Strid i städer Berlin bombregn

Fem skäl till att arméer drar sig för att slåss i städer

Många städer har under 1900-talet varit skådeplats för brutala strider. Det stora antalet människor, smala gator med många gömställen samt de civilas försvarsvilja är några av orsakerna till blodsutgjutelserna.

Många städer har under 1900-talet varit skådeplats för brutala strider. Det stora antalet människor, smala gator med många gömställen samt de civilas försvarsvilja är några av orsakerna till blodsutgjutelserna.

Berliner Verlag/Picture Alliance/Ritzau Scanpix

Städer är med sin strategiska och symboliska betydelse viktiga att kontrollera i krig, men för en angripare kan striderna snabbt förvandlas till en mardröm.

I den oförutsägbara stadsmiljön väntar bakhåll och fällor på angriparna med stora förluster som följd. Som motståndare har de inte enbart försvararnas militära styrkor utan även civilbefolkningen, som kämpar för liv, hem och familj.

Bombningar och andra attacker mot civila uppmärksammas av omvärlden. Övergrepp bestraffas hårt, till exempel med repressalier från FN eller Nato, institutioner vars makt få kan mäta sig med.

Invånarnas motstånd

Warszawa 1944, uppror, partisankrig

En staty vid Warszawas gamla stadsmur hyllar de många tusen barn som deltog i upproret 1944.

© Shutterstock

Civila försvarade Warszawa i 63 dygn

När Röda armén i augusti 1944 närmade sig Warszawa i det ockuperade Polen gjorde stadens motståndsrörelse uppror mot tyskarna.

Polackerna ville befria staden, innan Stalins styrkor kom. Invånarna uppförde barrikader och stred med skjutvapen och molotovcocktails.

De tyska styrkorna blev fullkomligt tagna på sängen, men när tyskarna insåg att Sovjet inte tänkte ingripa satte de in alla resurser.

Upproret slogs ner först efter 63 blodiga dygn, som kostade omkring 15 000 tyska soldater livet. På polsk sida omkom över 150 000.

STADSLANDSKAPET

Berlin 1945, stridsvagn, stadskrig

Nedgrävda stridsvagnar försvarade strategiskt viktiga vägar och korsningar runt om i Berlin.

© Imageselect

Berlin blev en svårintaglig fästning

När Röda armén den 25 april 1945 gick in i Berlin försvarades staden av ett hopkok av 45 000 utmattade soldater, pojkar ur Hitlerjugend samt äldre män i den så kallade Volkssturm.

Men försvararna utnyttjade stadens landskap. Ruinerna blev till fästningar, och på de smala gatorna lockade pojkar ur Hitlerjugend sovjetiska stridsvagnar i bakhåll och slog ut dem med pansarvärnsgranater.

Striderna kostade Sovjet nästan 2 000 stridsvagnar och omkring 100 000 man.

Infiltration

Huế, Tet-offensiven, Vietnamkriget

Granatbeskjutning lade stora delar av den gamla kejsarstaden Huế i ruiner.

© USMC Archives

Partisaner gömde sig i folkmassorna

Under den så kallade Tet-offensiven angrep nordvietnamesiska styrkor i januari 1968 ett antal städer och militära anläggningar i det av USA stöttade Sydvietnam.

Striderna om den gamla kulturstaden Huế varade i mer än en månad och blev för amerikanerna krigets längsta och blodigaste slag.

Under striderna gömde angriparna sig i stadens många tempel eller i folkmassorna. Över 600 amerikanska och sydvietnamesiska soldater samt 6 000 civila dödades i striderna om staden.

De utdragna striderna och förlusterna fick amerikanernas stöd till kriget att störtdyka.

ILLOJALITET

Kabul, Sovjet-Afghanistan, allianser

När Sovjet intog Kabul avväpnade ryssarna den afghanska armén, som var ökänt opålitlig.

© Michel Lipchitz/AP/Ritzau Scanpix

Lönnmord och bakhåll gjorde Kabuls gator osäkra

I december 1979 intog sovjetiska styrkor på rekordtid grannlandet Afghanistan. Men om invasionsstyrkorna trodde att de därmed vunnit tog de fel.

Den nya sovjetstöttade regimen vågade inte lita på de egna styrkorna, så sovjetiska soldater fick ta över patrullerandet på till exempel huvudstaden Kabuls gator.

I den tätbefolkade staden hamnade soldaterna ständigt i bakhåll, medan den nya regimens ledande personer lönnmördades.

Efter några veckor gav ryssarna upp patrullerna och lämnade över ansvaret till de afghanska arméförbanden, men de soldaterna bytte ofta sida.

VÄRLDSOPINIONEN

Radovan Karadžić, krigsbrott, Haag

Den bosnisk-serbiske ledaren Radovan Karadžić dömdes 2016 till 40 års fängelse för krigsförbrytelser.

© UN International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia

Blodig belägring väckte världens vrede

När serbisk-bosniska styrkor mellan 1992 och 1996 belägrade storstaden Sarajevo under kriget i Bosnien, antog de felaktigt att alla medel var tillåtna.

Från höjderna kring staden lät de artillerigranater regna över staden, medan prickskyttar gjorde vardagen till en mardröm för Sarajevos invånare.

Granatbeskjutningarna kostade bland annat 43 civila livet, när serberna i augusti 1995 angrep en marknadsplats i staden.

Attacken väckte så stor vrede i västvärlden att Nato angrep de serbiska positionerna och tvingade dem att avlägsna sina tunga vapen.