Flottan skänkte danskarna en sällsynt seger
Medan tyskarna var överlägsna den danska armén på land, var det danskarna som regerade på havet.
Slaget vid Helgoland, 9 maj 1864: de österrikiska fregatterna Schwartzenberg och Radetzsky stred mot de danska fregatterna Niels Juel och Jylland. I bakgrunden preussiska kanonbåtar.
Danskarna förfogade över 30 större och mindre krigsfartyg, medan Preussen inte hade någon nämnvärd flotta alls. Det enda verkliga hotet – österrikarnas stora flotta – befann sig nästan 3000 km därifrån i Adriatiska havet. Alldeles i början av kriget inledde danskarna en effektiv blockad mot de tyska hamnarna. För att bryta blockaden seglade de två österrikiska fregatterna Schwarzenberg och Radetzky samt tre små preussiska krigsfartyg mot Nordsjön.
Via ett nätverk av spioner följde den danska flottledningen fiendens rörelser och gjorde sig redo för strid.
Den 9 maj 1864 drabbade de båda danska fregatterna och en kanonbåt samman med den preussisk-österrikiska flottan i en intensiv batalj vid ön Helgoland. Sjöslaget pågick i över tre timmar och nådde sin kulmen, när de danska fregatterna Jylland och Niels Juel sköt Schwarzenberg i brand.
Brinnande tvingades fartyget att fly och Preussen-Österrike att ge upp kampen. I Köpenhamn firades nyheten om slaget vid Helgoland som en stor dansk seger, som gav upprättelse efter krigets alla förödmjukande nederlag.