Blitzkrieg, även kallat blixtkrig, skulle visa sig vara den tyska krigsmaktens bästa vapen under andra världskriget.
I stället för att köra fast i ett låst ställningskrig satsade tyskarna allt på att snabbt nå fram till fiendens linjer. Med denna strategi vann de snabba segrar i början av kriget.
Den viktigaste förutsättningen för Blitzkrieg är fart. Man ska överrumpla motståndaren, och tvinga sig genom fiendens linjer på kort tid. Lyckas inte det förlorar man sitt övertag.
Som tyskarna gjorde på östfronten.

Guderian revolutionerade all modern krigföring med sin nya mobila blitzkrieg.
Preussisk officer uppfann blixtkriget
Den tyske generalen Heinz Guderian skapade blixtkriget för att undvika en upprepning av blodbaden vid första världskrigets låsta fronter.
Den preussiske officeren och aristokraten Heinz Guderian hade själv upplevt Tysklands nederlag i första världskriget.
Som soldat i generalstaben fick han vara med om tyskarnas många fruktlösa försök att tränga igenom de allierades skyttegravsanläggningar i norra Frankrike.
Det var erfarenheter som fick Guderian att förstå att man kunde föra en helt annan typ av krig med snabba fordon och flygplan.
Han insåg att stridsvagnar kunde samlas i stora grupper, bryta igenom fiendens tidigare ogenomträngliga försvarslinjer och bidra till blixtsnabba segrar.
Guderian beskrev sina teorier i boken Achtung Panzer som Hitler studerade intensivt. Führern blev förtjust i Guderians idéer och efter sitt maktövertagande 1933 utnämnde han honom till general.
Guderians teorier om blixtkrig visade sig vara skrämmande effektiva på slagfälten i Polen 1939 och i Frankrike året därpå.
Båda länderna besegrades på mindre än sju veckor.
Fas 1 i blixtkriget: Mjuka upp fienden
Artillerikanoner inleder kraftig beskjutning mot den svagaste punkten i fiendens ställningar
Störtbombfällning från flygplan slår ut fiendens stridsvagnar och försvarsverk
Den 12 maj 1940 svärmar Stukabombplan över de franska skyttegravarna nära staden Sedan. Tysklands anfall mot Frankrike pågår för fullt. Luften genljuder av explosioner och tjutande sirener från de små störtbombarna som gör nästan lodräta dykningar och strax därefter släpper sina 250 kilo tunga bomber.
De franska soldaterna har utan att själva förstå det blivit offer för historiens hittills största luftangrepp – och tyskarnas nya blixtkrig.
Ljudet från Stukaplanens sirener skär genom märg och ben på soldaterna på marken. Desperata kryper de allt längre ned i skyttegravarna.

Störtbombflygplanet
Det tyska Ju 87 Stuka hade en siren monterad under nosen. När planet dök gav sirenen ifrån sig ett skräckinjagande tjut.
- Roll: Skulle angripa viktiga mål på marken. Olämpligt i luftstrid.
- Hastighet: Stukan kunde flyga i max 408 km/tim.
- Vapen: 1 st. 250-kilosbomb samt 4 x 50-kilosbomber.
- Aktionsradie: Mellan 800 och 1.165 km beroende på typ.
Plötsligt överröstas Stukaplanen av det infernaliska oväsendet från hundratals tyska artillerikanoner som kl. 15.30 påbörjar bombningar som är så kraftfulla att de utplånar resterna av de franska skyttegravarna
De exploderande granaterna sliter itu taggtråden och krossar bunkrarna. Med både flygplan och kanoner bombas de franska försvarslinjerna i en halvtimme.
Klockan 16.00 tystnar kanondånet lika tvärt som det började.
Den första taktiska fasen i tyskarnas krigföring är avklarad och tyska spaningstrupper letar nu efter den svagaste punkten i de försvagade franska ställningarna.
Illustration av fas 1 i blixtkriget:



A) Stukaplan angriper fiendens kanoner, stridsvagnar, bunkrar och andra befästa försvarsverk.
B) Artillerikanoner avlossar samtidigt tusentals granater mot den svagaste punkten i fiendens frontlinje.
C) Stridsvagnar hjälper till med beskjutningen men håller sig på tryggt avstånd från fiendens motangrepp.
Fas 2 i blixtkriget: Ta hål på fiendens linje
Stora stridsvagnsgrupper tränger igenom den svagaste punken i fiendens försvar
Soldater i snabba pansarvärnsvagnar skyddar stridsvagnarna mot angrepp från sidan
Den 14 maj 1940 brakar general Heinz Guderians 2:a pansardivision genom den franska taggtråden på Sedanfronten.
Dagen innan har ingenjörstrupperna pekat ut den svagaste punkten i den franska försvarslinjen och där tar sig nu de tunga stridsvagnarna igenom.

