Den 30 januari 1933 utnämndes Adolf Hitler till Tysklands kansler. Omedelbart efter utnämnandet började Hitlers hantlangare röja hans politiska motståndare ur vägen.
Gripandena ökade i omfattning efter en stor brand i riksdagshuset i Berlin, och de gripna var framför allt kommunister, som Hitler pekade ut som ansvariga för branden.
Flera tusen kommunister greps, och inom kort var de tyska fängelserna överfyllda med politiska fångar.
Efter maktövertagandet 1933 började nazisterna fängsla sina politiska motståndare.
I Thüringen beslutade nazisterna därför sig för att göra om en militärskola i byn Nohra till ett interneringsläger för kommunister.
Den 3 mars 1933 togs militärskolan officiellt i bruk som det första koncentrationslägret i Hitlers Tyskland. I en av skolans byggnader spärrades omkring 250 fångar in under usla förhållanden.
Fångarna bevakades av polis och militärskolans elever, och de fick sitta på det halmtäckta golvet tills de hämtades för förhör.
Skolor och fabriker blev läger
Under året öppnades cirka 70 andra koncentrationsläger runt om i Nazityskland. De första lägren var små och etablerades temporärt i tomma fabriker och skolor av lokala avdelningar av nazistpartiet samt polisen. Lägren skulle lösa det akuta problemet med att hysa de många tusen politiska fångarna
Lösningen var dock endast tillfällig. Redan efter ett par månader stängdes lägret i Nohra, och fångarna skickades till ett fängelse.
Många av de andra tillfälliga koncentrationslägren stängdes också under 1933. Nazisterna var emellertid inte färdiga med att upprätta koncentrationsläger, och i de senare lägren i Tredje riket tvingades flera miljoner människor under andra världskriget utföra tvångsarbete samtidigt som de utsattes för ofattbart lidande och mördades under det som kommit att kallas Förintelsen.
