Omkring 3 000 personer trängs i Bürgerbräukeller i München när Bayerns generalkommissarie, Gustav von Kahr, talar på kvällen den 8 november 1923.
Bland deltagarna finns den 34-årige Adolf Hitler, som är omgiven av en grupp av sina närmaste partikamrater från NSDAP. De är alla redo att iscensätta en kupp som ska ge dem makten över inte bara Bayern, utan hela Tyskland.
För att inte väcka uppmärksamhet står Hitler med en bägare öl i handen, lutad mot en pelare i ölhallens stora sal.
"I München skulle ingen misstänka en man med näsan i en ölsejdel", förklarade en partikamrat senare.
Vid 20.30-tiden tar Hitler en sista klunk av sin öl. Därefter krossar han sejdeln mot golvet och tränger sig fram genom folkmassan mot podiet medan han drar sin Browning-pistol. Fem steg från podiet klättrar han upp på en stol och avlossar ett skott i taket.
"Den nationella revolutionen har brutit ut!" vrålar han.
Hitlers ölkällarkupp har bokstavligen börjat. Men även om blod kommer att spillas på Münchens gator kommer Hitler snart att inse att hans storskaliga uppror kommer att misslyckas.
Nationalsocialisterna ville ta över München
Hitler och hans medkonspiratörer hade bestämt sig för att ta total kontroll över högerextremisternas högborg München. Stadens politiska ledare skulle tämjas och dess viktiga platser tas över.
Kuppförsök inleds i ölkällare
Kvällen den 8 november: Hitler och hans kumpaner inleder kuppen genom att omringa Bürgerbräukeller, där Bayerns mäktiga män håller till. De måste övertalas att stödja Hitler som ny statschef.
Hitlers män går ut på gatorna
Samma kväll: I Löwenbräukeller har kapten Ernst Röhm samlat 2 000 man. De måste inta ett antal mål för att få kontroll över München. Utan att avlossa ett skott intar Röhm och 100 man krigsministeriet.
Vapenrån mot kasern misslyckas
Natten till den 9 november: Röhm skickar den 400 man starka Oberland-styrkan till ingenjörstruppernas baracker i Oberwiesenfeld. De ska stjäla vapen innan de intar Münchens centralstation. Styrkan luras av den rådiga kapten Oskar Cantzler, som låser in gruppen.
Blodbad avslutar upproret
9 november: Nattens aktion i Bürgerbräukeller har misslyckats och nu marscherar Hitler över Ludwigsbrücke med 2 000 man i hopp om att besegra myndigheterna. Men polisen skjuter med skarp ammunition och stoppar nazisterna när de når Odeonsplatz. Kuppen är avvärjd.
Hitler hotar sin gisslan
Några minuter innan Hitler avlossar sitt skott i Bürgerbräukeller har fyra lastbilar kört upp framför ölkällaren. En handfull poliser som sköter säkerheten för evenemanget ser hjälplöst på när omkring 100 uniformerade män hoppar ut och hotar dem med kulsprutepistoler och bajonetter.
På mindre än en minut är männen från Stoßtrupp-Hitler och Sturmabteilung (SA) - NSDAP:s partisoldater - på plats framför alla utgångar i byggnaden.
Även fönstren är bevakade innan Hermann Göring med höjt svärd marscherar in i ölhallen. Bakom honom följer en grupp män med ett tungt maskingevär, som de ställer upp i lobbyn.
Omringningen av Bürgerbräukeller är signalen för Hitler att agera och förklara att revolutionen har brutit ut.
"Regeringarna i Bayern och Berlin har störtats", förkunnar Hitler.
Efter sitt korta utrop beordrar han Bayerns mäktiga triumvirat - generalstatskommissarie Gustav von Kahr, Reichswehr-kommendör Otto von Lossow och polischef Hans von Seißer - att följa med honom till första våningen.
Bland Hitlers soldater under kuppen i ölkällaren fanns en ung Heinrich Himmler.
"Ingen lämnar detta rum levande utan mitt tillstånd", säger Hitler till de bayerska ledarna.
Tre SA-män med gevär och handgranater flankerar Hitler när han redogör för sina planer: en ny regering ska installeras i Tyskland med honom själv vid rodret. Krigshjälten Erich Ludendorff ska bli överbefälhavare för armén och leda en marsch mot Berlin för att ta kontroll över huvudstaden.
