Filmstjärnan Lída Baarová och hennes fästman Gustav Fröhlich bor i en villa på den vackra halvön Schwanenwerder i Wannsee utanför Berlin.
Hon har precis parkerat sin sportbil utanför huset en vacker julidag år 1936 då Joseph Goebbels kommer promenerande hand i hand med sina två små döttrar.
”Vi är era nya grannar”, säger Tysklands propagandaminister och avfyrar ett vinnande leende mot Lída. ”Jag skulle väldigt gärna vilja se hur ni och herr Fröhlich bor.”
”Jamen varför inte? Följ med in”, svarar Lída. Den 21-åriga skönheten har sett Goebbels i officiella sammanhang, men aldrig tidigare träffat den inflytelserike nazisten på tu man hand.
Lída visar runt i huset och Goebbels har bara lovord för det han ser. Han berömmer inredningen, husets läge och Lídas filmarbete.
Hon presenterar honom för sin fästman Gustav och de båda männen för en trevlig konversation om hus och trädgård och allt möjligt, och när Goebbels efter ungefär en timme tackar så hjärtligt för gästfriheten och går hemåt med sina båda väluppfostrade döttrar känner Lída att någonting har förändrats för alltid.
Propagandaministern är ganska liten och klen, och han har en släpande gångstil; han ser inte direkt ut att vara någon kvinnotjusare.
Men hans mörka, välklingande röst har berört Lída på djupet. Goebbels är både inflytelserik och karismatisk, och vartenda ord ur hans mun har gjort ett mycket starkt intryck på Lída. Hon känner sig nästan förhäxad.
Hon kan inte veta att Joseph Goebbels känner precis likadant, men hon känner att ministern har slukat henne med blicken och satt igång en ostoppbar lavin.
Det är en lavin som hotar att krossa Goebbels äktenskap, förstöra hans karriär och frånta Hitler hans oumbärlige propagandaminister – den listige arkitekten bakom nazisternas effektiva hjärntvätt av det tyska folket.
Utan Goebbels medverkan är det svårt att föreställa sig att tyskarna bara några år senare ska komma att stödja Hitlers krigsplaner så ivrigt och disciplinerat som de faktiskt gjorde under
andra världskriget.
Lídas egen karriär står också på spel, men allt detta ägnar hon inte minsta tanke åt just nu.
Gång på gång tänker hon på den heta blick som Goebbels diskret gav henne när han vandrade hemåt med sina döttrar.

När Goebbels fyllde 40 år 1937, firade filmbolaget UFA dagen genom att spela in en film med Magda och parets välartade barn.
Familjens mondäna villa utgjorde kulissen, och på Goebbels order visades filmen på biografer över hela landet så att folket fick njuta av bilderna på sunda, glada och rasrena barn.
Hitler är best man vid bröllopet
Sedan ungdomsåren har Joseph Goebbels haft en omättlig aptit på kvinnor: ”Alla kvinnor eggar mig. De går rakt i blodet på mig”, skriver han 29 år gammal i sin dagbok år 1926.
I sin ungdom lyckas Hitlers trogne vapendragare smälta kvinnohjärtan på löpande band trots sitt oansenliga yttre, men när han som nazisternas propagandachef år 1930 möter den frånskilda Magda Quandt är det som om allting faller på plats.
Han blir störtförälskad i den blonda, eleganta överklasskvinnan som arbetar som sekreterare vid hans stab i Berlin.
Goebbels känner att han äntligen har funnit sitt livs stora kärlek. Under veckor och månader efter det första mötet gör Goebbels Magda sin kur, och han får lön för mödan.
Den 15 februari 1931 anförtror han stolt sin dagbok att Magda varit på besök i hans hem:
”Hon visade sig med förtrollande, blond sötma. Du är sannerligen min drottning”, skriver han och lägger till siffran 1 efter meningen – det betyder att han och Magda delat säng för första gången.
Därefter följer fler siffror i dagboken och fler lovord till den ”sagolika kvinna som jag älskar omåttligt”.
Den 19 december 1931 är dagen kommen då Magda säger ja till Goebbels vid en vigselceremoni. Adolf Hitler är best man och vittne vid bröllopet i rådhuset.
