Efter nederlaget i första världskriget ålades Tyskland att betala 226 biljoner riksmark i guld i skadestånd till segerherrarna.
Landet tömdes på resurser och när Hitler kom till makten och påbörjade upprustningen behövde han pengar. Han gav order om att överföringarna av pengar till bl.a. England och Frankrike skulle upphöra.
Samtidigt var det helt avgörande att man lyckades bekämpa den galopperande inflationen och regeringen lät frysa alla löner medan företag som gick med vinst på över sex procent brandskattades.
Hitler stimulerade investeringsviljan med ett tak för bankernas utlåningsräntor på 4,5 procent och påbörjade många offentliga byggnadsarbeten.
År 1933 arbetade 660.000 tyskar i bygg- och anläggningsbranschen, tre år senare var de 2 miljoner. Pengarna kom från försäljning av statsobligationer.
År 1936 sjösatte nazisterna den fyraårsplan som skulle förbereda Tyskland för krig.
Man anlade oljeraffinaderier, stålverk och aluminiumfabriker. Snart trillade den ena jätteordern efter den andra in till vapenfabrikerna. Även denna gång betalades kalaset med pengar lånade från försäljningen av statsobligationer.
Führern räknade med att han en dag skulle göra något åt underskottet i statskassan och rädda den överhettade ekonomin genom att erövra andra länder med råvaruresurser.