På morgonen den 8 november 1923 öppnar Hitler dörren till redaktionen för dagstidningen Völkischer Beobachter i München. Byggnaden, som inrymmer NSDAP:s propagandatidning, är också den plats där Hitler ofta träffar sina närmaste partikamrater.
"Var är kapten Göring?" ropar Hitler medan han går fram och tillbaka i korridoren.
Ingen har ännu sett Hermann Göring, som året innan hade utsetts till chef för Sturmabteilung (SA) - Hitlers paramilitära hantlangare. Göring har för vana att komma för sent, men idag är Hitler otålig.
"Det är dags att agera", säger han otåligt till två partikamrater på redaktionen.
Under de närmaste timmarna finslipas de sista planerna för den kupp som ska säkra Hitlers makt i München och resten av Tyskland.
Hitler vill utnyttja kaoset
Fem år efter första världskrigets slut står Bayern och resten av Tyskland hösten 1923 på randen till anarki. Efter ett halvt decennium av politiskt kaos och ekonomisk ruin har inflationen löpt amok och penningvärdet störtdykt.
Den 25 oktober 1923 kostar en limpa bröd 1,8 miljarder mark - två veckor senare har priset stigit till svindlande 32 miljarder mark. Befolkningens besparingar har blivit värdelösa och de ruinerade medborgarna har tappat tron på det etablerade systemet.
Landets skakiga tillstånd gör att konspirationsbenägna politiker och militärer ser en möjlighet att ta makten på ett odemokratiskt sätt.
I Italien hade Benito Mussolini året innan framgångsrikt utnyttjat de sociala spänningarna i landet för att gripa makten genom att marschera mot Rom i spetsen för sina svartskjortor.
"Om Tyskland fick en Mussolini skulle folk falla på knä". Adolf Hitler till en journalist 1923.
Hitler inspirerades av den italienske fascistledaren och ville efterlikna honom.
"Om Tyskland hade en Mussolini skulle folk falla på knä", sade han till en journalist hösten 1923.
I stadens högerradikala miljö hade tanken på en statskupp länge florerat och från talarstolen i ölstugorna lovade Hitler gång på gång sina anhängare att kämpa mot Berlin och "börja segertåget till Tysklands frälsning".
De 15 000 männen i SA sväljer Hitlers revolutionära slagord med hull och hår - de så kallade brunskjortorna kan inte vänta på att få gå från ord till handling. De andra högerparamilitära grupperna som samlats i det så kallade Kampfbund, som Hitler kontrollerar, visar samma glöd.
Mussolinis marsch mot Rom inspirerade Hitler och nazisterna att genomföra ölkällarkuppen i München.
Mussolini marscherade mot Rom
**Benito Mussolinis framgångsrika maktövertagande i Italien var en förebild för Hitler. Här lyckades ledaren för det fascistiska partiet ta kontroll över landet helt enkelt genom att demonstrera sin makt.
Dessutom har Hitler lierat sig med personer från armén. Partikamraten kapten Ernst Röhm - som står NSDAP-ledaren så nära att de har ett vänskapligt förhållande - har kontinuerligt levererat vapen till de paramilitära enheterna.
Ett ännu större trumfkort i Hitlers kupplaner är Erich Ludendorff. Den åldrande generalen är respekterad bland tyska soldater för sina insatser under första världskriget och Hitlers förhoppning är att krigshjälten, som hans allierade, kan säkra stödet från Reichswehr när kuppen inleds.
Detaljerna faller på plats
Under dagen den 8 november 1923 gör Hitler enligt uppgift upp de slutliga planerna för sin kupp tillsammans med Göring och Röhm.
Aktionen ska inledas på kvällen i Bürgerbräukeller - en av Münchens stora ölhallar, där generalstatskommissarie Gustav von Kahr ska tala. Kahr leder Bayern i ett slags triumvirat tillsammans med befälhavaren för den bayerska armén, Otto von Lossow, och Bayerns polischef, Hans von Seißer.
"Novemberförbrytarnas regering i Berlin förklaras idag avsatt. En provisorisk tysk nationell regering har bildats", meddelade nazisterna på sina förtryckta affischer.
Alla tre tillhör högerfalangen och vill att Weimarrepubliken avskaffas. Deras stöd för Hitlers statskupp är avgörande för att få till stånd en stark högerregering för hela Tyskland.
Hitlers plan är att omringa ölhallen med sin personliga armé av livvakter, Stoßtrupp-Hitler, som under Görings ledning ska övermanna polisvakterna vid byggnaden. Hitler måste sedan övertala Kahr och kompani att stödja en ny nationell regering med honom själv som statschef.
Så snart triumviratet har förklarat sitt stöd måste kodmeddelandet "Levereras säkert" överföras via telefon från Bürgerbräukeller till Löwenbräukeller i andra änden av stadskärnan.
Här har kapten Röhm samlat nästan 2 000 man som efter signalen får i uppdrag att ockupera strategiskt viktiga positioner i München - inklusive centralstationen, krigsministeriet och det bayerska Reichswehrs kommandopost. Det är så Hitlers kontroll över staden ska säkras.
Med ett fast grepp om München kommer Hitler sedan att förkunna att revolutionen har börjat. Konspiratörerna förväntar sig sedan att arméer från norra Tyskland - på grund av Ludendorffs rykte - ska ansluta sig till dem när de inleder sin marsch mot huvudstaden.
Berlin kommer att kapitulera för Hitler på samma sätt som Rom kapitulerade för Mussolini, lyder resonemanget. Men den så kallade ölkällarkuppen blir allt annat än en segermarsch för nazisterna.