Precis som Goebbels blir Hitler mycket förtjust i den vackra och intelligenta Magda, och han missar aldrig en chans att vara i närheten av kvinnan som han snart börjar betrakta som sin musa – en germansk mönsterkvinna, en förtrolig väninna och mer än det:
”Han älskar henne. Stackars Hitler. Jag skäms nästan över att vara så lycklig. Och Magda älskar honom, men han unnar mig denna lycka”, skriver Goebbels i sin dagbok om den speciella relationen mellan Magda och Hitler.
Hitler har bestämt sig för att förbli ogift – han ska viga sitt liv åt nationen – men det hindrar honom inte från att söka kvinnligt sällskap. Varje gång nazistledaren vistas i Berlin besöker han Goebbels, även om Joseph är bortrest.
Nedsjunkna i plyschmöblerna pratar Magda och Hitler om politik och Tysklands framtid. Magda älskar stunderna då hon har Hitler för sig själv.
Hon är övertygad nazist och strävar efter att få inflytande inom partiet, och genom äktenskapet med Goebbels har hon nu lyckats ta sig in i maktens centrum.
Goebbels på kvinnojakt
Magda och Joseph blir snart familjen Goebbels. Cirka tio månader efter bröllopet föder Magda en liten flicka, den första i en raskt växande barnaskara, och framtiden ser ljus och lovande ut för det unga paret.
Nazisterna har stora framgångar och när Hitler blir rikskansler i januari 1933 utnämner han sin vapendragare och vän Joseph Goebbels till minister för folkupplysning och propaganda.
Den vältalige Goebbels är som skapt för jobbet. Från talarstolar över hela landet rasar han mot otysk kultur och mot judarna, och han utnyttjar skickligt medierna till att bygga upp en ledarkult kring Hitler.
Goebbels är nu enväldig härskare över kultur och konst, och den nazistiske spinndoktorn styr medierna med fast hand.
Framför allt engagerar han sig i filmindustrin som han vill ge en framträdande roll i sin propagandaapparat.
Goebbels anser att film spelar direkt på folks känslor och därför är perfekt för att vinna folkets hjärta. Han ser till att få total kontroll över den tyska filmvärlden.
Han bestämmer enväldigt vilka filmer som ska produceras, vem som ska göra dem och vilka skådespelare som ska medverka.
Och som högste filmcensor är han en flitig gäst i studiorna i Babelsberg, som är Tysklands motsvarighet till Hollywood.
Filmstudiorna i Berlins södra utkanter är ett paradis för Goebbels. Trots äktenskapet med Magda har han fortfarande en omättlig aptit på kvinnor, och det vimlar av vackra aktriser i Babelsberg.
Dessutom är skönheterna totalt beroende av hans välvilja om de ska kunna hoppas på en framtid på vita duken, och Goebbels är inte sen att utnyttja det förhållandet.
Han omger sig ständigt med unga, vackra aktriser. Det är inte många som vågar protestera mot ministerns närmanden; konsekvenserna är allvarliga.
När 24-åriga Anneliese Uhlig, en av tysk films mest begåvade skådespelerskor, avvisar Goebbels närmanden avbryts inspelningen av hennes kommande film och hela filmteamet får sparken.
Det är inte många aktriser som kan stå emot sådana påtryckningar. Till slut tvingas Uhlig lämna landet för att söka jobb i Mussolinis Italien.
En vit näsduk förtrollar Lída
Både i och utanför filmvärlden framstår Goebbels snart som en oförbätterlig Casanova. Överallt pratas det om ”bocken från Babelsberg” och hans många erotiska äventyr.
Även den tjeckiska skådespelerskan Lída Baarová vet att propagandaministern är en ökänd kvinnojägare, och därför är hon reserverad när Goebbels börjar uppvakta henne efter besöket i hennes hem i Schwanenwerder i juli 1936.
Hon tänker inte bli en av Goebbels många erövringar.
Trots att hon vill säga ja tackar hon artigt nej till många inbjudningar till middagar, segelturer i solnedgången och besök i sommarhuset.
Men när Goebbels efter en filmpremiär i september 1936 enträget ber henne komma och höra honom tala i riksdagen i Berlin, börjar hon vackla.
”Får verkligen utlänningar komma in där?” frågar Lída.