Kahr kan fortsätta som generalkommissarie i Bayern, medan Lossow och Seißer blir försvars- respektive polisministrar.
Hitler förväntar sig att hans gisslan ska acceptera villkoren och offentligt förklara sitt stöd för att störta Weimarrepublikens regering och installera honom som statschef.
"Jag vet att detta steg är svårt för er, mina herrar, men det måste tas", förklarar Hitler.
Han ger dock inte sina fångar något val:
"Om något går fel har jag fyra kulor i min pistol - tre till mina medarbetare om de sviker mig, och den sista kulan till mig själv."
Generalen anländer till ölkällaren
Hitler lämnar sina fångar på första våningen för att fundera på hans krav medan han tar sig ner för trapporna till salen, där stämningen är orolig.
De flesta här är högermän och vill att Weimarrepubliken ska upplösas, men de har svårt att inse vad som egentligen händer framför deras ögon. Hitler måste återigen skjuta i taket för att få dem att lugna sig.
"I morgon kommer Tyskland antingen att ha en tysk nationell regering eller så är vi döda!" dundrar Hitler och meddelar att hans nya provisoriska regering kommer att "börja marschen mot syndens Babel, Berlin, för att rädda det tyska folket".
Hitlers ord väcker jubel, och när han återvänder till Kahr, Lossow och Seißer frågar han om de "hörde applåderna i salen?". Trion är fortfarande tveksam till att ge Hitler sitt stöd, men de ändrar sig när dörren öppnas och general Ludendorff kommer in.
Krigshjälten från första världskriget har diskuterat med Hitler om att störta Weimarrepubliken, men - hävdar Ludendorff senare - han har först nu fått höra om Hitlers planer för ämbetsfördelningen.
I det läget stöder han entydigt Hitler och ber Kahr, Lossow och Seißer att samarbeta och hjälpa till att skapa "en stor nationell och folklig rörelse".
General Ludendorffs auktoritet får trion att följa med honom och Hitler tillbaka till salen, där de förklarar sitt officiella stöd för den nya regeringen. Salen fylls av högljudda rop på "Heil Hitler" när rikets nye, självutnämnde ledare lovar "ett stort och mäktigt Tyskland".
Planerna spricker
Med stöd av Bayerns ledare skickar kuppmakarna ett meddelande till SA-männen som samlats på ett annat ölställe i staden. Därefter skickar kapten Ernst Röhm ut 2 000 man på gatorna för att säkra kontrollen över flera strategiska positioner i München.
Många av de uniformerade rebellerna hämtar gevär och bajonetter från gömda platser i staden, och en grupp under Röhm behöver bara hota med sina vapen för att inta det bayerska krigsministeriet.
Erövringen av ministeriet är dock kvällens enda framgång. 400 män i den så kallade Oberland-enheten misslyckas kapitalt när de försöker stjäla vapen från ingenjörstruppernas baracker nära centralstationen. Den vakthavande officeren lurar in männen i övningshuset, där han låser in dem.
När Hitler får höra om fadäsen i kasernen rusar han dit för att övertala officeren att släppa fångarna och ge dem vapen. Men för en gångs skull fungerar inte Hitlers övertalningsförmåga.
"Överallt föll människor omkull och vred sig i smärta, de var döende eller skadade". SA-ledaren Joseph Berchtold om striderna under ölkällarkuppen.
När kuppledaren återvänder till Bürgerbräukeller väntar en annan otrevlig överraskning. Ludendorff har låtit Kahr, Lossow och Seißer lämna ölhallen mot att de lovar att möta honom på krigsministeriet senare samma kväll för att samordna marschen mot Berlin.
Treklöverns försvinnande faller inte Hitler i smaken och hans magkänsla bekräftas senare. Före midnatt den 8 november drar Kahr, Lossow och Seißer tillbaka sina förklaringar om stöd.
Generalkommissarie Kahr meddelar till och med att NSDAP och de andra paramilitära organisationerna i det så kallade Kampfbund är förbjudna med omedelbar verkan.
Hitler har tagits på sängen. Men han har ett sista hopp - ett demonstrationståg som ska få Münchenborna att göra uppror.