Specialtränat infanteri i manskapsvagnar stormar en polsk ställning under fälttåget år 1939. Bombningarna som föregick stormningen har satt eld på stora delar av byn.
De roterande larvfötterna på de 200 framstormande stridsvagnarna virvlar upp jorden och får de franska skyttegravarna att skälva.
Utmattade efter de intensiva bombningarna och demoraliserade av Stukaplanens tjutande sirener flyr de franska soldaterna i panik.
Den franska arméledningen försöker desperat kalla in förstärkningar för att täppa till det vidöppna hålet i försvarslinjen. Men de tusentals flyende soldaterna orsakar kaos på landsvägarna och fransmännens tunga stridsvagnar kan inte ta sig fram.
Medan de tyska stridsvagnarna obönhörligen rullar in genom den kilometerbreda öppningen i försvarslinjen etablerar tyskt infanteri försvarsställningar med mörsare och pansarkanoner.

Stridsvagnen
I början av andra världskriget utgjorde den 15 ton tunga stridsvagnen Panzer II ryggraden i de tyska pansardivisionerna.
- Roll: Skulle tränga igenom fiendens linjer snabbt och effektivt.
- Vapen: Två 20-mm kanoner och en 7,92-mm kulspruta.
- Hastighet: De 140 hk gav en topphastighet på 40 km/tim.
- Pansar: Stridsvagnen hade ett 14,5 mm tjockt pansar.
För fransmännen är alla manövrer nu förgäves.
Tyskarna har trängt igenom de massiva försvarsverken vid Sedan och deras stridsvagnar och soldater väller över frontlinjen och in i det franska sommarlandskapet.
Illustration av fas 2 i blixtkriget:




A) Stridsvagnar i kilformation anfaller fiendens försvarslinje där den är som svagast. De bryter igenom linjen och sätter kurs mot fiendens kommandocentral.
B) Soldater i bepansrade manskaps-vagnar hjälper stridsvagnarna att ta sig igenom fronten. De fortsätter snabbt längre in i fiendeland och söker upp och förstör viktiga militära mål.
C) Artillerikanoner står redo att angripa starkt befästa fiendeställningar.
D) Fiendens militära högkvarter ligger relativt oskyddat bakom frontlinjen. Även artillerikanoner och förrådsbyggnader riskerar att krossas av de invaderande styrkorna.
Fas 3 i blixtkriget: Attackera djupt
Stridsvagnar fortsätter in i fiendeland och slår ut all kommunikation
Trupperna sprider sig som en solfjäder, stoppar transporter och omringar fienden
Efter genombrottet i Sedan rullar Heinz Guderians tre tyska pansardivisioner blixtsnabbt djupt in bakom den franska frontlinjen.
Franska förstärkningar på marsch mot fronten blir lätta offer för de tyska stridsvagnarna och spaningstrupperna. Och från luften jagar Stukaplanen franska stridsvagnar som de skoningslöst bombar, en efter en.

Det rullande infanteriet
För första gången hade pansardivisionernas fotfolk egna fordon. Därför kunde de snabbt förflyttas till viktiga platser på slagfältet.
Roll: Skulle skydda stridsvagnarna mot motangrepp.
Vapen: Kulsprutor, mörsare, pansargranater.
Hastighet: Transporterade trupperna med upp till 100 km/tim.
Specialutrustning: Fordon med luftvärnskanoner.
Först 20 km bakom frontlinjen kommenderar Guderian sina stridsvagnar västerut – in bakom den kraftigt befästa Maginotlinjen som sträcker sig längs hela den fransk-tyska gränsen.
Den tyska manövern omringar de franska soldaterna i den ”ointagliga” fästningen. De är nu isolerade och bortom all räddning.
Samtidigt stormar resten av de tyska divisionerna mot Engelska kanalen som de kommer fram till inom tio dagar.

Tyska trupper angriper en fransk ställning i juni 1940. Soldaterna får understöd av bombardemang från kraftfulla kanoner.
350 000 allierade soldater i nordvästra Frankrike och i Belgien blir därmed avskurna från huvudstyrkan utan möjlighet att få proviant och ammunition.
De är fångade i en ficka vid den franska hamnstaden Dunkerque och tvingas fly till England i allt från krigsfartyg till fiskebåtar.
Den franska armén är nära att ge upp, men för att slå ned de omringade styrkorna sätter tyskarna in sina hjälptrupper.

