”Under den närmaste framtiden kommer Europas kuster i hög grad att vara sårbara för fientliga landstigningar.”
Så skrev Adolf Hitler i ett direktiv till sina närmaste underordnade den 23 mars 1942. Året innan hade Führern inlett en storskalig invasion av Sovjetunionen och nu befarade han att den skulle bli långdragen och kräva så många soldater att tyskarna skulle få svårt att försvara det ockuperade Västeuropa.
Mest av allt fruktade Hitler en brittisk-amerikansk landstigning på Atlantkusten, som skulle kunna tvinga in honom i ett utmattande tvåfrontskrig.
Hitlers lösning blev Atlantvallen, ett gigantiskt fästningsverk som sträckte sig cirka 350 mil längs Europas västkust från Spanien i söder till Norges nordkust.
Atlantvallen i närbild:
Atlantvallen skulle skydda Hitlers västra flank, men den läckte som ett såll.
Bunkrarna längs vallen byggdes i enlighet med Regelbau, hundratals standardmodeller som tyskarna utvecklat, där murarna kunde vara upp till 3,5 meter tjocka. Den standardiserade konstruktionen effektiviserade och snabbade på bygget.
De allierade bröt snabbt igenom Atlantvallen i juni 1944. Det berodde bland annat på att den bemannades med soldater som inte dög på östfronten, till exempel soldater under konvalescens.
Batteriet utanför byn Saint-Marcouf i Normandie hade tre 210-millimeterskanoner med en räckvidd av cirka 30 kilometer. Ställningen föll den 12 juni utan strid.
Atlantvallen var ingen sammanhängande försvarslinje, utan utgjordes av ett pärlband av cirka 15 000 ställningar, bunkrar, batterier, minfält och hinder längs kusten.
Bygget var framför allt koncentrerat till de platser som Hitler trodde att de allierade skulle anfalla, bland annat hamnar, militära anläggningar och viktiga fabriker.
Trots Hitlers storslagna planer fick Atlantvallen ingen större betydelse för utfallet av kriget. För det hade försvarslinjen för många svaga punkter. När de allierade steg i land i Normandie den 6 juni 1944 forcerade de vallen på några timmar.
”Man behövde bara kasta en blick på den i Normandie för att se vilket skräp det var”, sa den tyske generalfältmarskalken Gerd von Rundstedt efter kriget.
BYGGET
I juni 1941 ger Hitler order om att försvarsställningar ska byggas på öarna i Engelska kanalen, allt för att undvika ett anfall från England. Året därpå kommer Hitler fram till att han behöver ett starkare försvar mot de allierade och ger då order om uppförandet av Atlantvallen.
För bygget av försvarslinjen ansvarade byggorganisationen Organisation Todt, som var ökänd för sin användning av slavar. Av de cirka 250 000 män som byggde vallen var de flesta fångar från koncentrationsläger eller tvångsarbetare från ockuperade länder.