Martin Bormann var en framträdande nazist och chef för nazistpartiets huvudkontor. Framför allt var han emellertid känd för sin roll som Adolf Hitlers privatsekreterare.
Det innebar att han var en av få toppnazister som hade omedelbar tillgång till Führern och kunde kontrollera all information till och från Hitler – en roll som han utnyttjade till fullo.
Bormann gick med i nazistpartiet 1927 och hade ett antal administrativa funktioner, innan han 1933 utsågs till stabschef för Rudolf Hess, som var Hitlers ställföreträdare.
I sin nya roll byggde Bormann – med sin utvecklade känsla för pappersarbete – upp en omfattande byråkrati, som gjorde att han hade översikt över alla viktiga beslut i partiet. Det gav Bormann tillträde till Hitlers innersta krets och jobbet som privatsekreterare med ansvar för att hålla ledaren uppdaterad om viktiga händelser.
När andra världskriget bröt ut var Bormann en del av nazisttoppen. Här ses han till höger om Hitler under ett besök i Paris 1940.
Med tiden fick Bormann så mycket makt att han hade sista ordet vid tillsättandet av ämbetsmän och godkännandet av nya lagar – vilket gjorde honom till de facto-inrikesminister. Bormann befann sig i Führerbunkern, när Hitler begick självmord den 30 april 1945. Han försökte sedan fly till fots från Berlin och omkom under oklara omständigheter.
Troligen tog Bormann sitt liv för att inte tas till fånga av sovjetiska soldater.