Stridsvagnar ur 3:e pansardivisionen i strid nära floden Terek i södra Sovjetunionen. I början av fälttåget omringade de flera hundra tusen ryssar i lyckade anfall.
Pansardivisioner krossade fienden
Hitler samlade sina mest moderna vapen i stora pansardivisioner. De slagkraftiga enheterna utgjorde ryggraden i den tyska armén.
För att göra sitt blixtkrig framgångsrikt skapade Hitler en av andra världskrigets mest effektiva krigsmaskiner: pansardivisionen.
Tidigare hade tyska fottrupper, kanoner och stridsvagnar varit fördelade på skilda regementen. Nu samlades de till ett vapenslag med förödande kraft.
Divisionernas mobilitet och förmågan att utnyttja de olika enheternas styrkor var främsta orsaken till tyskarnas framgångar under de första krigsåren.
En pansardivision bestod oftast av 16.000 man och 3.000 fordon, varav cirka 200 stridsvagnar som i stora grupper lätt kunde besegra fiendens uspridda stridsvagnar.
Förutom pansaret hade de framgångsrika divisionerna självgående kanoner och soldater i fordon som skyddade stridsvagnarna.
Mobila enheter med bränsle och ammunition fulländade sedan tyskarnas krigsmaskin så att den snabbt och effektivt kunde erövra fientliga miitära mål.
Illustration av fas 3 i blixtkriget:



A) Fiendens styrkor är nu instängda i en ”ficka” där de är avskurna från att kommunicera med omvärlden och utan möjlighet till förstärkningar och förnödenheter.
B) Artillerikanoner inleder aggressiva bombardemang mot fickorna för att försvaga deras motståndskraft.
C) Hjälptrupperna skrider till verket. Deras uppgift är att säkra ”fickorna”. På grund av sin hopplösa situation ger de omringade fienderna ofta upp utan strid.
Fas 4 i blixtkrig: Nedkämpa fienden
Fiendens styrkor isoleras i ”fickor” utan förnödenheter och kontakt med omvärlden
Styrkorna besegras med specialutbildat infanteri, störtbombare och kanoner
I slutet av maj 1940 strider de omringade franska soldaterna för sina liv i försvarsanläggningarna vid Sedan och längs Maginotlinjen.
Under hårda strider i betongkomplexen kämpar sig de tyska specialenheterna fram från bunker till bunker med eldkastare och granater.

Infanteriet
Större delen av tyska armén bestod under andra världskriget fortfarande av ett infanteri som förflyttade sig och stred till fots.
- Roll: Skulle slå ut styrkor i de omringade ”fickorna”
- Vapen: Gevär, mörsare, hand-granater och k-pistar
- Hastighet: Infanteriet stred och förflyttade sig ofta till fots
- Specialutrustning: Grupper med eldkastare
Risken att dö i en hopplös kamp får tusentals franska soldater att ge sig. Därefter ligger vägen mot Paris vidöppen och några få veckor senare, den 25 juni, kapitulerar Frankrike.
På bara sex veckor har de tyska pansardivisionerna besegrat en av Europas stormakter och gett Tyskland hämnd för det bittra nederlaget i första världskriget.
Fälttåget mot Frankrike blir inte bara tyskarnas första, utan även deras största, blixtkrigsseger.
Redan året därpå, under invasionen av Sovjetunionen, blir blixtkrigets svagheter uppenbara när ryssarna börjar kämpa hårt om varenda ”ficka”.

En tysk spaningsenhet från 8:e SS-kavalleridivisionen under offensiven i Sovjetunionen 1941. Spanarna söker upp fiendens trängtrupper och utplånar dem snabbt och effektivt.
De våldsamma striderna försinkar infanteriets framryckning och isolerar tyskarnas pansardivisioner flera hundra kilometer framför resten av armén.
Bristen på bensin, ammunition och hjälpstyrkor stoppar effektivt framryckningen bara 20 km från Moskva i december 1941.
Illustration av fas 4 i blixtkriget:



A) Fiendens styrkor är nu instängda i en ”ficka” där de är avskurna från att kommunicera med omvärlden och utan möjlighet till förstärkningar och förnödenheter.
B) Artillerikanoner inleder aggressiva bombardemang mot fickorna för att försvaga deras motståndskraft.
C) Hjälptrupperna skrider till verket. Deras uppgift är att säkra ”fickorna”.
På grund av sin hopplösa situation ger de omringade fienderna ofta upp utan strid.
De allierade kopierade blixtkriget
Tysklands triumfer under andra världskriget fick de allierade att kopiera blixtkriget. Från 1942 fick Hitler smaka sin egen medicin.
När tyska trupper tågade in i Paris i juni 1940 var omvärlden chockad. På mindre än sex veckor hade Hitlers pansardivisioner besegrat en av Europas stormakter.
Efter Frankrikes nederlag började de ryska, amerikanska och engelska militärledningarna att omstrukturera sina arméer.
Hädanefter samlade även de allierade sina stridsvagnar i stora grupper. Och från våren 1942 praktiserade de blixtkrigets fyra faser för att bekämpa den tidigare oövervinneliga tyska armén.

Inte minst i slaget om Stalingrad då ryssarna i november 1942 omringade hela den tyska sjätte armén och stängde in de 300 000 soldaterna.
Än i dag används Heinz Guderians banbrytande teorier.
De två gulfkrigen mot Irak har blivit skolexempel på blixtkrigets överlägsenhet. Här utförde koalitionen kraftiga flygbombningar under flera veckor, följda av ett snabbt pansarangrepp som krossade Saddam Husseins försvagade armé.