1. LUFTHERRAVÄLDE
Fram till 1956 tillverkades det mer än 7 800 exemplar av det amerikanska stridsflygplanet F-86 Sabre. Planet fick sitt elddop mot det sovjetiska MiG-15.
Nyckeln till seger fanns bland molnen
Fram till 1950 var framgång på slagfältet beroende av arméernas storlek, men i och med utvecklingen av de jetdrivna stridsflygplanen förändrades maktbalansen på ett avgörande sätt.
Första gången de snabba stridsflygplanen hade huvudrollen i en konflikt var under Koreakriget, som utkämpades mellan det sovjetstödda Nordkorea och det USA-stödda Sydkorea. I de första striderna var det amerikanska flygvapnet underlägset mot Nordkoreas blixtsnabba, sovjettillverkade stridsflygplan av typen MiG-15.
Luftherravälde hade varit viktigt redan under andra världskriget, men MiG-planen var så snabba att amerikanerna hade svårt att träffa dem både från luften och från marken.
Det var först när USA satte in ett stort antal kraftigt bestyckade och snabba stridsflygplan av typen F-86 Sabre som kriget vände. Planen säkrade kontrollen över Sydkoreas luftrum genom att tränga undan MiG-planen, samtidigt som de gjorde det möjligt att skydda de egna styrkorna.
2. AVANCERADE ROBOTAR
Flera länder började snabbt kopiera USA:s luftvärnsrobotar. Här testas en kanadensisk Sparrow II-robot.
Robotar gav räckvidd
Jetflygplanens höga hastigheter innebar att traditionella vapen som kulsprutor och raketer hade svårt att träffa. I stället utvecklades en ny typ av vapen – den värmesökande roboten. År 1956 var USA:s AIM-9 Sidewinder-robot klar, den första i världen.
Roboten användes 1958 över Taiwansundet. Där dominerade Folkrepubliken Kinas jaktplan luftrummet – tills Taiwan började skjuta ner dem med de amerikanska robotarna.
Avancerade luftvärnsrobotar, som automatiskt styr mot fiendens jetmotor, ändrade spelreglerna för luftstrider. Allt piloten behövde göra var att avfyra roboten, så gjorde den värmesökande tekniken resten.
Robotar användes flitigt under Vietnamkriget. Det gällde särskilt de nya attackrobotarna, som togs i bruk från 1959. De gjorde det möjligt för piloter att med stor precision träffa mål på marken på flera kilometers avstånd.
3. RADAR
Radaranläggningar för militärt bruk utvecklades huvudsakligen som ett medel för att upptäcka angripande flyg.
Smarta knep lurade fienden
Det var inte bara stridsflygplanen som utrustades med värmesökande robotar – robotarna var också effektiva när de avfyrades mot stridsflygplan från marken, särskilt när de styrdes med hjälp av radar på marken.
Eftersom förlusterna av stridsflyg steg kraftigt i början av Vietnamkriget blev nästa steg i utvecklingen att störa radarn. En av de första metoderna var att sprida ut metallremsor i luftrummet. En annan metod var jamming, som bestod i att lamslå fiendens radar med elektromagnetiska störningssignaler.
Motåtgärderna fungerade. Medan USA 1967 miste 62 flygplan över Nordvietnam till luftvärnsrobotar hade antalet sjunkit till sju år 1971.
Snart blev metoder för att störa fiendens radar och robotar en integrerad del av praktiskt taget alla stridsflygplan, och elektronisk krigföring är fortfarande en viktig del av luftförsvaret.
4. PRECISIONSBOMBNING
”Drakens käke” kallade nordvietnameserna Thanh Hoa-bron, som byggdes upp igen efter kriget.
Laserstyrning gav precision
Under andra världskriget spelade bombflygplan en viktig roll, men precisionen var dålig.
Problemen fortsatte under Vietnamkriget, då broar och fabriker attackerades med bombmattor med nedslående resultat. På sju år genomförde amerikanerna till exempel 781 attacker mot den strategiskt viktiga Thanh Hoa-bron – utan att lyckas förstöra den.
Först den 27 april 1972 lyckades ett förband med stridsflygplan utrustade med nyutvecklade laserstyrda bomber. Studier visar att i genomsnitt varannan laserstyrd bomb träffade sitt mål i Vietnam, medan 19 av 20 konventionella bomber missade.
Denna framgång visade att stora bombplan inte alltid är nödvändiga. Med laserstyrda bomber kan ett litet stridsflygplan också förstöra viktig infrastruktur.
5. MORAL
”Spöket från Kiev” hyllas med bilder och målningar som denna av den ukrainske konstnären Andriy Dankovych.
Stridsflygplan gav mod och styrka
För både vän och fiende är stridsflygplanet en kraftfull symbol för kamp och handling.
Redan det första amerikansktillverkade P-80 Shooting Star förbättrade avsevärt moralen hos soldaterna på marken under Koreakriget.
Militärhistorikern John Schlight skriver i sin bok Help from Above att soldaterna ville att flyget skulle ”hänga över deras huvuden hela tiden för att försvaga fiendens moral och stärka deras egen”.
De djärva manövrer som stridsflygplanen utförde har sedan dess gjort både piloter och flygplan till föremål för hjälteberättelser.
Bland de mytomspunna piloterna finns den nordvietnamesiske överste Tomb, som påstås ha skjutit ner 13 amerikanska flygplan. Hjältepiloten ”Spöket från Kiev” uppges ha skjutit ner sex ryska plan under Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022.
