BPK
Tyska soldater utövar blixtkrig med artilleribeskjutning

Blixtkrig tvingade Europa på knä

I början av andra världskriget utvecklar tyskarna en ny militärtaktik, som får namnet blixtkrig (blitzkrieg). Blixtkrig har fyra attackfaser som gör Tyskland oövervinnligt under krigets första år. Se blixtkrigets fyra faser illustrerade här.

Blitzkrieg, även kallat blixtkrig, skulle visa sig vara den tyska krigsmaktens bästa vapen under andra världskriget.

I stället för att köra fast i ett låst ställningskrig satsade tyskarna allt på att snabbt nå fram till fiendens linjer. Med denna strategi vann de snabba segrar i början av kriget.

Den viktigaste förutsättningen för Blitzkrieg är fart. Man ska överrumpla motståndaren, och tvinga sig genom fiendens linjer på kort tid. Lyckas inte det förlorar man sitt övertag.

Som tyskarna gjorde på östfronten.

Porträtt av den tyske generalen Heinz Guderian, som uppfann blixtkriget

Guderian revolutionerade all modern krigföring med sin nya mobila blitzkrieg.

© BPK

Preussisk officer uppfann blixtkriget

Fas 1 i blixtkriget: Mjuka upp fienden

  • Artillerikanoner inleder kraftig beskjutning mot den svagaste punkten i fiendens ställningar

  • Störtbombfällning från flygplan slår ut fiendens stridsvagnar och försvarsverk

Den 12 maj 1940 svärmar Stukabombplan över de franska skyttegravarna nära staden Sedan. Tysklands anfall mot Frankrike pågår för fullt. Luften genljuder av explosioner och tjutande sirener från de små störtbombarna som gör nästan lodräta dykningar och strax därefter släpper sina 250 kilo tunga bomber.

De franska soldaterna har utan att själva förstå det blivit offer för historiens hittills största luftangrepp – och tyskarnas nya blixtkrig.

Ljudet från Stukaplanens sirener skär genom märg och ben på soldaterna på marken. Desperata kryper de allt längre ned i skyttegravarna.

Stuka i luften
© Scanpix/Corbis

Störtbombflygplanet

Plötsligt överröstas Stukaplanen av det infernaliska oväsendet från hundratals tyska artilleri­kanoner som kl. 15.30 påbörjar bombningar som är så kraftfulla att de utplånar resterna av de franska skyttegravarna

De exploderande granaterna sliter itu taggtråden och krossar bunkrarna. Med både flygplan och kanoner bombas de franska försvarslinjerna i en halvtimme.

Klockan 16.00 tystnar kanondånet lika tvärt som det började.

Den första taktiska fasen i tyskarnas krigföring är avklarad och tyska spaningstrupper letar nu efter den svagaste punkten i de försvagade franska ställningarna.

Illustration av fas 1 i blixtkriget:

A) Stukaplan angriper fiendens kanoner, stridsvagnar, bunkrar och andra befästa försvarsverk.

Claus Lunau

B) Artillerikanoner avlossar samtidigt tusentals granater mot den svagaste punkten i fiendens frontlinje.

Claus Lunau

C) Stridsvagnar hjälper till med beskjutningen men håller sig på tryggt avstånd från fiendens motangrepp.

Claus Lunau

Fas 2 i blixtkriget: Ta hål på fiendens linje

  • Stora stridsvagnsgrupper tränger igenom den svagaste punken i fiendens försvar

  • Soldater i snabba pansarvärnsvagnar skyddar stridsvagnarna mot angrepp från sidan

Den 14 maj 1940 brakar general Heinz Guderians 2:a pansardivision genom den franska taggtråden på Sedanfronten.

Dagen innan har ingenjörstrupperna pekat ut den svagaste punkten i den franska försvarslinjen och där tar sig nu de tunga stridsvagnarna igenom.

Stridsvagnar och soldater kommer farande under tyskarnas Blitzkrieg i Polen 1939

Specialtränat infanteri i manskapsvagnar stormar en polsk ställning under fälttåget år 1939. Bombningarna som föregick stormningen har satt eld på stora delar av byn.

© Ullstein Bild

De roterande larvfötterna på de 200 framstormande stridsvagnarna virvlar upp jorden och får de franska skyttegravarna att skälva.

