De första Mark I-vagnarna utrustades med så kallade svanshjul.
Tanken var att dessa skulle göra det lättare att styra stridsvagnen, men de visade sig vara en dålig idé. De fastnade ofta i skyttegravarna och gick lätt sönder.
Hjulen var till mer besvär än nytta.
Därför togs de bort, och Mark I och dess efterträdare styrdes efter det med hjälp av enbart banden.
För att göra det krävdes det fyra man. En skötte bromsarna, en var förare, och två skötte växellådan. De fyra resterande besättningsmännen hanterade kanonerna eller kulsprutorna.
Mannen bakom vidundret: Traktortillverkare skapade stridsvagnen
Den militärtekniska utmaningen under första världskriget var att utveckla ett bepansrat fordon, som kunde korsa oländig terräng och meterbreda skyttegravar.
Alla försök att lösa det misslyckades – tills uppgiften hamnade på britten William Trittons bord.
Han var expert på lantbruksmaskiner, som länge hade använt bandaggregat.
Tritton konstruerade flera prototyper av stridsvagnar, men först när han kom på att klä banden med platta stålplåtar var världens första stridsvagn redo att sättas in i strid.
Följ med innanför pansaret på Mark I:
En enda Mark I kvar
Britterna tillverkade totalt 150 Mark I-stridsvagnar under första världskriget.
Av dessa har endast en överlevt. Den finns på The Tank Museum i Bovington i södra England.
Markeringarna på skrovet tyder på att den bevarade vagnen kan vara världens andra tillverkade stridsvagn.
