Första världskriget

Den 28 juni 1914 sköt den serbiske nationalisten Gavrilo Princip ihjäl Österrike-Ungerns ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru i Sarajevo. Så började första världskriget, med två välriktade pistolskott.

Den österrikiska regeringen höll Serbien ansvarigt för attentatet och den 28 juli 1914 förklarade landet krig mot Serbien. En kort tid senare gick Österrike-Ungerns allierade Tyskland in i det neutrala Belgien, vilket ledde till krigsförklaringar från både Ryssland, England och Frankrike.

Under de kommande fyra åren ersattes den harmoni som rått i Europa sedan fransk–tyska krigets slut år 1871 av kaos. Som den brittiske utrikesministern sa efter första världskrigets utbrott: ”Nu släcks ljusen över hela Europa. Vi kommer inte att få se dem tända igen i vår livstid.”

Första världskriget gav upphov till en arsenal av nya vapen som fortfarande är fasta inventarier i många av de krig som utkämpas i dag. Giftgaser, stridsvagnar, krigsflygplan och eldkastare krävde miljontals människors liv under första världskriget, men få vapen utgöt lika mycket blod på slagfälten som den högeffektiva kulsprutan.

Detta snabbskjutande vapen, som uppfanns i USA år 1884, fick sitt verkliga genombrott under första världskriget. Med 400–600 potentiellt dödsbringande skott i minuten blev den 60 kilo tunga kulsprutan det mest ovärderliga defensiva vapnet under de uppslitande skyttegravskrigen.

”Skyttegravarna var en fruktansvärd syn. De döda låg i en hög ovanpå varandra. Jag trodde aldrig att stanken från de ruttnande liken skulle lämna mina näsborrar.” Så skrev en brittisk kapten vid namn Leeham om sina upplevelser under slaget vid Somme i norra Frankrike.

Livet i de leriga, sjukdomsframkallande skyttegravarna var rena helvetet på jorden. Om de unga männen inte stupade för en av fiendens kulsprutor sprängdes de i bitar av granater eller dog av svält, skador eller sjukdomar.

Under striderna på västfronten fungerade skyttegravarna som befästningar mot fiendens artilleri. Totalt 4 000 mil skyttegravar grävdes under första världskriget. Bara ett fåtal soldater tog sig levande upp ur dem.

Få koll på fakta om första världskriget. Fördjupa dig i både hemska och fascinerande berättelser om allt från ubåtar på havets botten och ogenomträngliga pansarvagnar till nedsupna brittiska soldater och historiens första flygaräss.

Efter fyra år av fastlåst skyttegravskrig inledde tyskarna en sista offensiv år 1918, som de hoppades skulle tippa över maktbalansen i deras favör. De tyska soldaterna nådde tiotals mil in i Frankrike innan deras offensiv bromsades av de allierade, då med hjälp av amerikanska trupper.

Det som var tänkt som tyskarnas stora segermarsch blev i stället slutet på första världskriget. Den 28 juni 1919 undertecknade Tyskland Versaillesfreden, vars villkor förhandlades fram av de allierade.

Efter över fyra år av strider var första världskriget äntligen över. Så många som 16,5 miljoner soldater och civilpersoner dödades under kriget. Ytterligare 20 miljoner sårades.

Efter första världskriget tvingades Tyskland ner på knä genom Versaillesfreden, som ålade landet att betala krigsskadestånd till främst Belgien och Frankrike till ett värde av 132 miljarder mark. Samtidigt skulle Tyskland avträda sitt viktigaste industriområde, Ruhrområdet, till Frankrike.

Villkoren innebar att Tysklands ekonomi krossades efter första världskriget. År 1929 kom depressionen och ur den ekonomiska kollapsen reste sig en tidigare soldat från första världskriget vid namn Adolf Hitler, som lovade sitt lands desillusionerade medborgare att återställa Tysklands tidigare ekonomiska och militära storhet.

Europa efter första världskriget var förändrat för all framtid, och med Adolf Hitler i spetsen för Tyskland från år 1933 skulle världen snart kastas ut i en konflikt som fick första världskriget att blekna i jämförelse.