Ubåt gömmer sig på botten
När dagen gryr väljer Hardegen at lägga U-123 på botten av hamnen. Nästa natt försöker han igen. Den här gången är ubåten nära att gå på grund eftersom Hardegen tror att hamnens ljus är ett fartyg.
Inte heller vid andra försöket finns något tillgängligt byte i själva hamnen. Men på vägen ut får kaptenen syn på det brittiska tankfartyget Coimbra och sänker det med en enda torped. Därefter sätter han kurs söderut längs kusten där ytterligare fyra fraktfartyg faller offer för U-123.
Torpederna är slut och samtidigt fungerar inte den ena dieselmotorn som den ska. Reinhard Hardegen bestämmer sig för att sätta kurs hemåt mot basen i Lorient på den franska Atlantkusten.
Norskt valfartyg förföljer ubåt
Hela uppdraget har gått nästan utan motstånd. Förutom ett enskilt luftangrepp den 16 januari har U-123 opererat ostörd ända inpå USA:s hjärta. Den uteblivna reaktionen beror på att det amerikanska försvaret i början av kriget är helt oförberett på fientliga angrepp så nära de egna kusterna.
Den 20 januari är det emellertid slut på lugnet. Hardegen upptäcker plötsligt en flytande norsk valfabrik, fartyget Kosmos II, alldeles intill. Kaptenen på Kosmos II, Einar Gleditsch, beslutar att ramma U-123 och sätter full fart framåt. Reinhard Hardegen hinner inte dyka och måste fly i ytläge. På grund av sin skadade motor är ubåten bara en aning snabbare än valfartyget och först efter en timmes förföljelse har avståndet blivit tillräckligt stort för att U-123 ska kunna komma i säkerhet under ytan.
U-123 slipper undan och når tillbaka till basen i Frankrike. Senare under kriget genomför Reinhard Hardegen flera framgångsrika uppdrag och kaptenen slutar högt upp på listan över ubåtsess med flest sänkta fartyg. Han överlever kriget och är i god form när han fyller 100 år 2013.