Tyska forskares rivalitet kostade Hitler atombomben
Undersökningar genomförda av två amerikanska fysiker tyder på att de tyska forskarna var närmare att göra Nazityskland till en kärnvapenmakt än man trott.
Laboratoriet i Haigerloch är i dag ett museum, som har en modell av nazisternas kärnreaktor.
Nazisterna var nära att konstruera en kärnreaktor, som hade kunnat leda till en atombomb. Rivaliteten mellan de tre tyska forskarlag som arbetade med atomprojekt var skälet till att det inte lyckades.
Det konstaterar de amerikanska fysikerna Timothy Koeth och Miriam Hiebert efter att bland annat ha studerat nyligen frisläppta dokument om det tyska atomprogrammet.
”Om tyskarna hade samlat sina resurser – i stället för att hålla dem åtskilda i rivaliserande experiment – skulle de ha kunnat konstruera en funktionsduglig kärnreaktor”, säger Hiebert.
Kuber var nyckeln till reaktor
Fysikerna blev intresserade av ämnet år 2013, när Koeth fick en urankub från nazitiden i gåva. Kuben fungerade som bränsleelement i tyskarnas försöksreaktor i den sydtyska staden Haigerloch. Där skulle sammanlagt 664 kuber hålla en kedjereaktion igång, men mängden uran var för liten.
De andra tyska forskarlagen förfogade över cirka fyrahundra kuber. Om alla kuberna hade samlats hade reaktorn i Haigerloch fungerat, anser Koeth och Miriam.
Uranet hamnade på svarta marknaden
Fysikerna har även gått igenom de tyska forskarnas anteckningar och konstaterar att det vetenskapliga arbetet bakom tyskarnas reaktor stämde.
Uranet i Haigerloch konfiskerades av de allierade, men de flesta av de resterande fyrahundra kuberna hittades aldrig. Källor tyder på att mycket av uranet såldes på den svarta marknaden.
Den urankub som Timothy Koeth fick har en sida av cirka fem centimeter och väger 2,2 kilo.