Första världskriget

Första världskriget

Första världskriget kallades ”stora kriget”, och det på goda grunder. Totalt 16,5 miljoner soldater och civilpersoner dog under krigets fyra år långa blodsutgjutelse. Kriget introducerade inte bara världen för en arsenal av nya dödsbringande vapen, utan banade också väg för Adolf Hitlers Nazityskland. Vi har samlat alla fakta och berättelser om första världskriget här.

Upptakten till första världskriget

Den 28 juni 1914 sköt den serbiske nationalisten Gavrilo Princip ihjäl Österrike-Ungerns ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru i Sarajevo. Skotten i Sarajevo började första världskriget, med två välriktade pistolskott.

Den österrikiska regeringen höll Serbien ansvarigt för attentatet och den 28 juli 1914 förklarade landet krig mot Serbien. En kort tid senare gick Österrike-Ungerns allierade Tyskland in i det neutrala Belgien, vilket ledde till krigsförklaringar från både Ryssland, England och Frankrike.

Under de kommande fyra åren ersattes den harmoni som rått i Europa sedan fransk–tyska krigets slut år 1871 av kaos. Som den brittiske utrikesministern sa efter första världskrigets utbrott: ”Nu släcks ljusen över hela Europa. Vi kommer inte att få se dem tända igen i vår livstid.”

Första världskrigets vapen

Första världskriget gav upphov till en arsenal av nya vapen som fortfarande är fasta inventarier i många av de krig som utkämpas i dag. Giftgaser, stridsvagnar, krigsflygplan och eldkastare krävde miljontals människors liv under första världskriget, men få vapen utgöt lika mycket blod på slagfälten som den högeffektiva kulsprutan. Detta snabbskjutande vapen, som uppfanns i USA år 1884, fick sitt verkliga genombrott under första världskriget. Med 400–600 potentiellt dödsbringande skott i minuten blev den 60 kilo tunga kulsprutan det mest ovärderliga defensiva vapnet under de uppslitande skyttegravskrigen.

Skyttegravskriget

”Skyttegravarna var en fruktansvärd syn. De döda låg i en hög ovanpå varandra. Jag trodde aldrig att stanken från de ruttnande liken skulle lämna mina näsborrar.” Så skrev en brittisk kapten vid namn Leeham om sina upplevelser under slaget vid Somme i norra Frankrike.

Livet i de leriga, sjukdomsframkallande skyttegravarna var rena helvetet på jorden. Om de unga männen inte stupade för en av fiendens kulsprutor sprängdes de i bitar av granater eller dog av svält, skador eller sjukdomar.

Under striderna på västfronten fungerade skyttegravarna som befästningar mot fiendens artilleri. Totalt 4 000 mil skyttegravar grävdes under första världskriget. Bara ett fåtal soldater tog sig levande upp ur dem.

Så slutade första världskriget

Efter fyra år av fastlåst skyttegravskrig inledde tyskarna en sista offensiv år 1918, som de hoppades skulle tippa över maktbalansen i deras favör. De tyska soldaterna nådde tiotals mil in i Frankrike innan deras offensiv bromsades av de allierade, då med hjälp av amerikanska trupper.

Det som var tänkt som tyskarnas stora segermarsch blev i stället slutet på första världskriget. Den 28 juni 1919 undertecknade Tyskland Versaillesfreden, vars villkor förhandlades fram av de allierade.

Efter över fyra år av strider var första världskriget äntligen över. Så många som 16,5 miljoner soldater och civilpersoner dödades under kriget. Ytterligare 20 miljoner sårades.

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!