Utmattade efter de intensiva bombningarna och demoraliserade av Stukaplanens tjutande sirener flyr de franska soldaterna i panik.

Den franska arméledningen försöker desperat kalla in förstärkningar för att täppa till det vidöppna hålet i försvars­linjen. Men de tusentals flyende soldaterna orsakar kaos på landsvägarna och fransmännens tunga stridsvagnar kan inte ta sig fram.

Medan de tyska stridsvagnarna obönhörligen rullar in genom den kilometerbreda öppningen i försvarslinjen etablerar tyskt infanteri försvarsställningar med mörsare och pansarkanoner.

Stridsvagnen Panzer II användes av tyskarna i blixtkrigföringen
© BPK

Stridsvagnen

För fransmännen är alla manövrer nu för­gäves.

Tyskarna har trängt igenom de massiva försvarsverken vid Sedan och deras stridsvagnar och soldater väller över frontlinjen och in i det franska sommarlandskapet.

Illustration av fas 2 i blixtkriget:

A) Stridsvagnar i kilformation anfaller fiendens försvarslinje där den är som svagast. De bryter igenom linjen och sätter kurs mot fiendens kommandocentral.

Claus Lunau

B) Soldater i bepansrade manskaps-vagnar hjälper stridsvagnarna att ta sig igenom fronten. De fortsätter snabbt längre in i fiendeland och söker upp och förstör viktiga militära mål.

Claus Lunau

C) Artillerikanoner står redo att angripa starkt befästa fiendeställningar.

Claus Lunau

D) Fiendens militära högkvarter ligger relativt oskyddat bakom frontlinjen. Även artillerikanoner och förrådsbyggnader riskerar att krossas av de invaderande styrkorna.

Claus Lunau

Fas 3 i blixtkriget: Attackera djupt

  • Stridsvagnar fortsätter in i fiendeland och slår ut all kommunikation

  • Trupperna sprider sig som en solfjäder, stoppar transporter och omringar fienden

Efter genombrottet i Sedan rullar Heinz Gude­rians tre tyska pansardivisioner blixtsnabbt djupt in bakom den franska frontlinjen.

Franska förstärkningar på marsch mot fronten blir lätta offer för de tyska stridsvagnarna och spaningstrupperna. Och från luften jagar Stukaplanen franska stridsvagnar som de skoningslöst bombar, en efter en.

Fotsoldater färdas med fordon under blixtkrigets framryckning
© Ullstein

Det rullande infanteriet

För första gången hade pansar­divisionernas fotfolk egna fordon. Därför kunde de snabbt förflyttas till viktiga platser på slagfältet.

Roll: Skulle skydda stridsvagnarna mot motangrepp.
Vapen: Kulsprutor, mörsare, pansargranater.
Hastighet: Transporterade trupperna med upp till 100 km/tim.
Specialutrustning: Fordon med luftvärnskanoner.

Först 20 km bakom frontlinjen kommenderar Guderian sina stridsvagnar västerut – in bakom den kraftigt befästa Maginotlinjen som sträcker sig längs hela den fransk-tyska gränsen.

Den tyska manövern omringar de franska soldaterna i den ”ointagliga” fästningen. De är nu isolerade och bortom all räddning.

Samtidigt stormar resten av de tyska divisionerna mot Engelska kanalen som de kommer fram till inom tio dagar.

Tyska soldater anfaller till fots efter bombardemang

Tyska trupper angriper en fransk ställning i juni 1940. Soldaterna får understöd av bombardemang från kraftfulla kanoner.

© BPK

350 000 allierade soldater i nordvästra Frankrike och i Belgien blir därmed avskurna från huvudstyrkan utan möjlighet att få proviant och ammunition.

De är fångade i en ficka vid den franska hamnstaden Dunkerque och tvingas fly till England i allt från krigsfartyg till fiskebåtar.

Den franska armén är nära att ge upp, men för att slå ned de omringade styrkorna sätter tyskarna in sina hjälptrupper.

Foto av stridsvagnar under blixtkriget vid floden Terek i Sovjetunionen

Stridsvagnar ur 3:e pansardivisionen i strid nära floden Terek i södra Sovjetunionen. I början av fälttåget omringade de flera hundra tusen ryssar i lyckade anfall.

