"Bland fångarna rådde djungelns lag, på natten dödade man eller blev dödad och kannibalismen spreds", berättade britten Harold Le Druillenec, som tillbringade 10 traumatiserande månader i Nazitysklands koncentrationsläger.
Han arresterades av tyskarna i juni 1944 för att ha hjälpt en rysk krigsfånge att fly. Le Druillenec bodde på den tiden på den lilla ön Jersey i den engelska kanalen, som tyska trupper hade ockuperat, och för sitt brott skickades han omgående i koncentrationsläger i Tyskland.
Britten kastade lik i koncentrationslägrens massgrav
"Tack vare stor tur överlevde jag tre koncentrationsläger", förklarade Harold Le Druillenec, när han efter kriget sökte ersättning för de bestående men vistelsen i Bergen-Belsen och två andra koncentrationsläger hade åsamkat honom.
I lägret "bestod mitt arbete i att kasta lik i öppna massgravar – gravar som arbetare utifrån kom och grävde, eftersom vi inte hade styrka nog för det slitsamma arbetet", förklarade Le Druillenec för de engelska ämbetsmän som efter kriget behandlade hans och andra överlevande brittiska koncentrationsfångars ersättningsansökningar.
Det är akterna från dessa förhandlingar som Storbritanniens nationalarkiv nu har offentliggjort.
Inälvor och kött försvann från de döda
I motsats till många andra av Nazitysklands koncentrationsläger var Bergen-Belsen, där Le Druillenec satt 1945, inte ett utrotningsläger.
Där placerades fångar från Sovjetunionen, Belgien och Holland samt välbeställda judar, som Tyskland hoppades att familjemedlemmar utomlands skulle betala en stor lösensumma för.
När kriget närmade sig sitt slut stoppade Tyskland mattransporterna till lägren, så att fångarna svalt ihjäl. För att överleva spreds kannibalismen.
Som en brittisk officer förklarade efter kriget: "Lägrens läkare talade om att många lik hade fått inälvorna utskurna och skeletten hade rensats på kött". Totalt omkom 70 000 fångar i Bergen-Belsen mellan 1941 och 1945.