Eldstrid bryter ut i staden
När Hitler och Ludendorff lämnar Bürgerbräukeller vid middagstid den 9 november följs de av 2 000 inbitna anhängare. Majoriteten är män från de nu förbjudna Kampfbund-grupperna.
Men Kahr, Lossow och Seißer har skickat ut den lokala polisen på gatorna för att stoppa Hitlers strävanden. Så snart NSDAP-ledarens följe når Ludwigsbrücke över floden Isar möts de av en stark poliskedja.
Göring skrämmer dock poliserna genom att hota att döda hela gisslan, inklusive journalister och politiska motståndare som fortfarande är inlåsta i ölkällaren bakom dem.
Upprymda marscherar Hitlers grupp över bron och genom Münchens gamla stad, men när de närmar sig Odeonsplatz vid stadens stora renässanspark blockerar en ny polisstyrka på cirka 100 man deras väg.
Hitlers män hotar med gevär, pistoler och bajonetter, och situationen blir extremt spänd när polislöjtnant Michael von Godin beordrar att marschen ska upplösas.
"Plötsligt avfyrade en Hitleranhängare som stod ett steg halvvägs till vänster om mig sin pistol mot mitt huvud. Skottet missade och dödade sergeant Hollweg bakom mig. Innan jag kunde ge några order öppnade mina män eld", förklarar Godin senare.
Under den misslyckade kuppen blev en av hakkorsflaggorna som bars vid demonstrationen nedstänkt av ett av dödsoffrens blod och under namnet "blodfanan" kom den senare att spela en viktig roll i den nazistiska propagandan.
Kulorna yr och torget ekar av rop och skrik. I kaoset flyr många av rebellerna.
"Överallt föll människor ner och vred sig i smärta, döende eller sårade, medan gevären fortfarande spred död och förintelse mitt i den flyende folkmassan", sade SA-ledaren Joseph Berchtold efter striderna, som kostade 16 Hitleranhängare och fyra poliser livet.
Bland de många skadade finns Göring och Hitler. SA-chefen träffas av kulor i både lår och ljumske, Hitler slungas till marken och axeln går ur led.
Klockan 15.00 ger Lossow en uppdatering till Kahr om de våldsamma händelserna under de senaste 24 timmarna:
"Ers Excellens, Ludendorff-Hitlers kupp har besegrats".
Kuppmakarna kom lindrigt undan
Hitler hamnade bakom galler
Hitler åtalades för högförräderi och riskerade livstids fängelse, men dömdes till fem års hedershäkte - den mildaste formen av frihetsberövande inom det straffrättsliga systemet. Han avtjänade bara 10 månader i en ljus cell med naturskön utsikt.
Ludendorff frikändes
Efter att ha hävdat att han inte visste att kuppen skulle äga rum när han kallades till Bürgerbräukeller, valde domstolen att helt frikänna general Ludendorff. Andra åtalade använde samma ursäkt utan att undgå straff.
Röhm blev snabbt fri igen
Ernst Röhm dömdes för medhjälp till högförräderi - men slapp undan med ett 15 månader långt fängelsestraff. I praktiken avtjänade han bara de fem månader som han var häktad. Röhm blev SA-ledare men dödades senare under "de långa knivarnas natt".
Göring flydde till Österrike
Efter att ha skadats i striderna med polisen lyckades Hermann Göring fly till Österrike. År 1927 benådades Göring och återvände till Tyskland, där han blev en viktig man för Hitler i det pånyttfödda nazistpartiet.
Kuppen ökar Hitlers popularitet
Majoriteten av kuppmakarna grips inom några dagar och ställs inför rätta i februari 1924 anklagade för högförräderi och medhjälp till högförräderi.
Tack vare sin talang lyckas Hitler dock undvika en hård dom. Efter rättegången framstår han till och med som högerns martyr, omedelbart erkänd och respekterad av nationalister i varje hörn av Tyskland.
Hans popularitet har "bara ökat", konstateras i en bayersk polisrapport. Ingen inser detta bättre än Hitler själv. År 1925 är han återigen en fri man och kan träda in som ledare för NSDAP, som tillåts växa igen.
"Den misslyckade kuppen var kanske den stora lyckan", förklarar Hitler 1933 när han tar makten i Tyskland - den här gången på demokratisk väg.