyska armén drar sig utmattad tillbaka.

DEN TYSKA HEMMAFRONTEN, 1918: Hungriga barn flockas runt soppköken i de tyska storstäderna. Ententens blockad av Tyskland drabbar medborgarna hårt, och alla födoämnen - från elefanterna på zoo till råttor och råttkött - hamnar på menyn. Bara under vintrarna 1917 och 1918 dör mer än 750 000 civila tyskar av svält och sjukdomar. Missnöjet kokar överallt bland befolkningen.

UPPROR OCH ABDIKATION, 1918: Sjömän i den kejserliga flottan i Kiel ställer sig på barrikaderna i november och vägrar lyda order. Samtidigt bryter gatustrider och oroligheter ut i de tyska städerna, och på västfronten är armén pressad till en desperat defensiv av de allierade. Den 9 november tar kejsare Wilhelm konsekvensen – abdikerar – och flyr till Holland. Tyskland befinner sig i upplösning.

VAPENVILA 1918: Leendena är breda hos de allierade soldaterna den 11 november klockan 11:00. Tyskarna har skrivit under ett avtal om vapenvila, och krigshandlingarna upphör. Två minuter tidigare har den menige soldaten George Lawrence Price fallit ned död med en kula i hjärtat. Han blir den sista av de totalt omkring 9 000 000 soldater som mister livet under 1:a världskriget.

VERSAILLESFREDEN, 1919: Den 28 juni skriver världens ledare under ett fredsavtal i slottet Versailles spegelsal. De segrande nationerna jublar medan den tyska delegationen lämnar Paris med stor bitterhet. Fredsvillkoren är hårda och till och med den franske generalen Ferdinand Foch ställer sig kritisk och kommer med en skrämmande profetia: ”Det här är inte fred. Det är en tjugoårig vapenvila.”

Kanske är du intresserad av...