”Ja, alla är välkomna, och det vore mig ett stort nöje om ni ville bli min gäst. Jag har ofta haft möjlighet att beundra er på filmduken, och nu har ni chansen att åtminstone en gång höra mig hålla tal”, insisterar Goebbels.
”Då säger vi så, jag kommer”, lovar filmstjärnan och får ett stort leende tillbaka.
”Lova att ni studerar mig noga medan jag talar”, ber Goebbels och tar fram en vit näsduk.
”Varje gång jag tar upp den här näsduken ur fickan och för den till munnen är det ett tecken på att jag tänker på er”, säger han.
Goebbels talar i två timmar och Lída är alldeles betagen. Ministern talar melodiöst och tydligt, han appellerar till åhörarnas känslor och får stormande applåder och Sieg Heil-rop. Varje gång han gör en konstpaus torkar han läpparna med sin vita näsduk.
”Det är vår hemliga signal”, tänker Lída.
Hon är alldeles överväldigad. Så snart talet är slut lämnar hon byggnaden och skyndar till järnvägsstationen för att hinna med tåget hem.
Hon känner sig som i trans när hon står på perrongen, men kallas tillbaka till verkligheten av en man som ger henne en överdådig bukett röda rosor.
”Bästa frun, blommorna är från ministern med hopp om ett snart återseende”, meddelar Goebbels sändebud.
Lída blir förvirrad men tar emot den doftande buketten och stammar fram: ”Var vänlig och framför mitt tack.”
I flera filmer spelade Lída på sin erotiska utstrålning. Se den lättklädda Lída dansa
Hustrun tar en gruvlig hämnd
Utåt sett är herr och fru Goebbels det idealiska paret. På glättade veckotidningssidor ler de brett mot läsarna och visar stolt upp sina vackra barn och ett stilrent hem, men bakom den fina fasaden knakar äktenskapet i fogarna.
Magda och Joseph har skilda sovrum, de går varandra på nerverna och de tre barnen är enda anledningen till att de fortfarande bor ihop.
Främsta orsaken till krisen är Goebbels ständiga snedsprång. Magda vet naturligtvis inte hur många kvinnor hennes make erövrat sedan de gifte sig, men hon gissar på 30.
Långt innan Goebbels mötte Lída har hon vid flera tillfällen konfronterat honom när hon uppdagat hans otrohet. Varje gång har det resulterat i nya gräl.
Efter ett sådant gräl skriver Goebbels i sin dagbok:
”Magda krossar mig. Jag ångrar att jag över huvud taget ger mig in i att prata om det obehagliga ämnet. Vi förstår inte varandra.”
Trots att han själv ofta har både två och tre kärleksaffärer samtidigt är Goebbels vansinnigt svartsjuk så snart Magda bara tittar på någon annan man. Enda undantaget är Hitler som han avgudar och betraktar som en familjemedlem.
På sommaren 1936 – samtidigt som Goebbels flirtar flitigt med Lída – nås han av ryktet att Magda har något på gång med en före detta pojkvän, nazisten Kurt Lüdecke.
Goebbels blir utom sig av raseri. Magda förnekar det hela, men en dag i slutet av juli kommer han hem och finner sin fru och Lüdecke sittande tätt intill varandra i soffan, hand i hand.
Goebbels blir stående i dörröppningen, chockad, och stirrar med vidöppna ögon på Magda och den främmande mannen.
Under den pinsamma tystnaden reser sig Lüdecke hastigt, ursäktar sig och lämnar huset. Samma dag skriver Goebbels i dagboken:
”Först bråk med Magda. Om gästen. Hon gråter, jag tycker synd om henne. Det är ett rent elände. Det är oklart med Lüdecke. Talar hon kanske sanning trots allt? Jag vet inte.”
Under natten får Goebbels besked: hulkande erkänner Magda att hon varit otrogen.
Goebbels är både arg, ledsen och skakad av hennes snedsprång, och skriver i dagboken:
”Jag är mycket deprimerad. Hon har ljugit för mig hela tiden. Stor förlust av tillit. Alltihop är så förfärligt. Man kommer aldrig genom livet utan kompromisser. Det är det hemska. Det lär ta tid innan jag kommer över det.”
Goebbels förklarar Lída sin kärlek
Men Goebbels är inte mer påverkad av situationen än att han oförtrutet försöker göra närmanden mot Lída.