© BPK

Pansardivisioner krossade fienden

Illustration av fas 3 i blixtkriget:

A) Fiendens styrkor är nu instängda i en ”ficka” där de är avskurna från att kommunicera med omvärlden och utan möjlighet till förstärkningar och förnödenheter.

Claus Lunau

B) Artillerikanoner inleder aggressiva bombardemang mot fickorna för att försvaga deras motståndskraft.

Claus Lunau

C) Hjälptrupperna skrider till verket. Deras uppgift är att säkra ”fickorna”. På grund av sin hopplösa situation ger de om­ringade fienderna ofta upp utan strid.

Claus Lunau

Fas 4 i blixtkrig: Nedkämpa fienden

  • Fiendens styrkor isoleras i ”fickor” utan förnödenheter och kontakt med omvärlden

  • Styrkorna besegras med specialutbildat infanteri, störtbombare och kanoner

I slutet av maj 1940 strider de omringade franska soldaterna för sina liv i försvarsanläggningarna vid Sedan och längs Maginotlinjen.

Under hårda strider i betongkomplexen kämpar sig de tyska specialenheterna fram från bunker till bunker med eldkastare och granater.

Foto av en infanterist
© BPK

Infanteriet

Risken att dö i en hopplös kamp får tusentals franska soldater att ge sig. Därefter ligger vägen mot Paris vidöppen och några få veckor senare, den 25 juni, kapitulerar Frankrike.

På bara sex veckor har de tyska pansardivisio­nerna besegrat en av Europas stormakter och gett Tyskland hämnd för det bittra nederlaget i första världskriget.

Fälttåget mot Frankrike blir inte bara tyskarnas första, utan även deras största, blixtkrigsseger.

Redan året därpå, under invasionen av Sovjetunionen, blir blixtkrigets svagheter uppenbara när ryssarna börjar kämpa hårt om var­enda ”ficka”.

Tyskt spaningsförband under blixtkriget i Sovjetunionen 1941

En tysk spaningsenhet från 8:e SS-kavalleridivisionen under offensiven i Sovjet­unionen 1941. Spanarna söker upp fiendens träng­trupper och utplånar dem snabbt och effektivt.

© BPK

De våldsamma striderna försinkar infanteriets framryckning och isolerar tyskarnas pansardivisioner flera hundra kilometer framför resten av armén.

Bristen på bensin, ammunition och hjälpstyrkor stoppar effektivt framryckningen bara 20 km från Moskva i december 1941.

Illustration av fas 4 i blixtkriget:

A) Fiendens styrkor är nu instängda i en ”ficka” där de är avskurna från att kommunicera med omvärlden och utan möjlighet till förstärkningar och förnödenheter.

Claus Lunau

B) Artillerikanoner inleder aggressiva bombardemang mot fickorna för att försvaga deras motståndskraft.

Claus Lunau

C) Hjälptrupperna skrider till verket. Deras uppgift är att säkra ”fickorna”.
På grund av sin hopplösa situation ger de om­ringade fienderna ofta upp utan strid.

Claus Lunau

De allierade kopierade blixtkriget

Tysklands triumfer under andra världskriget fick de allierade att kopiera blixtkriget. Från 1942 fick Hitler smaka sin egen medicin.

När tyska trupper tågade in i Paris i juni 1940 var omvärlden chockad. På mindre än sex veckor hade Hitlers pansardivisioner besegrat en av Europas stormakter.

Efter Frankrikes nederlag började de ryska, amerikanska och engelska militärledningarna att omstrukturera sina arméer.

Hädanefter samlade även de allierade sina stridsvagnar i stora grupper. Och från våren 1942 praktiserade de blixtkrigets fyra faser för att bekämpa den tidigare oöver­vinneliga tyska armén.

Tyska soldater använder eldkastare mot Maginotlinjen 1940
© Ullstein

Inte minst i slaget om Stalingrad då ryssarna i november 1942 omringade hela den tyska sjätte armén och stängde in de 300 000 soldaterna.

Än i dag används Heinz Guderians banbrytande teorier.

De två gulfkrigen mot Irak har blivit skolexempel på blixtkrigets överlägsenhet. Här utförde koalitionen kraftiga flygbombningar under flera veckor, följda av ett snabbt pansarangrepp som krossade Saddam Husseins försvagade armé.