Nazisternas väg till makten i Tyskland

Hitler tvingas byta stil

20 maj 1928

I riksdagsvalet får nazistpartiet NSDAP bara 2,8 procent av rösterna. Det är ett uselt resultat, och partiledaren Adolf Hitler bestämmer sig för att ändra strategi. De antisemitiska punkterna tonas ned för att inte skrämma medborgarna. I stället ska stormtrupperna (SA) utkämpa gatustrider mot socialdemokrater och kommunister.

Nazistisk triumf

14 september 1930

Börskraschen i New York föregående år har drabbat Tyskland hårt. Miljoner går arbetslösa och vid tyska riksdagsvalet vinner Hitlers slagord gehör. NSDAP får hela 18,3 procent av rösterna.

Hitler blir tvåa

10 april 1932

Tyskarna ska välja president. Den sittande presidenten Paul von Hindenburg har stöd av alla partier – utom nazister och kommunister. Han får 53 procent av rösterna. Hitler kommer på andra plats med 36,8 procent.

Regeringens stöd

1 juni 1932

President Hindenburg utnämner den konservative Franz von Papen till rikskansler. Han blir chef för en konservativ minoritetsregering som stöds av NSDAP.

Fienden stoppas

20 juli 1932

På nazisternas uppmaning upplöser rikskansler von Papen delstaten Preussens parlament i Berlin, vilket domineras av socialdemokrater. Upplösandet är i praktiken en kupp som främst gynnar huvudstadens nazister.

NSDAP är störst

31 juli 1932

I riksdagsvalet blir NSDAP landets största parti med 37,3 procent av rösterna. Nu kräver Hitler att bli rikskansler. Han erbjuds posten som vicekansler, men tackar nej.

Lag mot våld

9 augusti 1932

NSDAP driver igenom ett lagförslag om strängare straff för politiskt motiverat våld. Straffskalan sträcker sig till livstids fängelse eller döden. Senare använder Hitler flitigt denna lag mot sina motståndare.

Nazisterna backar

6 november 1932

NSDAP går tydligt tillbaka vid riksdagsvalet. Veckan därpå avgår rikskansler von Papen. Efterträdare blir general Kurt von Schleicher, som vill bilda en koalitionsregering med socialdemokraterna.

Hitler ska tämjas

30 januari 1933

Den förre rikskanslern von Papen vill tillbaka till makten. Han räknar med att kunna tygla nazisterna och erbjuder Hitler att bli rikskansler med von Papen som vicekansler. Dagen därpå kräver Hitler nyval.

Riksdagsbrand

27 februari 1933

Den tyska riksdagen i Berlin brinner. Nazisterna hävdar att kommunistpartiet förbereder en revolution. Partiets ledare anhålls och dess tidningar stängs.

Judarna får sparken

7 april 1933

Nazisterna inför en lag som förhindrar judar och politiskt suspekta personer att inneha befattningar inom den offentliga sektorn. Lagen drabbar även judiska advokater och läkare inom försäkringskassan.

Inga fackföreningar

2 maj 1933

Alla oberoende fackföreningar förbjuds. Nu ska alla arbetare och arbetsgivare bli medlemmar i den nazistiska Deutsche Arbeitsfront (DAF). Månaden därefter förbjuds alla politiska partier förutom NSDAP.

Arméns stöd

16 maj 1934

Hitler lovar att återupprätta den tyska armén – och officerarna lovar att stödja Hitler som efterträdare till president Hindenburg, som är sjuklig och svag.

Långa knivarnas natt

30 juni 1934

Nazisternas stormtrupper (SA) har blivit en självständig maktfaktor inom NSDAP, som hotar Hitler. Hitler låter anhålla och avrätta SA-ledarna. Flera hundra personer dör under ”De långa knivarnas natt”.

Hitler blir ”Führer”

2 augusti 1934

Den 86-årige presidenten Paul von Hindenburg dör. Den Hitler-kontrollerade regeringen antar en grundlagsstridig lag, som för över presidentens befogenheter till rikskanslern – däribland högsta befälet över armén. Hitler tar sig titeln ”Führer und Reichskanzler”.

Läs också

Rättegången i Nürnberg: Göring trivdes i rampljuset