I dagboken klagar han över att Magda alltmer beter sig som ”en typisk husmor” och i hans ögon framstår Lída som hustruns raka motsats:
Den tjeckiska filmstjärnan är 13 år yngre än Magda, hon är mörk, levande och passionerad. Och bäst av allt: hans varma känslor för henne tycks vara besvarade.
Goebbels kontaktar Lída gång på gång. Oavsett om han är hemma eller på arbetet ringer han och bestämmer träff.
Han presenterar sig alltid som herr Müller, och trots att hans utvalda tvekar att säga ja ger han inte upp.
”Följ med till mitt lantställe på en kopp te”, tjatar han.
På sensommaren 1936 ger Lída till slut med sig och följer med honom till lantstället Lanke vid Bogensee nordöst om Berlin.
Goebbels gör allt för att vinna hennes gunst. Han spelar romantiska sonater på flygeln, tar med henne på roddturer på sjön, lär henne skjuta med pilbåge och gör skojiga parodier på sina ministerkolleger – i synnerhet Göring.
Medan elden sprakar i kaminen stjäler han en kyss och förklarar henne sin kärlek:
”Liduschka, du har säkert hört allt möjligt om mig och föreställt dig en massa. Men jag svär att jag aldrig förr i hela mitt liv har varit så förälskad som jag är i dig.”
Tidningar avslöjar ministerns älskarinna
Under månaderna som följer träffas Lída och Goebbels på lantstället så ofta de kan.
Lída har fullt upp med filminspelningar; tack vare Goebbels har hon fler roller än någonsin tidigare att välja bland. Goebbels själv har mycket att göra i ministeriet.
De lyckas ändå få tid att träffas minst en gång i veckan, och ofta övernattar de båda i Lanke. Goebbels tycks inte ha några skrupler men Lída plågas av samvetskval.
Vid flera tillfällen försöker hon påpeka att deras romans är omöjlig: ”Du har ju barn. Och jag har Gustav”, suckar hon.
”Nej, det har du inte”, protesterar Goebbels och fortsätter: ”Det är en illusion. Det får du finna dig i. En vacker kvinna är som ett segelfartyg på öppet hav. Vinden för henne hit och dit, och hon bestämmer inte själv var hon hamnar.”
Under de första månaderna av förhållandet träffas de alltid i största hemlighet, men med tiden blir Goebbels och Lída alltmer djärva och de struntar i omvärldens reaktioner.
Lída gör slut med Gustav Fröhlich och flyttar tillbaka till sin egen lägenhet. Helt ogenerat går hon arm i arm med Goebbels på bjudningar, på filmpremiärer och på teatern.
I sensationspressen kan Lída och alla andra läsa att hon är ministerns älskarinna. Hans äktenskap med Magda har nu enorma sprickor, och medan Goebbels år 1937 spenderar det mesta av sin tid utanför hemmet är Magda på gränsen till nervsammanbrott.
Hon reser till en kurort vid flera tillfällen för att återhämta sig, men varje gång kommer hon hem till en äkta make som är yr av förälskelse och knappt har märkt att hon har varit bortrest.
Flera gånger pratar Goebbels med Lída om att lämna sin familj och sin politiska karriär. Han leker med tanken på att flytta till Japan med den han älskar, och om hon någonsin tvivlat på att hans känslor är äkta blir hon övertygad då Goebbels en dag säger att han tänker begå självmord om deras förhållande tar slut.
Han orkar inte längre vistas hemma hos den olyckliga Magda och barnen. För att få vara i fred flyttar Goebbels ut från villan i Schwanenwerder och in i ett annex som han låtit bygga på granntomten.
”Meine Burg” – min borg – kallar han platsen där han förskansar sig med Lída så snart han får en ledig stund.
Magda vill prata med Lída
För det förälskade paret är 1937 och större delen av 1938 en lycklig tid, men i juli börjar mörka moln torna upp sig vid horisonten.
Efter ett telefonsamtal från Goebbels får Lída onda aningar och en känsla av att förhållandet håller på att ta slut.
”Liduschka, det har hänt något viktigt: jag har berättat för min fru. Nu vet hon att jag älskar dig och att jag inte kan leva utan dig”, ropar Goebbels i luren.
