Änkan ledde försvaret av Stockholm

När Sten Sture den yngre dog på Mälarens is tog Kristina Gyllenstierna över försvaret av Stockholm. Hon höll ut i fyra månader mot Kristian II:s danska trupper.

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna ledde försvaret av Stockholm 1520.

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna var utan tvekan en av Vasatidens mest betydelsefulla och handlingskraftiga kvinnor. Hon föddes 1494 som dotter till frälsemannen och riksrådet Nils Eriksson Gyllenstierna och hans hustru Sigrid Eskilsdotter Banér.

Kristina var moster till kung Gustav Vasa genom sin halvsyster Cecilia Månsdotter. År 1511, vid 17 års ålder, gifte sig Kristina med den 18-årige Sten Sture den yngre. Året efter blev maken utsedd till svensk riksföreståndare. Paret fick sex barn, varav flera dog tidigt.

Sten Sture dödades

Sten Sture blev ledare för det svenska upproret mot ärkebiskop Gustav Trolle och den danske unionskungen Kristian II. Medan avsättandet av ärkebiskopen 1517 gick förhållandevis enkelt var striderna mot Kristian II svårare att vinna. Sten Sture blev dödligt sårad under slaget vid Bogesund 1520 och avled sedan på Mälarens is.

Som riksföreståndarens änka fick nu Kristina ta över ledarskapet för upprorsrörelsen och ansvara för att organisera Stockholms försvar mot Kristian II:s trupper. Detta gjorde hon mycket väl och vann stor respekt.

MER SVENSK HISTORIA I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV

Att änkor intog manliga roller under medeltiden var inget ovanligt och ibland kunde änkor, och hustrur i sina mäns frånvaro, även ta över militära funktioner. Ändå måste det betecknas som relativt ovanligt att som kvinna få en så ledande roll i en väpnad upprorsrörelse som Kristina fick.

Kristina Gyllenstierna kapitulerade

Stockholms försvarare höll ut under fyra månaders belägring innan förhandlingar om kapitulationsvillkor inleddes. Alla upprorsmän, inklusive Kristina, lovades full amnesti för sitt uppror av Kristian II. Kristina blev också garanterad att få behålla Tavastehus slott och län i Finland samt andra egendomar och förläningar. Under dessa villkor kapitulerade Stockholm till Kristian II och hans trupper den 7 september 1520.

Kristina Gyllenstierna dömdes till döden under Stockholms blodbad, men benådades. Bilden: utsnitt av Blodbadstavlan från 1524.

Överlevde Stockholms blodbad

Den utlovade amnestin visade sig dock inte vara mycket värd. Efter Kristian II:s kröning till svensk kung i november samma år arresterades ledarna för upproret på Stockholms slott och åtalades för brott mot kyrkan, kätteri – detta för att de hade avsatt och förgripit sig på ärkebiskop Trolle.

Under överinseende av Kristian och den nu återinsatte ärkebiskopen tillsattes en kyrklig tribunal som dömde de inblandade till döden. Avrättningarna som följde har gått till historien som Stockholms blodbad. Kristina ställdes inför valet att avrättas genom att brännas, dränkas eller bli levande begravd, men kom att benådas och istället fängslas först på Stockholms slott och sedan i Köpenhamn.

Under sin danska fångenskap blev Kristina bekant med amiral Søren Norby. Rykten började florera om att hon var beredd att gifta sig med honom om han hjälpte henne eller hennes barn att gripa makten i Sverige.

Blev fri när Kristian II avsattes

Sedan Kristian II år 1523 tvingats bort från Danmark blev Kristina fri och kunde återvända till Sverige. Gustav Vasa hade nu blivit svensk kung och befarade förräderi från Kristinas sida. Relationen mellan dem förblev spänd i ett par år.

År 1527 gifte Kristina om sig med kungens kusin, riksrådet Johan Turesson av ätten Tre Rosor och paret fick en son ihop.

Genom äktenskapet med Johan Turesson släppte Gustav Vasas misstänksamhet mot Kristina. Under den senare delen av sitt liv drog hon sig tillbaka från offentligheten. Hon avled på Hörningsholms slott den 5 januari 1559 och begravdes i Trosa.

Publicerad i Populär Historia 4/2012