Han försäkrar henne att Magda tagit emot beskedet med fattning, men att hon insisterar på att få prata med sin rival mellan fyra ögon.
”Snälla du, prata med henne. Gör det för min skull”, vädjar Goebbels.
Till slut ger Lída med sig, och när hon kommer till familjen Goebbels hus nästa dag möts hon av en rödgråten men samlad Magda.
”Älskar ni min man?” frågar Magda innan Lída ens hunnit sätta sig ned.
”Ja”, svarar Lída.
”Jag älskar också min man – men han älskar er. Han vill ha mig som mor till sina barn, men er som sin älskarinna”, konstaterar hon och fortsätter:
”Vi bör tjäna honom båda två. Han är en betydelsefull man och han har en stor uppgift att lösa. Han behöver oss båda. Vi ska båda två stå till hans förfogande. Jag bestämmer vad som sker i mitt hus, men jag struntar i vad som sker på andra platser. Det tänker jag inte lägga mig i. Men en sak måste ni lova mig: Ni får inte skaffa barn med honom.”
Magda hoppas kunna behålla sin man genom att vara storsint och finna sig i situationen. De båda kvinnorna sitter i två timmar och diskuterar hur de ska förhålla sig till varandra.
Men så kliver plötsligt huvudpersonen själv in i rummet med ett stort leende på läpparna.
”Har ni kunnat komma överens, är allt som det ska?” frågar han och låter blicken vandra från älskarinnan till hustrun och tillbaka igen.
I stället för att invänta ett svar ger han Lída en diamantbrosch och Magda får en ring med en ametist.
”Jag måste verkligen gå nu, jag tror att det här är omöjligt”, säger Lída som känner sig obekväm i situationen.
”Kom hit igen på lördag och stanna till söndagen. Så ser vi om vi kan komma fram till en lösning tillsammans”, ber Magda när Lída är på väg ut genom dörren.
Magda vill ha skilsmässa
Under veckorna som följer bor Lída ofta hos familjen Goebbels och hon framträder som husets värdinna vid flera middagsbjudningar.
Även utanför hemmets fyra väggar beter sig Goebbels och Lída som ett fast sammansvetsat par – de gör segelturer, de går på bio, och under en kabaretföreställning sätter sig ministern i samma loge som sin älskarinna medan Magda får nöja sig med att sitta i logen intill.
Trots den bästa välvilja orkar Magda till slut inte med situationen; hon känner sig förödmjukad och bestämmer sig för att lämna sin make.
För att skaffa sig juridiskt hållbara skäl till en skilsmässa ber hon en god vän och hemlig beundrare, Karl Hanke, att hålla koll på allt vad hennes make och hans älskarinna har för sig.
Hanke är god vän med Goebbels – och i egenskap av hans departementschef har han tillgång till ministerns privata papper och brev.
Dessutom har han i många år varit mycket förtjust i Magda, och nu är han flitig med att hålla henne underrättad om Goebbels och Lídas förehavanden.
Samtidigt försöker Hanke efter bästa förmåga att trösta och uppvakta den försmådda hustrun, som plågas av sviktande hälsa och söndertrasade nerver.
Hitler lägger sig i
På sensommaren 1938 når äktenskapskrisen sin kulmen, och nu har Magda definitivt fått nog.
På kvällen den 16 augusti tar hon kontakt med Adolf Hitler och berättar hela historien om sin svekfulle make för honom.
Som förväntat blir Hitler både arg och besviken. Han deklarerar att en skilsmässa är alldeles otänkbar, men lovar samtidigt Magda att han ska prata allvar med Goebbels. Det löftet håller han.
Bara några minuter senare kallar han till sig sin propagandaminister för ett allvarligt samtal och gör klart för honom att han måste lämna sin älskarinna omedelbart.
”Ge mig ditt hedersord på att du aldrig mer kommer att träffa fru Baarová – nu får det vara slut, definitivt slut!” kräver Hitler.
När telefonen ringer hemma hos Lída strax före midnatt samma kväll hör hon en förkrossad Goebbels i luren.
”Min fru är en djävul, hon har gått till Führern”, säger han och berättar att han nyligen blivit uppläxad av Hitler.
”Det var en förfärlig scen. Führern vrålade och höll en lång moralpredikan för mig. Han krävde att jag skulle ge honom mitt ord på att jag aldrig mer ska träffa dig. Nu kan vi aldrig ses igen, det är förfärligt. Det är en tragedi”, snyftar Goebbels förtvivlat.
Samma kväll skriver han i sin dagbok:
”Führern är som en far för mig. Det är jag tacksam för. Jag lade fram mina argument mycket ivrigt ända tills Führern vädjade till min solidaritet och vårt stora gemensamma mål. Och en sådan vädjan kan jag bara inte bortse ifrån.”

När Magda Goebbels begärde skilsmässa från sin otrogne make nådde nyheten snabbt Storbritannien och USA.
Goebbels beklagar sig hos Führern
Trots att Goebbels har lovat Hitler att göra slut med Lída kan han inte få henne ur tankarna.
Inte heller Magda kan komma över historien, och under hela hösten 1938 är relationen mellan makarna iskall. Magda kastar till och med ut sin man ur hemmet och förbjuder honom att träffa barnen.
”Hon är så hård och grym”, skriver en nedstämd Goebbels i sin dagbok.
Samtidigt flyttar Magda in hos Hanke och inleder ett kortvarigt men intensivt förhållande med honom. Goebbels ger igen genom att skvallra om Hanke för Hitler.
Hanke blir förflyttad från propagandaministeriet och Führern avvisar blankt hans intensiva vädjanden om tillstånd att få gifta sig med Magda.
I sina mörkaste stunder funderar Goebbels allvarligt på att ge upp sin politiska karriär och sitt äktenskap för Lídas skull, men i praktiken är den möjligheten utesluten.
Det vore ett alltför högt pris att betala för ärkenazisten Goebbels.
Hitler har gjort klart att han under inga omständigheter tänker acceptera en skilsmässa – Führern vill absolut inte ha någon äktenskapsskandal i sin ledningsstab och särskilt inte i Tredje rikets mönsterfamilj – familjen Goebbels måste föregå med gott exempel.
Goebbels är förkrossad och diskuterar saken med Hitler vid flera tillfällen, och hävdar envist att hans kärleksliv är hans privatsak. Men han talar för döva öron:
”Den som skriver historia kan inte ha något privatliv. Det är din plikt att tjäna det tyska folket”, ryter Hitler och slår näven i bordet.
Som vanligt får Hitler sista ordet. Den 24 oktober kallar han till sig de stridande parterna för ett försoningsmöte och dikterar ett vapenstillestånd i äktenskapskriget.
Magda går med på en tre månader lång försöksperiod då Goebbels ska hålla sig på mattan. Om han gör det, ska hon inte begära skilsmässa.
Samtidigt befaller Hitler att Goebbels, Magda och deras barn ska ställa upp på att bli fotograferade, och dagen därpå publicerar de rikstäckande tidningarna ett porträtt av en till synes lycklig familj som poserar tillsammans med Führern.
Nazisterna kan visa upp sin idealfamilj igen.
En av de miljontals tidningsläsare som ser fotot på den lyckliga familjen är Lída. Hon är alldeles förgråten. I hennes ögon ser Goebbels bitter ut och liknar mest en vaxdocka.
Bara några veckor tidigare har Lída talat i telefon med sin älskade för allra sista gången. Samtalet blev kort, och hans sista ord till henne var: ”Jag älskar dig.”
Lída älskar fortfarande Goebbels, men deras förhållande är definitivt slut och hjärtesorgen är ett faktum. Lída är nära ett sammanbrott och isolerar sig från omvärlden.
Goebbels tycker att hans liv är meningslöst. Han sover dåligt och glömmer ofta saker. På sin 42-årsdag den 29 oktober 1939 skriver han i dagboken:
”Över alltihop hänger en slöja av sorg och vemod. Jag äcklas av människor och av saker. Att aldrig mer se någonting, aldrig höra någonting och aldrig känna någonting, det är min enda och innerligaste önskan nu.”
Så småningom bygger Goebbels upp sin nära relation till Hitler igen och följer honom till det bittra slutet. Joseph och Magda Goebbels begår självmord i Führerns bunker den 1 maj 1945, efter att hon förgiftat deras sex gemensamma barn.